Sök:

Sökresultat:

20 Uppsatser om Genetics - Sida 2 av 2

Strålbenshälta hos häst - vilka är de genetiska faktorerna bakom detta hälsoproblem?

Denna litteraturstudie behandlar strålbenshälta hos häst, även känd som Navicular disease (ND). Studien beskriver sjukdomen och dess karaktäristiska drag, samt belyser de två huvudsakliga teorierna om den bakomliggande orsaken till insjuknandet. Det finns tydliga inklusions- och exklusionskriterier, vilka är viktiga för att kunna göra en omfattande hältutredning och för att kunna ställa rätt diagnos, som är betydande för att ge rätt behandling. Litteraturstudien belyser även det faktum att hästar drabbade av ND har visat sig ha högre intramedullärt tryck i strålbenet, samt vilka genetiska riskfaktorer som visat sig vara kopplade till sjukdomen. De genetiska defekter som behandlas är röntgenförändringar i strålbenskonturen (RAC) och strålbensstrukturen (RAS), samt utvecklandet av deformerade näringsfåror i strålbenet (DCS).

Sjukdomsfrekvens och utslagningsorsaker hos kor med 12 respektive 15 månaders kalvningsintervall

The incidence of many of the most common diseases in dairy cattle has been proven to be highest during the time closest to calving. It is possible that the current breeding strategy with 12 month calving intervals increases the risk for disease in dairy cattle, which is problematic concerning both animal welfare and for economic reasons. The economic incentives behind a calving interval of 12 to 13 months have mainly been based on milk- and feed- costs and no costs due to diseases or fertility disturbances have been included.The aim of this study was to see if a lengthening of the calving interval would result in lower disease frequency. The hypothesis is that cows with a planned calving interval of 15 months have a lower disease incidence than cows with a calving interval of 12 months due to less number of calvings. Therefore the difference in disease frequency should be larger when compared over a long period of time, such as over lifetime, since cows with a longer calving interval experience fewer calvings.The study was performed between August 17th, 1994, and January 24th, 2007.

Genetisk och immunologisk bakgrund till atopisk dermatit hos hund

Atopisk dermatit är en sjukdom som drabbar ungefär en tiondel av världens hundar. Sjukdomen ger som följd av allergenexponering symptom såsom klåda, hudlesioner och otitis externa. Patogenesen för atopisk dermatit är komplex och multifaktoriell. Målet med denna litteraturstudie var att undersöka hur genetiska och immunologiska faktorer bidrar till sjukdomens patogenes. En obalans i T-hjälpar-(Th)-svaret vid atopisk dermatit är allmänt accepterad.

Prevalence of congenital defects in Swedish Hampshire, Landrace and Yorkshire pig breeds and opinions on their prevalence in Swedish commercial herds

This study concerns congenital defects in pigs; umbilical and scrotal hernia, cryptorchidism, kyphosis, splay legs, anal atresia, intersexuality and congenital tremor. The aim was to describe and estimate the prevalence of these defects and estimate the heritability for the most frequent defects, scrotal hernia and cryptorchidism in purebred Swedish Hampshire, Landrace and Yorkshire populations. Furthermore, information and opinions from herdsmen in commercial herds was collected and analysed. A low proportion of congenital defect pigs is of importance both from animal welfare and economic point of view. The accuracy of registration of the presence of defects in the litters has a decisive role for the ability to select against these defects.

Barnmorskors upplevelse av att förmedla information och ge vägledning om genetik och fosterdiagnostik till blivande föräldrar

Inledning: I Sverige har alla blivande föräldrar rätt till fri mödravård. I stort sett alla kvinnor utnyttjar den förmånen. Barnmorskor vid MVC är ofta den första kontakten som de blivande föräldrarna träffar under graviditeten, och har också huvudansvaret för graviditeten ända fram till barnets födelse. Under de senare åren har mödravården alltmer fokuserat på det ofödda barnets hälsa. Förutom de rutinmässiga undersökningarna och samtalen är barnmorskans uppgift också att ge information kring olika fosterdiagnostiska metoder och genetiska avvikelser som kan upptäckas.

<- Föregående sida