Sökresultat:
207 Uppsatser om Generisk referens - Sida 9 av 14
Om detta må ni läsa ? : Hur konstrueras
SAMMANFATTNINGSedan Skola för bildning (1992) och Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) står värdegrunden i centrum för skolans och lärares uppdrag. I utformandet av värdegrundsarbetet har bland annat fokus riktats mot nynazism och främlingsfientliga tendenser i samhället. Dessa har sedan kopplats till antisemitism och Förintelsen genom statsminister Göran Persson och Forum för Levande historia. Därför är det relevant att undersöka hur värdegrundens koppling till Förintelsen gestaltas i undervisningen.I uppsatsen fokuseras konstruktionen av Förintelsen i en lokal gymnasiekurs: Förintelsen ? ett folkmord att förklara och förstå, 100 poäng.
Ljud i staden -en fallstudie av upplevd ljudkvalitét
Detta arbete utgår ifrån en enighet i forskningen om att mätningar av ljud inte är tillräckligt för att bestämma ljudlandskapets kvalitet. Enligt EU direktivet 2002/49/EG som senare skrivits in i miljöbalken, ska varje kommun eller tätort med mer än 100 000 invånare framställa bullerkartor som i sin tur ska användas som underlag i ett åtgärdsprogram. Direktivets syfte är att informera politiker, medborgare och planerare i buller frågan i den givna tätorten. Forskning tyder dock på att allmänheten och icke specialister har svårt att tyda bullerkartorna och att gemene man inte har någon referens till de mätnivåer som presenteras. I arbetet presenteras en översikt av teorier och begrepp som behandlar ämnet ljudlandskap (soundscape) och koncept och metoder som tillhör detta begrepp.
Effektivare fjärrvärmeanvändning med bättre exergiprestanda i fjärrvärmecentralen
Fjärrvärmen anses idag vara ett viktigt inslag för att öka samhällets energieffektivitet och minska vår miljöbelastning med sänkta CO2-emissioner. I Sverige är i dag omkring hälften av alla bostäder och lokaler anslutna till fjärrvärme och anslutningsgraden ökar samtidigt som antalet kraftvärmeanläggningar också ökar. Med kraftvärme, avses en anläggning som producerar både fjärrvärme och el.För elproduktion i en kraftvärmeanläggning fungerar det fjärrvärmeanslutna bostadsbeståndet som en kylanläggning och en god avkylning är att föredra både för el- och värmeproduktionens effektivitet. Många genomförda studier under 1990-talet har visat på onödigt höga returtemperaturer i svenska fjärrvärmenät och vikten av en sänkt returtemperatur har betonats och värderats men det praktiska arbetet med att öka avkylningen har hittills gått trögt. Med detta som utgångspunkt har fokus i detta arbete lagts på möjligheten att sänka returtemperaturen och då mer specifikt på fjärrvärmecentralens funktion och utformning i de fall där fjärrvärme används för ventilationssystemet. Simuleringar och beräkningar har gjorts för att jämföra olika kopplingsprinciper, den klassiska parallellkopplingen jämfört med en delvis seriell koppling som medför en lägre destruktion av exergi. Resultatet visar att principen för koppling av fjärrvärmecentralen och utformningen av värmesystemet kan påverka returtemperaturkurvans karakteristik vilket ger en sänkt returtemperatur vid fallande utetemperatur i stället för en höjd returtemperatur som i normalfallet. Simuleringsresultatet visade, med en fullständigt parallell koppling som referens, att kopplingen ?Ventilation med återvinning? gav en flödesviktad medelreturtemperatur som var 5,1ºC lägre.
Analys av vinddata från lidar
I denna rapport har mätningar från en lidar och mätningar från en meteorologisk mätmast jämförts. En undersökning har även gjorts för vilka atmosfäriska tillstånd som lidarn mäter bra och för vilka förhållanden den mäter mindre bra. Som referens används data från en mätmast, som antas vara korrekta. Platsen för mätningarna är över skog vilket medför mer komplex terräng än över plan mark.Olika filter har utvecklats för de atmosfäriska tillstånd då lidarn mäter sämre, för att filtrera bort de mest extrema förhållandena. Dessa filter filtrerar bort data med för mycket turbulens, låg eller negativ vertikal vinddifferens och liten återspridning.
Norrvattens reservvattentäkt i Märsta : grundvattenmodellering av försök med konstgjord grundvattenbildning
Norrvatten är ett kommunalförbund som förser Stockholms norra kommuner med dricksvatten. Norrvatten har fyra grundvattentäkter som skulle kunna fungera som reserver vid ett eventuellt ledningsbrott eller förorening av den ordinarie ytvattentäkten, Mälaren. Målet är att uttaget från Mälaren vid behov ska kunna ersättas i upp till en månad. De befintliga grundvattentäkterna har i dagsläget inte den vattentillgång som behövs för detta. Grundvattengruppen har på uppdrag av Norrvatten gjort en genomgång av tidigare undersökningsmaterial, driftdata och kompletterande fältbedömningar som visade att konstgjord grundvattenbildning i form av infiltration skulle kunna vara en lämplig lösning på problemet med grundvattentäkternas begränsade vattentillgång.
Entreprenörskapets kvinnor : Om konstruktionen av identitet hos den framgångsrika företagerskan
Föreliggande studies syfte är att utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv undersöka hur företagande kvinnor, som själva beskriver sig som framgångsrika, konstruerar identitet. Detta sker med en kombination av analytiska verktyg från narrativ metod, kategoriseringsanalys och diskursiv psykologi vilka appliceras på data i form av företagande kvinnors blogginlägg. Resultatet visar att respondenterna tenderar att berätta om sig själva genom tre generella berättelser: berättelsen om företagsamheten, berättelsen om familjen och självbekännelseberättelsen och där gör de framför allt tre kategorier relevanta för den egna identiteten: den framgångsrika företagerskan, den goda modern och den moderna kvinnan. Berättelser och kategorier kan mötas och understödja varandra men framför allt kan de också konkurrera med varandra. Den spänning som skapas när berättelserna krockar och när de diskursiva stereotyper som styr kategorierna inte samstämmer kräver en retorisk finkänslighet och ett skickligt balanserande.
Värmestrålningssköldar som brandskydd av stålelement : En teoretisk undersökning
I samband med ett brandförsök i Australien ämnat att undersöka sprinklersystem, testades även några enklare värmestrålningssköldar av olika högreflekterande material. I försöket placerades tre obelastade pelare ut och utsattes för full brand. Två av pelarna avskärmades med förzinkad stålplåt respektive aluminiserad stålplåt och en pelare var helt oskyddad och användes som referens. Mätningar från brandförsöket visar att den maximala ståltemperaturen, i de tre olika pelarna, uppmättes till 580°C, 427°C respektive 1064°C. Även då resultaten var positiva har få vidare undersökningar utförts, vilket har motiverat denna rapport.Rapportens huvudmål har varit att med hjälp av teoretiska experiment påvisa att värmestrålningssköldar kan användas som brandskydd för stålkonstruktioner.
Exponering för bromerade flamskyddsmedel vid arbete med flygplansunderhåll
Problemställning och syfte: Bromerade flamskyddsmedel (BFR) används i många varor och produkter. Polybromerade difenyletrar (PBDEs) är en av dessa och deras kemiska struktur liknar den i miljögiftet PCB och kan på samma sätt lagras upp i miljön samt skada människor och djur. På arbetsplatser där BFR förekommer riskerar medarbetarna att exponeras. I den här studien har olika BFR undersökts i samband med servicearbete på flygplan. Målet har varit att jämföra förekomsten i damm och luft, samt blod (serum) med resultat från tidigare studier.Metod: Damm- och luftprovtagning har genomförts vid olika faser av servicearbetet.
Synlig eller osynlig? : Pedagogers beskrivningar av särbegåvade elever
1 juli 2011 förändrades den svenska skollagen när det i 3 kap 3 § blev inskrivet för att alla barn har rätt till särskilt stöd. Det blev skolans skyldighet att även erbjuda de elever som är extremt begåvade s.k. särbegåvade anpassad undervisning på deras nivå.Tidigare har man tänkt att genom att sortera ut de svagaste eleverna så skulle man bereda möjlighet för pedagogerna att undervisa de duktigare genom att de svagaste eleverna fått gå i specialklasser av olika slag. Idag tänker man sig istället att man genom individualisering i undervisningen kan inkludera alla elever i klassrummet. Men individualisering kräver att man som lärare har ett adekvat språk för att beskriva det som man ser och förstår av en elevs förmåga.
Användning av statisk GNSS-mätning för höjdbestämning av fixpunkter vid införande av RH 2000
Detta examensarbete utfördes under våren 2009 och avhandlar bestämning av fixpunkter i ett höjdnät med hjälp av statiska Global Navigation Satellite System (GNSS) mätningar. Ämnet är högaktuellt med tanke på att många kommuner står inför en övergång till Rikets Höjdsystem 2000 (RH 2000). Det kan vara ett problem vid en sådan övergång om det finns isolerade delar av det lokala höjdnätet som inte är anslutet till huvudnätet. Tidigare har den enda lösningen på ett sådant problem varit att genomföra ett höjdavvägningståg, ett både kostsamt och tidskrävande företag. Syftet med denna studie är att ge svar på hur noggrant det går att göra en höjdbestämning av fixpunkter med statisk GNSS-mätning. Fältarbetet har utförts i Sandvikens kommun där ett antal höjdfixpunkter i RH 2000 nätet använts som referens vid GNSS-mätningar.
Självkompakterande betong: förändring av egenskaper vid
användning av krossad ballast
Det här examensarbetet är gjort på Avdelningen för Konstruktionsteknik på Luleå Tekniska Universitet. Det gjordes som en förstudie för vidare produktutveckling åt betongtillverkaren Betongindustri AB. Bakgrunden till examensarbetet är det ökade behovet/intresset av att ersätta naturballast med krossadballast, dels på grund av att naturballast är en bristvara på många ställen men även pga punktbeskattningen av naturmaterial. Det är den självkompakterande betongens färska egenskaper som studeras i form av arbetbarhet samt reologi. Arbetbarheten har mätts på ett par olika sätt så som flyttsättmått medan reologin mättes med hjälp av en ConTec 4 viskometer anpassad för självkompakterande betong.
Ljud i staden -en fallstudie av upplevd ljudkvalitét
Detta arbete utgår ifrån en enighet i forskningen om att mätningar av ljud inte
är tillräckligt för att bestämma ljudlandskapets kvalitet. Enligt EU direktivet
2002/49/EG som senare skrivits in i miljöbalken, ska varje kommun eller tätort
med mer än 100 000 invånare framställa bullerkartor som i sin tur ska användas
som underlag i ett åtgärdsprogram. Direktivets syfte är att informera
politiker, medborgare och planerare i buller frågan i den givna tätorten.
Forskning tyder dock på att allmänheten och icke specialister har svårt att
tyda bullerkartorna och att gemene man inte har någon referens till de
mätnivåer som presenteras. I arbetet presenteras en översikt av teorier och
begrepp som behandlar ämnet ljudlandskap (soundscape) och koncept och metoder
som tillhör detta begrepp.
Hafva vi i Norrland ett Wästindien? : En kvantitativ, beskrivande studie om användningen av begreppet Norrland i rikstidningarna
Titel: Hafva vi i Norrland ett Wästindien? ? En kvantitativ, beskrivande studie om användningen av begreppet Norrland i riksmedierna Författare: Mats Andersson, Hampus Hagstedt Kurs, termin och år: Journalistik GR (c) C-uppsats HT 2014 Antal ord i uppsatsen: 10 831 Problemformulering och syfte: En förenklad bild av Norrland i mediers rapportering leder till att människor får stereotypa uppfattningar om Norrland och den negativa bilden blir grund för den framtida journalistiken. Ett användande av Norrland som etikett för hela norra halvan av Sverige leder till att hela regionen blir samma sak i läsarnas ögon, trots att det finns stora kulturella, samhälleliga och geografiska skillnader mellan de olika platserna i Norrland.Syftet med denna studie har varit att granska hur rikstidningarnas bild av begreppet Norrland ser ut i egenproducerade nyhetsartiklar. Vi klarlägger i vilka typer av nyheter begreppet Norrland förekommer och i vilken utsträckning Norrland framställs som ett problemområde i artiklar där begreppet Norrland används. Vi får svar på vilken geografisk nivå nyhetsartiklar som innehåller ordet Norrland preciseras till, hur ofta ett storstadsperspektiv används som måttstock i artiklar där Norrland används som geografisk referens och i vilken utsträckning artikelförfattare använder postkoloniala gestaltningar från orientalismen i texter där ordet Norrland ingår. Metod och material: Med kvantitativ innehållsanalys med gestaltningsteorin och frågeställningar inspirerade av orientalismen har vi undersökt nyhetsrapporteringen från och om Norrland i Sveriges fyra största dagstidningar Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under åren 2005, 2009 och 2013. Huvudresultat: I Stockholmsbaserade rikstidningarnas nyhetsrapportering är stereotypisering av landsdelen Norrland mycket svår att finna. Nyckelord: Gestaltning, Norrland, Norrlänning, Orientalism, Stereotyp, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Expressen, Kvantitativ innehållsanalys, Rikstidningar..
Byte av tubpaket i mellanöverhettare
Balkongföretaget Balco AB i Växjö har tagit fram ett energibalkongkoncept, vilket innefattar en luftsolfångare som ska bidra till förbättrad uppvärmningsekonomi för fastigheter. Projektets mål att utvärdera och förbättra den tidigare nämnda luftsolfångarens prestanda genom att se över parametrar såsom materialval, luftflöde och fläktar med tillhörande solceller. Då företaget bedriver sin verksamhet i Växjö har det blivit mycket arbete på distans i Göteborg detta har dock inte varit någon större nackdel då mycket av den research som gjorts inte kräver någon närhet till produkten.Projektet började med teoretiska studier om luftsolfångare i allmänhet för att skapa klarhet i vilka parametrar som bör beaktas vid prestandaeffektivisering. Material med lämpliga egenskaper har studerats och jämförts med befintliga produktens material. Solfångaren innehöll från början tre stycken fläktar som drevs av externt placerade solceller.
Energiutvärdering och effektivisering av integrerad luftsolfångare i balkong
Balkongföretaget Balco AB i Växjö har tagit fram ett energibalkongkoncept, vilket innefattar en luftsolfångare som ska bidra till förbättrad uppvärmningsekonomi för fastigheter. Projektets mål att utvärdera och förbättra den tidigare nämnda luftsolfångarens prestanda genom att se över parametrar såsom materialval, luftflöde och fläktar med tillhörande solceller. Då företaget bedriver sin verksamhet i Växjö har det blivit mycket arbete på distans i Göteborg detta har dock inte varit någon större nackdel då mycket av den research som gjorts inte kräver någon närhet till produkten.Projektet började med teoretiska studier om luftsolfångare i allmänhet för att skapa klarhet i vilka parametrar som bör beaktas vid prestandaeffektivisering. Material med lämpliga egenskaper har studerats och jämförts med befintliga produktens material. Solfångaren innehöll från början tre stycken fläktar som drevs av externt placerade solceller.