Syftet med studien är att belysa skrivundervisningen för elever i behov av särskilt stöd. Samhället idag ställer krav på människors skrivkunnighet och konsekvensen blir följaktligen att undervisningen i skolan bör hålla en god kvalité. Vi har i vår studie tittat på den generella undervisningen och på specialundervisningen  i skrivande. Vi har valt att undersöka vad lärare och speciallärare anser vara viktigt att skrivundervisningen innehåller samt vilket arbetssätt de använder och vilka åtgärder som sätts in för elever i behov av särskilt stöd. Genom enkäter och intervjuer har vi fått en inblick i hur skrivundervisningen ser ut.

Bakgrund och problem: I takt med att samhället och medias uppmärksamhet kring frågorsom rör miljö och socialt ansvarstagande ökar blir kraven på företagens ansvar ochredovisning av dessa frågor allt större. Då det ännu inte finns några lagar som reglerar hurföretagen redovisar sitt hållbarhetsarbete undersöker den här uppsatsen hur väl de anseddaoch utbredda riktlinjer som finns efterföljs och vilket stöd de kan ge till företagen.Syfte: Syftet med denna uppsats är att granska hur ett antal företags, inomkonfektionsbranschen, hållbarhetsrapporter följer GRIs riktlinjer. Dessa företags olikarapporter kommer analyseras utifrån de kvalitativa egenskaperna som skall uppfyllas enligtGRI. Sedan görs en jämförelse av de undersökta rapporterna.Metod: Undersökningen har gjorts i form av en fallstudie där sex företagshållbarhetsrapporter som sägs följa GRIs riktlinjer har granskats på djupet. Resultatet frångranskningen har sedan försökt förklaras utifrån redan befintliga teorier.Resultat och slutsatser: De riktlinjer som idag finns fungerar som underlag för utformningenav hållbarhetsrapporter.

Syftet med studien är att belysa barnombudens roll på respektive anstalt och hur den rollen regleras utifrån kriminalvårdens regelverk samt de enskilda anstalternas begränsningar. Vi kommer undersöka skillnaderna mellan de Generella riktlinjerna mot det faktiska arbetet. Detta görs utifrån tre frågeställningar som behandlar deras riktlinjer, deras faktiska arbete samt möjligheten att utföra sitt uppdrag. Detta studeras genom en kvalitativ metod med induktiv ansats där sex personer intervjuas varav tre på deras arbetsplats och tre stycken per telefon. Frågeställningarna användes som teman i intervjuerna.Resultatavsnittet kallas för ?Redovisning av intervjuerna? och sammanfattar varje ombud under en egen rubrik då den enskildes perspektiv på uppdraget lyfts fram.

Lindberg M & Lindstrii F. PVK in situ. En observationsstudie av följsamhet till riktlinjer gällande skötsel, dokumentation vid fixeringsförband, komplikationssymptom samt tid in situ. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2014. Bakgrund: perifer ven kateter (PVK) är ett mycket vanligt ingrepp inom sjukvården som medför risker för kateterrelaterade komplikationer.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett globalt problem inom hälso- och sjukvård. Patienter smittas ofta av vårdrelaterade infektioner genom vårdpersonalens händer. Hög följsamhet till riktlinjer för handhygien har visat sig minska risken för vårdrelaterade infektioner. Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera vilka interventioner som är effektiva för att öka följsamhet till riktlinjer för handhygien hos vårdpersonal. Som tillägg undersöktes incidensen av vårdrelaterade infektioner som mått på följsamhet. Metod: Litteraturstudie utarbetad efter SBUs principer för litteraturöversikter bestående av tio vetenskapliga studier med kvantitativ ansats. Resultat: Tre typer av interventioner identifierades; utbildning, stöd och uppmuntran samt utbildning kombinerat med stöd och uppmuntran. Nio av tio studier visade varierande grad av ökad följsamhet till riktlinjer för handhygien efter en intervention.

Denna uppsats syftade till att kartlägga hur chefer själva upplever och arbetar med frågor som rör psykosocial arbetsmiljö. Undersökningen genomfördes mot Gällivare kommun.Datainsamlingsmetoden bestod av nätbaserade enkäter som skickades ut till samtliga chefer för att dels se vilken kunskap cheferna visade kring arbetet med den psykosociala arbetsmiljön. Vilka krav, vilken kontroll och vilket stöd cheferna upplevde i sitt arbete. I vilken utsträckning cheferna rapporterade symptom som kan ha ett samband till psykologiskohälsa samt om det fanns någon upplevd skillnad i krav-kontroll-stöd eller i vilka symptom som kan förklaras från psykosocial ohälsa beroende på kön. Resultatet visade att den generella kunskapsnivån både inom ämnet psykosocial arbetsmiljö och vilka riktlinjer som gäller var något som cheferna hade en god uppfattning om.

Bakgrund: Postoperativt illamående och kräkningar (PONV, Post Operative Nausea and Vomiting) är ett vanligt problem efter anestesi. Även om många riktlinjer och riskbedömningsverktyg har utvecklats för PONV, så är implementeringen ofta svår. Attityder och kunskap kring ämnet har visat sig påverka implementeringen av riktlinjer.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka anestesipersonals kunskap och attityder kring PONV och kliniska riktlinjer för att förebygga PONV.Metod: Studien är utformad som en kvantitativ, deskriptiv enkätstudie. En totalundersökning genomfördes på en anestesiklinik på ett större sjukhus i Mellansverige. Enkäten innehöll frågor angående anestesipersonals attityder och kunskaper kring riktlinjer och PONV.Resultat: Anestesipersonalens kunskap om PONV var god och stämde överens med skattningen av de egna kunskaperna.

Denna uppsats syftade till att kartlägga hur chefer själva upplever och arbetar med frågor som rör psykosocial arbetsmiljö. Undersökningen genomfördes mot Gällivare kommun.Datainsamlingsmetoden bestod av nätbaserade enkäter som skickades ut till samtliga chefer för att dels se vilken kunskap cheferna visade kring arbetet med den psykosociala arbetsmiljön. Vilka krav, vilken kontroll och vilket stöd cheferna upplevde i sitt arbete. I vilken utsträckning cheferna rapporterade symptom som kan ha ett samband till psykologiskohälsa samt om det fanns någon upplevd skillnad i krav-kontroll-stöd eller i vilka symptom som kan förklaras från psykosocial ohälsa beroende på kön. Resultatet visade att den generella kunskapsnivån både inom ämnet psykosocial arbetsmiljö och vilka riktlinjer som gäller var något som cheferna hade en god uppfattning om.

Projektet handlar om att möjliggöra förändringar och att gestalta generella rum..

Projektet handlar om att möjliggöra förändringar och att gestalta generella rum..

Digital distribution för datorspel växer för varje år. Med tiden har fler och fler webbutikermed endast digitala produkter dykt upp, samtidigt som de gamla till en allt större del harbörjat erbjuda ett digitalt sortiment. Konsumenterna har med denna utveckling ett hav avolika typer av distributionsmöjligheter att välja bland. Vissa kan för en del konsumenterkännas restriktiva, medan andra webbutiker erbjuder en typ av försäljning som påminner merom den fysiska.Syftet med denna studie är att försöka identifiera de olika typer av affärsmodeller ochdistributioner som finns i dagsläget, och om det finns behov av att införa någon typ avstandard i form av riktlinjer och rekommendationer för digital distribution.Studien visar att det skulle vara problematiskt att tillämpa riktlinjer som skulle fungera ipraktiken för alla dessa varianter av digital distribution. Men samtidigt identifieras ett antalproblem som individuellt skulle kunna åtgärdas med hjälp av några av de riktlinjer ochrekommendationer som tas fram genom bland annat kvantitativ undersökning blandspelkonsumenter och intervju med Sveriges största aktör inom området..

Inledning: De senaste åren har det blivit allt viktigare för företagen att ta mer ansvar och att vara mer genomsynliga för alla intressenter. För att vara mer transparent kan företagen upprätta en speciell hållbarhetsredovisning som består av tre delar; miljö, socialt ansvar samt finansiell rapportering. De flesta av de stora och mest välkända företagen i Sverige har påbörjat någon form av hållbarhetsarbete. Det vanligaste ramverket med riktlinjer är i idag GRI (Global Reporting Initiative).Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om hållbarhetsredovisningar upprättade av företag som är anslutna till GRI är av bättre kvalitet än andra hållbarhetsredovisningar som är upprättade av företag som inte är anslutna till GRI, samt hur väl riktlinjerna följs av de anslutna företagen.Metod: I den här studien används en kvantitativ metod för att få en bred studie där generella samband kan hittas. Den data som används är sekundärdata i form av årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar.

Bakgrund: Postoperativt illamående och kräkningar (PONV, Post Operative Nausea and Vomiting) är ett vanligt problem efter anestesi. Även om många riktlinjer och riskbedömningsverktyg har utvecklats för PONV, så är implementeringen ofta svår. Attityder och kunskap kring ämnet har visat sig påverka implementeringen av riktlinjer.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka anestesipersonals kunskap och attityder kring PONV och kliniska riktlinjer för att förebygga PONV.Metod: Studien är utformad som en kvantitativ, deskriptiv enkätstudie. En totalundersökning genomfördes på en anestesiklinik på ett större sjukhus i Mellansverige. Enkäten innehöll frågor angående anestesipersonals attityder och kunskaper kring riktlinjer och PONV.Resultat: Anestesipersonalens kunskap om PONV var god och stämde överens med skattningen av de egna kunskaperna.

John A. Warden III är en av vår tids mest inflytelserika luftmaktsteoretiker och Wardens teori är vida omskriven och ligger till grund för flertalet undersökningar. Warden redogör själv för att teorin inte skall ses som en mall utan att det snarare är generella idéer och riktlinjer. Det gör att teorin går att applicera på många olika fall men det lämnar också utrymme för tolkning. Syftet med denna uppsatts är att undersöka ifall allmängiltigheten i Wardens teori gör att teorin tolkas olika.

Vi ser idag allt fler företag publicera sina etiska riktlinjer både i årsredovisningar och på hemsidor. Det ses mer eller mindre, som ett krav i dagens samhälle. En fråga om vilken roll de etiska riktlinjerna har i dagens företag uppstår. Vidare uppstår en fråga om i vilken utsträckning de etiska riktlinjerna efterlevs i den vardagliga verksamheten. Vi ser en utmaning för dagens och framtida ledare när det gäller att kunna skapa en enhetlig bild av etiska frågor, som genomsyrar hela företaget.