Titel FRÄMJA & FÖREBYGGA? hälsofrämjande och drogförebyggande strategier inom skolanEngelsk titel PROMOTE & PREVENT? strategies in school to promote health and prevent drugs.Författare Lotta BergHandledare Inger HolmDatum Mars 2007Antal sidor 32Nyckelord hälsofrämjande, drogförebyggande, ANT, drogundervisning, hälsoundervisning, narkotika, droginformation, KASAMSAMMANFATTNINGSyftet med min undersökning var att belysa rektorers erfarenheter av drogpreventivt arbete inom skolan. På vilket sätt man kan nå ut till alla elever för att upptäcka och motverka uppkomst av narkotika. Likaså avsåg jag att ta del av de tankar rektorerna har kring de kriterier som Statens skolverk utformat för en god drogundervisning, liksom hur deras egna strategier förhåller sig mot dessa. Jag har använt mig av en kvalitativ metod, baserad på intervjuer.

Under de senaste 20 åren har det svenska sjukvårdssystemet förändrats i en riktning som alltmer liknar det privata näringslivet med möjlighet för olika aktörer att sluta avtal med de offentliga huvudmännen och en mer konkurrensutsatt marknad. Även kompetenskraven bland sjuksköterskorna har förändrats som ett resultat av högskolereformer och leder till att sjukvården går mot en än mer kunskapsintensiv produktion än tidigare. De ökade institutionella kraven i kombination med ökad utveckling av medicinsk teknisk utrustning och informationsteknik påverkar det strategiska kompetensförsörjningsarbetet i organisationerna.Studiens syfte är att mot ovan nämnd bakgrund undersöka vilka strategier för kompetens-försörjning fyra chefer inom sjukvården i Stockholms Läns Landsting använder och i vilken omfattning de anser att förändringar skett. Studien är en kvalitativ studie med femenologiska influenser baserad på respondenternas upplevelser av den förändrade sjukvården.Resultatet visar att kortare planeringshorisonter, strävan efter flexibel kompetens och lärande organisationer är strategier som cheferna i studien använder för att hantera kraven som ställs från omgivningen och för att uppnå effektivitet i arbetet och därmed verksamhetsmålen.Trots det begränsade antalet respondenter i studien kan resultatet bidra med information om vilka faktiska strategier chefer använder sig av idag på fyra olika sjukhus och bidra till ökad förståelse kring fenomenet..

Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på om sjukhuskuratorerna använder sig av förhandlingsstrategier i förhållande till de andra yrkeskategorierna, för att lyfta fram sin yrkesspecifika bedömning av en patient i behandlingsteamet. Om så var fallet, ville vi även ta reda på vilka strategier det är. Dessutom ville vi även ta reda på i vilka situationer kuratorerna kände att de andra yrkeskategorierna i behandlingsteamet gör intrång på deras ansvarsområde och vad de trodde orsakerna kunde vara till detta.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem sjukhuskuratorer inom den somatiska/kroppsliga sjukvården.Resultat: Kuratorerna beskriver att deras arbetsområde ofta går in i de andra yrkeskategoriernas. De har ett fungerande samarbete med de andra som arbetar kring patienten. De upplever att andra yrkeskategorier har en tendens att gå in på kuratorns arbetsområde och ta över.

 Arbetets syfte har varit att identifiera erfarna gymnasielärares förhållningssätt och strategier för att genom detta klara av ett långt yrkesliv utan att påverkas alltför mycket av stress. Under arbetets gång har lärare intervjuats på ett sådant sätt att dessa har fått möjlighet att fördjupa sina svar, vilket har givit arbetet en djupare insikt genom lärarnas egna berättelser. Den teoribakgrund som har legat bakom undersökningen bygger på Antonovskys teori om Känslan Av SaMmanhang, Kasam. Förutom intervjuer har lärarna fått svara på den korta versionen av Antonovskys livsfrågeformulär, där tyngdpunkten ligger på hur individen reagerar i olika livssituationer och där grundkomponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet leder fram till god förmåga att hantera och stressfulla situationer. Genom intervjuer och frågeformulär har arbetet försökt att finna de förhållningssätt som varit framgångsrika för att hantera situationen i skolan.

Studiens syfte har varit att försöka förstå vilka faktorer som har varit bidragande för formandet av attityder till skola, relationer och samhälle för fyra ungdomar med annan etnisk bakgrund än svensk. Fokus har varit vilken roll deras etniska bakgrund har haft, där erfarenheter av diskriminering, vardagsrasism och exkludering utifrån stigma kan få betydelse. Undersökningen har byggt på kvalitativa samtalsintervjuer med fyra 19-åriga killar och tjejer på en gymnasieskola. Studien utgår från en hermeneutisk ansats och analysen bygger på socialpsykologiska teorier kring grupper, social påverkan och exkludering. Studien visar på hur inkludering inom skolan, relationer och samhälle här har lett till övervägande positiva attityder.

Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse för vilken funktion budgeten fyller i grundskolornas verksamheter, och vilka kopplingar det finns mellan deras nuvarande verksamheter och vad som förespråkas vid en budgetlös styrning. Även relationen mellan skolornas ekonomistyrning och deras strategier kommer att undersökas för att skapa en förståelse för sambandet mellan dessa begrepp. Metod: Studien har en kvalitativ metod där vi har samlat in primärdata genom sju semi-strukturerade intervjuer, samt en del frågor ställda via mail. Dessa intervjuer har skett med rektorer, alternativt annan ekonomipersonal, på fem grundskolor i Blekinge län. Tre av dessa har kommunala huvudmän medan resterande två drivs av privata huvudmän. Slutsatser: Studien visar att budgeten fyller många syften inom de budgetanvändande skolorna vilket innebär att den fyller en viktig funktion. Friskolorna använde sig av mer flexibla metoder för ekonomistyrning än de kommunala skolorna gjorde, men ändå kunde likheter med budgetlös styrning även ses i de kommunala skolornas ekonomistyrning.

Introduktion. Mental träning är ett begrepp som innefattar olika faktorer och har visats kunna ha en positiv inverkan på fysisk prestationsförmåga inom idrott. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka svenska elitsatsande längdskidåkares användning av olika mentala strategier under träning och tävling samt huruvida användandet av dessa påverkas av idrottarens tävlingsnivå, träningsvolym, kön och ålder. Metod.

Narkolepsi är en ovanlig sjukdom där de vanligaste biverkningarna är överhängande trötthet och kataplexi. Med kataplexi menas att kroppens muskulatur förlorar kraft vid upplevelser av starka känslor. Uppsatsen syftar till att undersöka och beskriva hur personer med narkolepsi upplever att livssituationen har förändras efter insjuknandet och de strategier personerna har för att hantera sin vardag. Som teoretisk tolkningsram har copingperspektiv, Gullacksen (1998) och Wright (1983) använts. Empirin består av kvalitativa intervjuer med sex informanter med olika kön och åldrar som haft sjukdomen olika lång tid.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn i Gävleborgs län arbetar för att främja ensamkommande flyktingbarns integration. Fokus i studien låg på metoder och strategier samt svårigheter som verksamhetens företrädare upplever i sitt arbete. Metoden som användes var kvalitativ intervju och under arbetet hade författarna en hermeneutisk infallsvinkel och materialet analyserades utifrån systemteori. Resultatet visar metoder och strategier som berör trygghetsskapande, samhällsorientering och nätverksskapande. Svårigheterna berör till stor del balansen som de ensamkommande flyktingbarnen måste hitta mellan de erfarenheter de bär med sig och den situation de befinner sig i idag.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka och beskriva elevers arbete med lässtrategier.Mer specifikt undersöktes strategier inom RT-metoden med hjälp av textrörlighetsbegreppet.Vidare ämnade jag skapa mig en uppfattning om vilka typer av textrörlighet som varrepresenterade i RT-metodens fyra olika strategier, i vilken av strategierna eleverna var mesttextrörliga samt vilka textrelaterade frågor läraren ställde och vilka typer av textrörlighet detta gavupphov till. Studien var kvalitativ och jag använde mig av observation som insamlingsmetod ochtextrörlighetsbegreppet som analysmetod.Resultatet av min studie visade att typen textbaserad rörlighet var representerad i RTmetodensalla fyra strategier medan typen rörlighet utåt var representerad i tre av strategierna.Utöver detta visade resultatet även att det var i den första av strategierna som eleverna var mesttextrörliga. Man kunde också utläsa av resultatet att textrelaterade frågor av typen ?slutna frågor?gav upphov till textbaserad rörlighet i elevernas textsamtal medan autentiska frågor gav upphovtill rörlighet utåt i samtalen. En slutsats i min studie var att läraren måste vara väl insatt i metodenför att kunna agera god förebild och vägleda eleverna samt ge dem den stödstruktur, konstruktivkritik och återkoppling som krävs för att de ska kunna använda strategierna effektivt ochmålmedvetet..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka klassamtalens betydelse i den pedagogiska verksamheten i skolan. Frågeställningarna som fokuserades var: "Vilken pedagogisk betydelse tillmäts klassamtalen av lärarna?" och "Omgärdas klassamtalen av pedagogiska insatser och strategier och i så fall vilka?". Som metoder för undersökningens genomförande valdes observationer i fem olika skolklasser i årskurs ett, två och tre i grundskolan samt intervjuer med berörda lärare. Resultatet som därvid framkom pekade på att klassamtalen hade viss betydelse i lärarnas praktik.

Syftet med studien var att se hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i svenska. Utifrån insamlat empiriskt material avsågs att besvara tre valda frågeställningar som behandlar lärandemiljön, pedagogernas resonemang kring språkutveckling i sitt arbete samt deras strategier för språkutveckling hos flerspråkiga barn.För studien valdes det sociokulturella perspektivet som tolkningsverktyg. När barnen går till förskolan samspelar de med pedagoger och andra barn, lär och utvecklas i en social kontext där språket är ett viktigt verktyg. Ur det sociokulturella perspektivet sker lärande och utveckling i ett socialt sammanhang.Som metod användes intervjuer och observationer. Studien bygger på sju intervjuer och tjugotre observationer.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur personalen arbetar främjande och förebyggande med barns språkutveckling och kommunikativa strategier i samspel och samtal i icke planerade aktiviteter. Även vilken roll specialpedagogen har i detta arbete. Hur gör personalen för att göra alla barn delaktiga i samtal och samspel? Hur bemöts barnen i samtal? Vad handlar innehållet i samtalen om? Hur utvecklas det? Hur arbetar specialpedagogen främjande och förebyggande runt språkutveckling och kommunikativa strategier?Teori: Studien tar utgångspunkt från en sociokulturell teori. I det sociokulturella perspektivet läggs tyngdpunkten på att lärande och utveckling sker i samspel mellan människor i det sammanhang och den sociokulturella miljö där individen ingår.

Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att lyfta fram hur en mindre och självständig skidanläggning kan agera vid en förändrad konkurrenssituation, där en annan aktör har växt och blivit dominant på marknaden. För att undersöka ovanstående har vi valt att göra en fallstudie på Kläppen i Sälenfjällen då det är en mindre och självständig skidanläggning som står utanför den dominanta aktören Skistar. Vi anser att vår studie är betydelsefull för att belysa att fenomenet med en eller ett antal dominanta aktörer sprider sig inom servicebranschen och vad det får för konsekvenser för en mindre och självständig aktör. Slutsatser: Utifrån vår uppsats finner vi att det finns två framträdande strategier hur en mindre och självständig skidanläggning klarar konkurrensen. Dessa två strategier är differentiering, genom exempelvis kvalitet, och samarbete med andra aktörer.

Syftet med studien är att undersöka i vilka sammanhang som användningen av pronomenet hen förekommer i inlägg på Twitter. Hen är ett kontroversiellt pronomen och fungerar som ett könsneutralt alternativ till pronomen som han och hon. Med hjälp av diskurspsykologi tillsammans med influenser av konversationsanalys och ett fokus på kön analyseras användningen av hen som påträffats i 252 inlägg under ett dygn, vilket inkluderar både konversationer och enskilda inlägg. Resultatet har delats in i sex kategorier, dessa är: anonymiserande, okänd könsidentitet, könsöverskridande, generisk, icke-mänskligt och negativ. Resultatet pekar på ett tydligt mönster gällande användningen av hen i de enskilda inläggen, vilket visar en relation mellan hen och en anonymiserande referens där hen exempelvis används i relation till en vän eller min chef.