Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att identifiera och beskriva de faktorer som kritiskt inverkar på en webbkonfigurators framgång och öka förståelsen kring faktorernas påverkan ur ett företagsperspektiv. Vårt syfte är även att försöka identifiera och beskriva eventuella mönster, som kan ses som generella inom området för webbkonfiguratorer. Metod: Som metod för insamling av empirisk data, har vi använt oss utav enkäter. Dessa har sänts ut via elektronisk post till de medverkande företagen. Vi har även genomfört ett test av de medverkande företagens webbkonfiguratorer.

Forskning har visat att den psykiska ohälsan bland unga i Sverige har ökat och det är viktigt att problematik uppmärksammas tidigt så att rätt hjälp och stöd kan ges. Ungdomar spenderar en stor del av sin tid i skolan och det finns inte mycket tidigare forskning i Sverige som studerar hur gymnasiekuratorer upplever sitt handlingsutrymme när det gäller att göra insatser. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka gymnasiekuratorers upplevelse av handlingsutrymme samt möjlighet till att göra generella och riktade insatser i ett tidigt stadium. För att uppnå syftet med uppsatsen har åtta kvalitativa intervjuer gjorts med kuratorer som är verksamma inom gymnasieskolan i en mellanstor svensk stad. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats och empirin har analyserats med grundad teori som metod.

Problem:På grund av den konkurrens som idag råder på arbetsmarknaden om kvalificerad arbetskraft ser företaget Manpower ett behov av att kommunicera med individer mitt i karriären. Därför har en Internetbaserad karriärguide nyligen implementerats, men idag finns endast enklare funktioner att tillgå. För att kunna attrahera kvalificerad arbetskraft behövs djupare förståelse erhållas för hur de tänker kring ämnet karriär, karriärvägledning och karriärvägledning på Internet.Syfte:Uppsatsen syfte är att ge riktlinjer för Manpowers Internetbaserade karriärguide. Ett strategiskt tänkande för karriärguiden presenteras samt riktlinjer för funktioner och utformning.Metod:Utifrån insamlad sekundärdata om Career Management och Internetmarknadsföring utformades en intervjuguide som låg till grund för genomförandet av undersökningen. 15 kvalitativa intervjuer med individer mitt i karriären utfördes.

För att öka vår kunskap kring kritiska framgångsfaktorer vid genomförande av projekt, har vi identifierat vad vi tror är generella framgångsfaktorer och fallgropar. Genom att, utifrån den befintliga projektteorin, undersöka utförda projekt hos LFV Data har vi kommit fram till att bemanningen av projektgruppen är den idag mest förbättrings bara fallgropen för att genomföra projekt inom LFV Data, även om förankring av mål och vision för projekt också är av stor vikt. Bemanning av projektgruppen är den främsta generella framgångsfaktorn och vår idé är att kartlägga vilka kompetens områden som behövs för att matcha med befintlig personals kvalifikationer. Polärdiagram kan vara till hjälp vid denna matchning. Vi menar att bemanningen av projekt är det som blir fel, även om projektet sedan följer metodiken, har förankring hos ledningen, håller tidplanen, och når de ekonomiska målen, dvs gör allt som de ska.

En stor del av tiden vid utveckling av programvaror går idag ut på att leta efter fel i dem. Oavsett hur mycket tid och pengar som läggs ner på denna aktivitet är det inte säkert att alla fel hittas. Detta kan få katastrofala följder, speciellt för realtidssystem då även fysisk apparatur skall skötas. Då ett fel verkligen har påvisats gäller det att försöka lokalisera och identifiera felet. Då detta kan ske under tidspress, till exempel om felet rör ett realtidssystem redan i användning, behövs stort stöd från felsökningsverktyg för att underlätta att snabbt lokalisera och identifiera ett fel.Detta examensarbete identifierar genom en teoretisk undersökning ett antal riktlinjer för de stöd ett felsökningsverktyg kan ge felsökaren under felsökningsprocessen.

Dagens redovisningsstandard, IAS 38, ger oklara direktiv om hur företag bör kategorisera sina immateriella tillgångar. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag inom tre olika branscher klassificerar sina immateriella tillgångar och hur jämförbarheten påverkas av att det inte finns några riktlinjer kring detta. Vi gör detta genom att studera årsredovisningar och skicka ut enkäter till berörda företag. Resultatet av vår studie visar att bristen på riktlinjer inom klassificeringen av immateriella tillgångar leder till att företagens klassificeringar inte uppfyller de kriterier som anges i teorin. De skillnader vi identifierar leder till att det uppstår svårigheter i att jämföra företagens innehav av immateriella tillgångar.

Evidensbaserade riktlinjer är en del i vårdkontexten vilka tillsammans med strukturer inom utbildning, ekonomi och ledarskap finns för att stärka sjuksköterskans omvårdnadsutförande och patientens möjlighet att få god vård. Patientgruppen som vårdas på akutmottagningen till följd av drogpåverkan har ett komplext vårdbehov vilket förutsätter ett kunskapsbaserat och professionellt omhändertagande. Kompetensen vad gäller vården till dessa individer är dock bristfällig och patientgruppen möts ofta av stigmatiserande attityder från vårdpersonal. Behovet av evidensbaserade riktlinjer för att säkerställa vårdkvaliteten till denna patientgrupp är därför påtaglig. Syftet med studien är att kartlägga förekomsten av kliniska omvårdnadsriktlinjer specifika för patienter som söker vård till följd av drogpåverkan, samt bedöma dess evidensgrad.

Att höja kvalitén inom arbetet med missbruk- och beroendevård är ett prioriterat område, så väl i Göteborg som i resten av Sverige. Det är viktigt att detta arbete bygger på bästa tillgängliga kunskap, därför har socialstyrelsen gett ut riktlinjer för dem som arbetar inom området. Förutom dessa riktlinjer finns mycket kunskap inom området både i form av yrkeskunskap och i form av forskning. Vi anser att man måste beakta alla aspekter för att erbjuda en socialtjänst som följer de övergripande målen och värderingarna inom SoL (Socialtjänstlagen)..

Problem: Vid angripandet av detta problemområde kommer vi att utreda om strategiformuleringen går att åtskilja från strategiimplementeringen. Vi anser det vidare vara intressant att studera huruvida olika strategier och situationer påverkar strategiimplementeringen. Det är även relevant att undersöka hur en strategiimplementering går till och vilka verktyg som involveras i denna process samt vilka hinder som kan uppstå under resans gång. Vi vill utifrån denna bakgrund besvara följande fråga: Finns det enligt rådande forskningsläge några generella framgångsfaktorer för strategiimplementering? Med vår fallbeskrivning ämnar vi besvara följande fråga: Hur har Alfa Laval gått tillväga för att implementera sin nuvarande strategi och har de identifierat några specifika framgångsfaktorer för strategiimplementering? Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån vår teoretiska studie identifiera generella framgångsfaktorer för strategiimplementering.

Syftet är att granska i vilken utsträckning företag som upprättar hållbarhetsredovisning följer riktlinjerna på området. Vi har genomfört fallstudier, i vilka vi studerat tre olika företags hållbarhetsredovisningar. Dessa har vi jämfört med GRI:s riktlinjer och med varandra. För att få inblick i företagens tankar om GRI och dess framtida roll har vi gjort intervjuer, via e-post, med nyckelpersoner på två av de tre fallföretagen. Kvalitativ metod har använts för att få en helhetsbild av fenomenet hållbarhetsredovisning.

Inledning: Ett hjärtstopp sker plötsligt och kräver akuta insatser som hjärt- lungräddning (HLR). På sjukhus finns alltid personal närvarande som är redo att gripa in utifrån riktlinjer för hur HLR ska utföras om ett hjärtstopp sker. Bakgrund: Patienter upplever det positivt med närståendes närvaro under HLR. Samtidigt saknas tydliga riktlinjer över hur närståendeska tas om hand. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av närståendes närvaro under HLR.

Syfte. Att kartlägga distriktssköterskors användning av hemblodtrycksmätning (HBTM) i sitt arbete.Bakgrund. HBTM förbättrar personens kontroll över sitt blodtryck och stärker personens empowerment och delaktighet i sin vård. Med hjälp av HBTM får personer i större utsträckning en effektivare behandling för sin hypertoni, en välbehandlad hypertoni minskar risken att drabbas av kardiovaskulära händelser.Metod. Enkätstudie med kvantitativ ansats som inkluderade distriktssköterskor på hälsocentraler i Skellefteå kommun (n=49).

Inledning: I Sverige drabbas årligen ca 10 000 personer av hjärtstopp, av dem överlever ca 300 personer. Under 2005- 2008 drabbades 2973 personer av hjärtstopp på sjukhus, av dessa kunde endast 30 % skrivas ut levande. Bakgrund: De första fallen av närståendes närvaro vid återupplivning inträffade vid Foote Hospital i Michigan, USA, 1982. Personalen blev då tvungna att ifrågasätta sina egna riktlinjer som uteslöt närstående vid återupplivning. Internationella riktlinjer för hjärt- lungräddning (HLR) rekommenderar att närstående bör få närvara vid återupplivning.

Masteruppsats är ett resultat av det utvecklingsprojekt jag bedrev under 2009-2014 inom ramen för förarutbildningen som bedrivs på gymnasieskolans och vuxenutbildningens inriktning Transport. Arbetet ska ses i ljuset av den magisteruppsats jag skrev 2013, Förarutbildning och kunskapsbildning ? en studie om förarutbildningssystemet.Utvecklingsprojektets syfte var att undersöka om det var möjligt att nå djupare och mer varaktig kunskap, främst när det gäller de "mjukare" målen inom förarutbildningen: riskmedvetenhet, uppmärksamhet, nyfikenhet, erfarenhet och ödmjukhet. Alltså de kunskapsfält som inryms inom körkortsmålen tre och fyra: resande med bil i speciella sammanhang och personliga förutsättningar och målsättningar i livet.Uppsatsen beskriver mina tankar, försök och trevanden för att skapa djupare och mer varaktig kunskap hos eleverna än vad jag upplevde att den traditionella förarutbildningen gav. Utvecklingsprojektets exempel visar att det är möjligt och att framgången ligger i ett stort fokus på de "mjukare" kunskaperna - de generella kompetenserna - som ödmjukhet, reflektion, nyfikenhet, självverksamhet, m.fl.

Forskning har visat att den psykiska ohälsan bland unga i Sverige har ökat och det är viktigt att problematik uppmärksammas tidigt så att rätt hjälp och stöd kan ges. Ungdomar spenderar en stor del av sin tid i skolan och det finns inte mycket tidigare forskning i Sverige som studerar hur gymnasiekuratorer upplever sitt handlingsutrymme när det gäller att göra insatser. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka gymnasiekuratorers upplevelse av handlingsutrymme samt möjlighet till att göra generella och riktade insatser i ett tidigt stadium. För att uppnå syftet med uppsatsen har åtta kvalitativa intervjuer gjorts med kuratorer som är verksamma inom gymnasieskolan i en mellanstor svensk stad. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats och empirin har analyserats med grundad teori som metod.