Sök:

Sökresultat:

1121 Uppsatser om Generell hänsyn - Sida 62 av 75

PÄverkas företagens prestanda av ett socialt ansvarstagande?

Syfte: Corporate Social Responsibility (CSR) Àr idag ett  globalt allmÀnt kÀnt begrepp och Svenska företag anses ligga i framkant med sitt ansvarastagande. Huvudsyftet med uppsatsen Àr att analysera huruvida ett stort engagemang inom CSR-frÄgor ger Svenska företag en förÀndring i företagsvÀrde och om det pÄverkar deras lönsamhet. Ett approximativt Tobins Q anvÀnds som mÄtt pÄ företagsvÀrde och Return On Assets (ROA) anvÀnds som mÄtt pÄ lönsamhet. Metod: En kvantitativ deduktiv metod dÀr undersökning av sekundÀrdata ska mynna ut i en prövning om huruvida det gÄr att pÄvisa ett samband mellan CSR och företagsvÀrde och/eller lönsamhet. SekundÀrdata inhÀmtas ifrÄn Folksams Index för ansvarsfullt företagande 2009 samt företagens Ärsredovisningar frÄn 2011. Historiska aktiepriser har hÀmtats ifrÄn Nasdaq OMX Nordics hemsida.

FjÀrrfrÄnskiljares inverkan pÄ kundavbrottstiden i Vattenfall Eldistributions lokalnÀt

I samband med de ökade kraven pÄ ett vÀdersÀkrat nÀt har funderingar kring att placera ut fler frÄnskiljare/brytare i luftledningsnÀtet för att reducera medelavbrottstiden för anslutna kunder (SAIDI) kommit fram. I Finland anvÀnder man till stor del fjÀrrmanövrerade apparater för att reducera SAIDI. Rapportens inledande avsnitt innefattar en förstudie om ursprunget till avbrottstid och SAIDI-statistik i Vattenfall Eldistributions nÀt. En jÀmförelse med Eldistributions nÀt och klimatet i Finland utförs och av detta fÄs olika förutsÀttningar för nÀtet i de olika lÀnderna. Som en generell slutsats av vÀderjÀmförelsen mellan Sverige och Finland faststÀlls att Eldistribution i Sverige har sÀmre förutsÀttningar vÀdermÀssigt nÀr det gÀller luftledningsnÀt.

Undersökning av flöden mellan Findus anlÀggningar och Frigoscandia

En flygplats bestÄr av olika omrÄden och olika aspekter spelar in vid dimensionering av dessa Det Àr av stor ekonomisk och fysisk betydelse att dimensionering av flygplatser görs pÄ ett sÄ optimalt sÀtt som möjligt. Stora delar av flygplatsterminalen har studerats noggrant av Luftfartsverket, men ett omrÄde dÀr endast statiska berÀkningar har gjorts, och sÄledes ingen hÀnsyn tagits till dynamiken, Àr Fordonstrafiken pÄ tillfartsomrÄdet.ProblemVÄr uppgift bestod i att skapa en simuleringsmodell av delar av tillfartsomrÄdet till Luftfartsverket, Modellen skulle ta hÀnsyn till dynamiken, och med hjÀlp av modellen skulle maximalt antal fordon som samtidigt vill befinna sig pÄ angöringsomrÄdet tas fram för taxi och privatbilar AngöringsomrÄdet Àr det omrÄde precis utanför terminalen dÀr uppstÀllningsplatser finns för taxi, privatbilar och bussar för att snabbt lÀmna av eller hÀmta upp passagerare. Modellen skulle vara uppbyggd sÄ att den fungerar bÄde för flygplatser med en terminal och för flygplatser dÀr inrikes och utrikes Àr uppdelat pÄ tvÄ terminalerMetodSom en grund till simuleringsarbetet kartlade vi faktorer som pÄverkar fordonstrafiken pÄ tillfartsomrÄdet, Parallellt under uppbyggnaden av simuleringsmodellen utvecklades ett anvÀndargrÀnssnitt och eftersom det var meningen att modellen skulle anvÀndas av Luftfartsverket sjÀlva sÄ lades mycket arbete ner pÄ att utveckla ett anvÀndargrÀnssnitt dÀr Luftfartsverket lÀtt kan lÀgga in och variera indata till modellen Simuleringsmodellen förÀndrades under arbetets gÄng och det hela slutade med tvÄ modeller, en generell modell som fungerar pÄ de flesta flygplatser och en modell som var visuellt anpassad för LandvetterResultatFör Landvetter och Norrköping flygplats har vi tagit fram vÀrden för maximalt antal fordon vid angöringen för privatbilar och taxibilar. Dessa vÀrden Àr framtagna för olika scenarier i framtiden, pÄ Landvetter för 4, 5 och 6 miljoner Ärspassagerare samt pÄ Norrköping flygplats för Ären 2005 och 2010. Simuleringsmodellen passar bÄde för flygplatser med en respektive tvÄ terminaler Resultaten skilde sig ganska markant ifrÄn de tidigare statiska berÀkningarna, vilket frÀmst beror pÄ att i de statiska berÀkningarna sprids fordonsflödet ut jÀmnt pÄ en timme och bryr sig inte om de riktiga flödestopparna..

Medskapare till barns lek : En studie över förskollÀrares tankar och den pedagogiska miljön.

Examensarbetet handlar om att synliggöra barns lek och lÀrande, mÄlet med studien Àr att visa förskollÀrares perspektiv pÄ lek, lÀrande och miljö. UtgÄngspunkten har tagits i Pramling Samuelssons och Vygotskijs teorier. Undersökningen som ligger till grund för resultatet och analysen Àr en enkÀtstudie med kompletterande frÄgor i vilka respondenterna fÄr möjligheter att fritt utveckla sina tankegÄngar. Studien Àr genomförd utifrÄn utbildade förskollÀrare, i olika orter och pÄ olika förskolor med varierade förutsÀttningar, det gör att vi fÄr en bred och generell överblick. Resultatet visar att förskollÀrarna Àr vÀl insatta i frÄgorna som berör lek, lÀrande och miljö, respondenternas svar ger i det stora hela en bra inblick.

Dimensionering av flygplatsers angöringsomrÄde - med hjÀlp av dynamisk simulering

En flygplats bestÄr av olika omrÄden och olika aspekter spelar in vid dimensionering av dessa Det Àr av stor ekonomisk och fysisk betydelse att dimensionering av flygplatser görs pÄ ett sÄ optimalt sÀtt som möjligt. Stora delar av flygplatsterminalen har studerats noggrant av Luftfartsverket, men ett omrÄde dÀr endast statiska berÀkningar har gjorts, och sÄledes ingen hÀnsyn tagits till dynamiken, Àr Fordonstrafiken pÄ tillfartsomrÄdet.ProblemVÄr uppgift bestod i att skapa en simuleringsmodell av delar av tillfartsomrÄdet till Luftfartsverket, Modellen skulle ta hÀnsyn till dynamiken, och med hjÀlp av modellen skulle maximalt antal fordon som samtidigt vill befinna sig pÄ angöringsomrÄdet tas fram för taxi och privatbilar AngöringsomrÄdet Àr det omrÄde precis utanför terminalen dÀr uppstÀllningsplatser finns för taxi, privatbilar och bussar för att snabbt lÀmna av eller hÀmta upp passagerare. Modellen skulle vara uppbyggd sÄ att den fungerar bÄde för flygplatser med en terminal och för flygplatser dÀr inrikes och utrikes Àr uppdelat pÄ tvÄ terminalerMetodSom en grund till simuleringsarbetet kartlade vi faktorer som pÄverkar fordonstrafiken pÄ tillfartsomrÄdet, Parallellt under uppbyggnaden av simuleringsmodellen utvecklades ett anvÀndargrÀnssnitt och eftersom det var meningen att modellen skulle anvÀndas av Luftfartsverket sjÀlva sÄ lades mycket arbete ner pÄ att utveckla ett anvÀndargrÀnssnitt dÀr Luftfartsverket lÀtt kan lÀgga in och variera indata till modellen Simuleringsmodellen förÀndrades under arbetets gÄng och det hela slutade med tvÄ modeller, en generell modell som fungerar pÄ de flesta flygplatser och en modell som var visuellt anpassad för LandvetterResultatFör Landvetter och Norrköping flygplats har vi tagit fram vÀrden för maximalt antal fordon vid angöringen för privatbilar och taxibilar. Dessa vÀrden Àr framtagna för olika scenarier i framtiden, pÄ Landvetter för 4, 5 och 6 miljoner Ärspassagerare samt pÄ Norrköping flygplats för Ären 2005 och 2010. Simuleringsmodellen passar bÄde för flygplatser med en respektive tvÄ terminaler Resultaten skilde sig ganska markant ifrÄn de tidigare statiska berÀkningarna, vilket frÀmst beror pÄ att i de statiska berÀkningarna sprids fordonsflödet ut jÀmnt pÄ en timme och bryr sig inte om de riktiga flödestopparna..

Miljödeklarering av konsumentprodukter : En undersökning om svÄrigheterna med att implementera ?Carbon Footprint?

För att kunna gÄ en hÄllbar morgondag tillmötes Àr det viktigt att miljöpÄverkan frÄn oss mÀnniskor uppdagas och sÀtts i balans. VÀxthuseffekten Àr en av de vÀrldsomfattande angelÀgenheter som visat sig pÄverka ekologin och som för med sig stundande klimatförÀndringar vars utbredning Ànnu inte gÄr att förutspÄ. FörÀndringar i vÄra rutiner mÄste till, och en del i det hela Àr att öka medvetenheten för utslÀppen som sker inom industrin. KÀnnedomen om storleken och hÀrkomsten av utslÀppen Àr viktig sÄvÀl till insikt för konsumenterna som till underlag för vart företagen ska fokusera sitt miljöarbete.Genom att tillÀmpa livscykelbaserade analysmetoder fÄr företagen en utförlig bild över omfattningen av miljöpÄverkan som sker associerat med en produkt. Ett sÄdant arbete kan Àven komma att mynna ut i en miljövarudeklaration som kan anvÀndas av företaget i syfte att kommunicera utÄt mot konsumenter och affÀrspartners.

Förslag till plan för nyplantering och vÄrd av stadstrÀd : en förstudie inför kommande plan i VÀsterÄs

Syftet med detta arbete Àr att lÀgga fram ett underlag för VÀsterÄs stad, som avser att förnya sin trÀdplan. Arbetet Àr skrivet pÄ en generell nivÄ och gÄr Àven att anvÀnda för andra stÀder.Ett antal stÀder i Sverige har studerats, för att se skillnader i strukturen och för att fÄ en verklighetsanknuten bild av hur arbetet ser ut idag. MÄlet var att fÄ fram ett underlag för hur strukturen kan se ut i dessa planer och hur man pÄ ett effektivt sÀtt kan implementera planen i det praktiska arbetet. Studien berör Àven den roll som organisationen har i förvaltningen. En viktig del med tanke pÄ att en trÀdpolicy eller trÀdplan kan ligga till grund för politiska beslut.

Grön tandvÄrd : En studie i hur tandvÄrdsmottagningen inom PraktikertjÀnstkoncernen kan bli mer miljövÀnliga

TandvÄrdens miljösatsningar har fram tills den senaste tiden enbart fokuserat pÄ att förhindra utslÀpp av miljöfarliga Àmnen, sÀrskilt metallerna kvicksilver, bly och silver. Att utveckla arbetet mot en miljövÀnligare tandvÄrd innebÀr ett ökat fokus pÄ de stora mÀngder engÄngsartiklar i plast och papper som anvÀnds varje dag i verksamheten. Andra omrÄden som skulle kunna generera en markant förbÀttring ur miljösynpunkt Àr ett byte till en merdigitaliserad praktik, bÄde i frÄga om tekniska hjÀlpmedel, sÄsom röntgenutrustning, och journalföring.Syftet med arbetet Àr att undersöka den dagliga verksamheten pÄ PraktikertjÀnsts tandvÄrdsmottagningar för att sedan kunna belysa vÀgar och inspirera till grön tandvÄrd. Inom ramen för arbetet kommer Àven en informationstext riktad mot tandvÄrdspersonal att tas fram.Förutom litteraturstudium har fÀltstudium av tvÄ tandvÄrdsmottagningar, en serie telefonintervjuer, en enkÀtundersökning samt en mindre undersökning riktad mot PraktikertjÀnst TandvÄrds leverantörer gjorts. TvÄ miniworkshopar anordnades för att utvÀrdera informationstexten.Arbetets resultat Àr följande.

SÀkerhet i nattklubbar och restauranger : brandskydd eller alkoholtillstÄnd. Ett nytt tillÀmpningsomrÄde för MÀnniska-Teknik-Organisation (MTO) perspektivet?

Kan prioritering av krav pÄ brandsÀkerhet bedömas i relation till andra krav pÄ nattklubbar och restauranger? För att svara pÄ detta har studien som teoretisk utgÄngspunkt haft MÀnniska-Teknik-Organisation (MTO), ett sÀkerhetsperspektiv presenterat av Rollenhagen (1997). Studiens syfte var att undersöka huruvida detta systemteoretiskt baserade perspektiv gÄr att tillÀmpa pÄ den relativa betydelsen av brandskydd i nattklubbar och restauranger. Tidigare tillÀmpningsomrÄden har frÀmst varit komplexa system med hög grad av interaktion mellan de mÀnskliga och tekniska delsystemen. I denna studie bestÄr systemet av en samlingslokal i form av nattklubbar och restauranger.

Flippade klassrum, film eller pecha-cucha. En kvalitativ undersökning om hur elever i en Äk 8 prövar nya arbetssÀtt i digital miljö

Syfte: Att tillsammans med elever i Ă„k 8, pröva och vĂ€rdera ett nytt arbetssĂ€tt. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r:? Ökar ett nytt arbetssĂ€tt elevernas lust att lĂ€ra?? KĂ€nns undervisningen mer meningsfull med ett nytt arbetssĂ€tt?? FörĂ€ndras lĂ€rarrollen och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt?Teori: LĂ€rande sker i samspel och i kommunikation med andra, lĂ€rande Ă€r en aktiv handling, dĂ€r den som lĂ€r presenterar sitt lĂ€rande pĂ„ olika sĂ€tt, genom olika teckenskapande aktiviteter. Kompetens inom IKT och anvĂ€ndandet av IKT-verktyg gynnar lĂ€randet och lĂ€rarens roll förĂ€ndras i och med anvĂ€ndandet av IKT.Metod: En kvalitativ undersökning dĂ€r aktionsforskning anvĂ€nds i vilken intervjuer, enkĂ€ter, observationer och dagboksskrivande ingĂ„r.Resultat: BĂ„de genomgĂ„ng med hjĂ€lp av flipped classrooms (eleverna ser en film med lektionsgenomgĂ„ngen, innan lektionen börjar) )och redovisning genom pecha-kucha (en form av Power-Pointpresentation) eller film ökar lusten att lĂ€ra hos de flesta av eleverna i den undersökta klassen. DĂ€remot kan jag inte utifrĂ„n resultatet av den hĂ€r undersökningen sĂ€ga om dessa arbetssĂ€tt ocksĂ„ upplevs som mer meningsfulla.

RÀtten att tiga : Skattskyldiges passivitetsrÀtt i skatteutredningar

PassivitetsrÀtten ger skattskyldiga som Àr misstÀnkta för brott en rÀtt att inte behöva medverka i en utredning. Den brottsmisstÀnkte behöver sÄledes inte bidra till bevisningen i mÄlet genom att exempelvis göra ett bekÀnnande eller lÀmna material som Àr belastande för denne.  Detta innebÀr att det Àr Äklagaren som mÄste bevisa att den tilltalade har gjort sig skyldig till ett brott. Det finns alltsÄ igen skyldighet för den tilltalade att pÄ nÄgot vis göra Äklagarens arbete lÀttare. Ett pÄförande av skattetillÀgg Àr ocksÄ att anses som att en person har blivit anklagad för brott, detta innebÀr att passivitetsrÀtten Àven intrÀder nÀr det Àr frÄga om skattetillÀgg.I den europeiska konventionen angÄende skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och grundlÀggande friheterna, Àven kallad Europakonventionen, finns det ingen bestÀmmelse som uttryckligen stadgar rÀtten att vara passiv. Trots detta anses passivitetsrÀtten omfattas av rÀtten till en rÀttvis rÀttegÄng i artikel 6 i Europakonventionen.

Branschtidskrifter som contrarian indikator. : En myt eller en strategi som skapar överavkastning?

Bakgrund: Inom investering förekommer ett flertal tumregler och myter. En myt som cirkulerat bland investerare Àr att framsidor i branschtidskrifter, benÀmnt Cover Stories, skulle utgöra en indikator för en contrarian strategi. VÄren 2007 presenterade den första studie dÀr det undersöktes om Cover Stories hade utgjort indikatorer för enskilda företag i USA. Vi kommer att undersöka om Cover Stories i AffÀrsvÀrlden och Veckans AffÀrer utgjort en indikator pÄ den svenska marknaden under tidsperioden 1987 till 2006. Utfallen av vÄra resultat kan eventuellt bidra till att investerare inte fattar beslut utifrÄn en felaktig myt om samband inte kan pÄvisas.

Det Àrofyllda spelet : En studie av mÀns och kvinnors ord, kÀnslor och handlingar vid konfliktsituationer i 1680-talets GÀvle

HÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete rörande barn och elevers hÀlsa och utveckling berör en rad olika arenor i samhÀllet, jag har i min studie valt att koncentrera mig pÄ skolan och de förebyggande program som kan finnas dÀr. Mitt syfte med studien var att belysa hur valet av dessa förebyggande program gÄr till, vem beslutar att de ska anvÀndas och vem efterfrÄgar programmen. Jag har i en kommun genomfört kvalitativa intervjuer med aktörer pÄ olika nivÄer i skolsystemet, ordföranden i barn- och utbildningsnÀmnden, förvaltningschefer i skolnÀmnderna samt tre rektorer, alla med rÀtt och förmÄga att fatta beslut i sin verksamhet. Att jag valde de olika nivÄerna i skolsystemet beror pÄ att skolan ofta ses som en generell institution istÀllet för det mÄngfald av olika organisationer som den faktiskt Àr (Karlsen & Persson 2004). Jag har dÀrför valt att i min studie utgÄ frÄn Gunnar Bergs (2003) teoriSkolan som institution och skolor som organisationer samt ett struktur- och aktörsperspektiv som en grund för att belysa det i förhÄllande till mitt syfte.I kommunen dÀr jag genomförde min studie sÄ var anvÀndandet av ICDP (International Child Development Programmes) och SET (Social och Emotionell TrÀning) utbrett.

LÀsinterventioners pÄverkan pÄ elevers sjÀlvbild och motivation

ProblemomrÄde: Alla elever fÄr idag inte det stöd och de förutsÀttningar de behöver för att utveckla sin lÀsning och skrivning pÄ bÀsta sÀtt. UpptÀckt av lÀs- och skrivsvÄrigheter samt tidiga insatser har stor betydelse för elevernas fortsatta lÀs- och skrivutveckling men Àven för deras sjÀlvbild och motivation. FÄ studier har undersökt hur och om lÀsinterventioner pÄverkar elevers sjÀlvbild och motivation. Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀsinterventioner kan pÄverka elevers lÀsförmÄga samt hur elever upplever lÀsinterventionens pÄverkan pÄ sjÀlvbild, motivation och syn pÄ sig sjÀlva som lÀsare. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur utvecklas elevens avkodning av en lÀsintervention? Hur upplever eleven lÀsinterventionens pÄverkan pÄ lÀsförmÄga och instÀllning till lÀsning? Hur upplever eleven lÀsinterventionens pÄverkan pÄ sjÀlvbild och motivation? Teoretisk ram och metod: VÄr studie grundar sig i sociokulturella och socialpsykologiska teorier samt specialpedagogiska perspektiv.

JÀrnvÀgens mellanrum - en resa frÄn restyta till möjlighet

För att kunna nÄ politiskt uppsatta nationella klimatmÄl för 2050 krÀvs en ökad anvÀndning av jÀrnvÀg. Samtidigt belastas jÀrnvÀgen mer och mer eftersom varor och mÀnniskor reser mer och lÀngre. Denna tendens och politikens ökade fokus pÄ jÀrnvÀg medför att jÀrnvÀgen troligen kommer fÄ en ökad betydelse inom stadsutveckling och eventuellt Àven ta mer mark i ansprÄk. Parallellt finns i Sverige en tendens till yteffektivisering dÀr stÀder omvandlar ledig mark och övergivna tomter i en önskan att motverka urban sprawl. Problemet Àr att det kring jÀrnvÀg skapas ytor som Àr svÄra att anvÀnda.

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->