Denna studie handlar om vilken handlingsberedskap skolor pålandsbygden har vad det gäller mottagande av elever med annan språkbakgrundän svenska.Frågeställningarna är:Vilka krav ställspå de delaktiga rektorerna ochlärarna? ochhur har skolans mottagande av ickesvensktalande elever arrangerats?För att besvara dessafrågoranvändsen kvalitativ metod. Studiengörspå två olika skolori samma kommundär en lärare och en rektor på vardera skolanintervjuas. Resultatet i studien visar attdet inte finns några lokala riktlinjer ikommunen för nyanlända eleverutan enbart dokument som högre instanserhar utformat. Bristen på lokala riktlinjer medför en vag stödstruktur förlärarna och kraven som ställs blir på så vis otydliga.

Bakgrund och problem: Sedan första januari 2008 har det varit informationskrav för statligt ägda bolag i Sverige att rapportera i enlighet med GRI:s riktlinjer. Att inkludera den sociala dimensionen i denna redovisning har ökat i betydelse och uppmärksammats som en viktig del i samhällets hållbarhetsarbete. Det större hållbarhetsbegreppet, där även miljö finns kvar som en viktig del, är nytt med sina omfattande sociala aspekter. Socialt ansvar innefattar många områden vilket kan leda till flera tolkningar av vad som är att ta ett socialt ansvar i sin hållbarhetsredovisning. Av den anledningen är det av särskilt stort intresse att se till hur de statligt ägda bolagen redovisar socialt ansvar utefter GRI:s riktlinjer kring socialt ansvar men även kring det sociala ansvartagandet bolagen tar utöver indikatorerna.Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur svenska statligt ägda bolag redovisar sitt sociala ansvar utefter GRI:s riktlinjer.

Vad gör en framgångsrik animerad karaktär? Homer Simpson, Svampbob Fyrkant och Eric Cartman kommer att analyseras och jämföras för att hitta vad som gör just dem så populära. Därefter kommer de psykologiska aspekterna att granskas. Varför tilltalar dessa karaktärer människor? Riktlinjer för hur man skapar en populär animerad karaktär kommer att utvecklas utifrån resultatet av utredningen..

Syftet var att beskriva omvårdnaden kring nyfödda barns tillmatning på svenska BB-avdelningar, om föreskrifter följdes och om hänsyn togs till eventuell allergihereditet. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats Resultat: Av alla nyfödda barn vid 26 barnkliniker i Sverige vecka 26 år 2009 (n=849) tillmatades 18 % . Moderns bröstmjölk gavs till 16% medan 78 % tillmatades med komjölksbaserad modersmjölksersättning. Den vanligaste orsaken till tillmatning av ersättning var att mammans egen mjölkproduktion inte hade kommit igång (24 %). Andra vanligt förekommande anledningar till tillmatning var lågt blodsocker (18 %) samt sugproblem hos barnen (16 %).

Bakgrund: Vård av patienter med smittsam lungtuberkulos har blivit allt vanligare. Ett antal fall där personal smittats har förekommit i landet under de senaste åren. Många av dessa patienter har en annan etnisk bakgrund och talar ett annat språk än personalen. Syfte: Att studera sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med lungtuberkulos på infektionsklinik. Metod: Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor på en infektionsklinik.

Amningsfrekvensen har i Sverige successivt minskat för varje år och statistik visar kortare amningstid idag än för tio år sedan. Bröstmjölk är den ideala födan för barnet under de första sex månaderna. Den skyddar barnet mot ohälsa samt ökar överlevnaden. En betydelsefull del av arbetet för BVC-sjuksköterskorna är stödja och främja amning samt uppmuntra till upprätthållande av amning. Syftet med studien var att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenhet av amningsrådgivning.

I Sverige uppskattas cirka fyra procent av befolkningen ha diabetes. Socialstyrelsen rekommenderar empowermentbaserad patientundervisning för behandling av diabetes typ-2. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans och patientens upplevelse av empowermentbaserad patientundervisning till patienter med diabetes typ-2. Metoden är en litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Som teoretisk referensram har Orems generella egenvårdsteori använts.

Det här arbetet ämnar att studera kommunikationspolicyn och -programmet för Stockholms stad. Mot bakgrund att kommunen har tagit fram det nya kommunikationsprogrammet som ersätter den gamla kommunikationspolicyn undersöker jag följande; vilka deltagare som realiseras i texterna och vilka av de som utgör påverkan samt hur kommunen framställer på sig själv och sin kommunikation. Jag undersöker även huruvida det i samband med framställandet av det nya dokumentet och övergången till en strategisk kommunikation har synen på kommunikationenoch på sig själv förändrats och vilka kommunikationskriterier som realiseras i dokumenten. Som metod för min analys använder jag ett verktyg såsom den systemisk-funktionellagrammatiken (SFG) har att tillämpa. Inom SFG har jag tillämpat den ideationellametafunktionen till min analys däri jag har tagit del av transitivitetsystemet och ergativitetssystemet samt satskomplex.

År 2007 anmäldes 19600 fall av våld mor kvinnor där förövaren var en manlig bekant till kvinnan. Mörkertalet är stort och våldet är ofta väl dolt bakom hemmets väggar. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka kunskaper sjuksköterskan behövde för att kunna identifiera/urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation samt ge en god omvårdnad till dessa när de sökte till hälso- och sjukvården. Ur de granskade artiklarna utläste författarna fem teman "Urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation", "Att möta våldsutsatta kvinnor", "Våldsutsatta kvinnors erfarenheter av vården", "Sjuksköterskans behov av riktlinjer och utbildning" och " Sjuksköterskans inställning till att ställa frågan". Det framkom att sjuksköterskor behövde riktlinjer och utbildning/erfarenhet för att kunna identifiera och ge en god omvårdnad till kvinnor utsatta för våld i nära relation.

Bakgrund: Hos sjuksköterskor på akutmottagning råder delade meningar om närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning. Detta kan bero på om sjuksköterskan har positiva eller negativa upplevelser av situationen. Sedan flera år finns internationella riktlinjer skrivna som förespråkar närståendes närvaro, dessa används generellt inte i någon större utsträckning. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie har genomförts med 12 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Vård av patienter med smittsam lungtuberkulos har blivit allt vanligare. Ett antal fall där personal smittats har förekommit i landet under de senaste åren. Många av dessa patienter har en annan etnisk bakgrund och talar ett annat språk än personalen. Syfte: Att studera sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med lungtuberkulos på infektionsklinik. Metod: Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor på en infektionsklinik.

För att patienten ska ha optimal chans till överlevnad är det av största vikt att rekommendationer i samtliga delar av kedjan som räddar liv följs. Sjuksköterskan är oftast bland de första på plats vid ett hjärtstopp på en vårdenhet, vilket gör det intressant att belysa vilka faktorer som påverkar överlevnaden efter hjärtstopp på sjukhus. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer i behandlingen av hjärtstopp på sjukhus som påverkar överlevnaden. Genom en sammanställning och analys av vetenskapligt värderad litteratur utfördes en systematisk litteraturstudie i ämnet. Resultatet visade att en väl fungerande organisation, utbildning, monitorering och följsamhet till riktlinjer var framgångsfaktorer i behandling av hjärtstopp.

Studien handlar om läs- och skrivsvårigheter och syftet med detta arbete var att få kunskap om hur några pedagoger med hjälp av en speciallärare utformar den dagliga undervisningen för elever som har läs- och skrivsvårigheter i år tre ? fem i en Montessoriskola. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod för att få kunskap och djupare förståelse. Då det endast var tre pedagoger som ställde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att pedagogerna i den mån det är möjligt arbetar utifrån elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsättningar.

Diskussionerna om ?granskning? av miljö- och hållbarhetsredovisningar har i Sverige funnits sedan mitten av 1990-talet. Specialistrevisorn Lars-Olle Larsson menar att efterfrågan ökar angående bestyrkta hållbarhetsredovisningar. Detta på grund av de ökade kraven från organisationer som Global Reporting Initiative (GRI), Förenta Nationerna (FN) och Amnesty International. Med andra ord har uppmärksamheten riktas mot såväl företagens samhällsansvar som den enskilda revisorn och revisorsprofessionen.Det finns en pågående forskningsdebatt som grundar sig på struktur kontra bedömning i revisionsprocessen.

Det övergripande syftet med studien var att beskriva och förklara hur rektorers arbete har förändrats över tid, med tyngdvikt på kommunaliseringen av grundskolan. För datainsamling användes livshistorieintervjuer med fyra rektorer som vara verksamma i början av 1990-talet. Den generella bild som målas upp är att fler arbetsuppgifter har tillkommit till rektorns arbete, vilket har gjort samarbetet med medarbetare i ledningsgrupper viktigare. De administrativa uppgifterna ökade i och med kommunaliseringen, då bland annat det totala ansvaret för skolans budget lades på rektorn. Samtliga rektorer uttryckte det pedagogiska ledarskapets betydelse och att en avgörande faktor för att lyckas med verksamheten var att kunna leda i förändring.