Sök:

Sökresultat:

1119 Uppsatser om Generell hänsyn - Sida 53 av 75

EFFEKTER AV OPIATTERAPI PÅ HÄLSAN HOS INDIVIDER MED LÅNGVARIG ICKE MALIGN SMÄRTA - EN LITTERATURÖVERSIKT

Mer Àn en tredjedel av Sveriges befolkning lider av lÄngvarig icke malign smÀrta som Àven Àr den frÀmsta anledningen till sjukskrivning i landet. TillstÄndet medför ofta omfattande fysiska, psykiska och sociala pÄfrestningar och utgör en barriÀr för att klara av dagliga aktiviteter. Forskning har visat att opiatterapi Àr mer effektivt vid lindring av icke-malign lÄngvarig smÀrta Àn alternativa analgetikum och placebo. Trots att behandlingsmetoden Àr allmÀnt accepterad vid lÄngvarig cancersmÀrta rÄder Ànnu oenigheter avseende lÄngvarig icke-malign smÀrta. Ett av de primÀra mÄlen för hÀlso- och sjukvÄrd Àr att hantera oförmÄga och lidande och förutom symtomreduktion Àr det viktigt att undersöka hur den hÀlsorelaterade livskvaliteten pÄverkas av en viss terapi.

Guldklockan KlÀmtar ? En studie om kompetensbevaring i samband med generationsskifte

Generationsskiftet pÄ arbetsmarknaden har under ett antal Är fÄtt stor plats i media. De sÄkallade 40-talisternas dramatiska uttrÀde frÄn arbetsmarknaden förutspÄs föra med sigoroande konsekvenser. Media har belyst nÄgra av de konsekvenser som vÀntas komma,bland annat arbetarbrist och försörjningsbörda, men vi har valt att ta fasta pÄ denkompetensdrÀnering som skiftet skulle kunna innebÀra. Bank- och finansvÀrlden Àr enkompetensstark bransch dÀr individuell reell kompetens utgör en nyckelfaktor vilket kangöra att de kan drabbas hÄrt. Ytterligare en faktor att ta med i ekvationen Àr att mÄnga iden hÀr branschen tillhör den Àldre generationen.

ValutasÀkringsstrategier En kartlÀggning av svenska företag inom industribranschen pÄ Mid Cap och Large Cap

I den hÀr uppsatsen kartlÀggs operationella valutasÀkringsstrategier i svenska företag. Företagen Äterfinns inom industribranschen pÄ Large Cap och Mid Cap pÄ Stockholmsbörsen.För att fÄ en generell kunskap om valutasÀkringsstrategier hölls initiala intervjuer med dels Magnus Jarlén, Corporate Finance Director pÄ AB Volvo, dels Peter Karlsson, Head of Treasury pÄ AB Volvo. Förutom att bidra till bakgrundskunskap, utmynnade Àven intervjuerna i en problemdiskussion utifrÄn vilken frÄgestÀllningar skapades.Uppsatsen Àmnar besvara hur valutasÀkringsstrategier ser ut i de gÀllande företagen, samt om finanskrisen 2008 har haft nÄgon pÄverkan och i sÄ fall hur den pÄverkat valutasÀkringsstrategierna. Uppsatsen Àmnar Àven undersöka om det finns riktlinjer för hur valutasÀkringsstrategier skapas. Slutligen undersöks varför vissa företag sÀkrar sin valutaexponering med derivatinstrument medan vissa företag vÀljer att inte göra det.Som underlag för att besvara frÄgestÀllningarna har en litteraturstudie gjorts tillsammans med granskningar av tidigare svenska och utlÀndska undersökningar inom valutahanteringsomrÄdet.

Livet efter sista tentafesten : En studie om arbetsmarknadens krav pÄ nyexaminerade studenter

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

Framtidsutveckling i TorsÄs kommun : detaljhandeln i fokus

Rapporten Àr ett examensarbete pÄ 20 poÀng och utgör avslutningen pÄ min utbildning till teknologie magister i fysisk planering (180p). Arbetet har gjorts under hösten 2000 och vintern/vÄren 2001. Inledning Samspelet mellan stad och land Àr en förutsÀttning för ett lÄngsiktigt hÄllbart samhÀlle, men ofta framstÀlls landsbygden med sina mindre tÀtorter som oviktiga och betydelselösa och de flesta smÄ kommuner kÀmpar hÄrt mot stagnation. För den breda allmÀnheten Àr dessa kommuner frÀmst en temporÀr rekreationsplats. Utredningen vill medverka till att stÀrka och medvetandegöra landsbygdskommuners betydelse i allmÀnhet och TorsÄs kommun i synnerhet.

HyresjÀmförelse mellan privata och allmÀnnyttigt Àgda lÀgenheter i nio kommuner

Syftet med denna studie Àr för det första att kartlÀgga om lÀgenheter med samma bruksvÀrde har olika hyror beroende pÄ om de Àr privat eller allmÀnnyttigt Àgda. Studien syftar vidare till att undersöka om utfallen skiljer sig mellan kommuner dÀr allmÀnnyttans hyror Àr systematiskt satta och kommuner dÀr sÄ inte Àr fallet. Hypotesen Àr att hyresskillnaderna Àr mindre mellan bestÄnden i kommuner dÀr allmÀnnyttans hyror Àr systematiskt satta.De kommuner som ingÄr i studien Àr BorÄs, Göteborg, Helsingborg, Lund, Malmö, Stockholm, SödertÀlje, UmeÄ och VÀsterÄs. Av dessa Àr Lund, SödertÀlje, UmeÄ och VÀsterÄs systematiskt hyressatta. För att undersöka huruvida det finns nÄgon generell skillnad i hyra mellan privat och allmÀnnyttigt bestÄnd görs en regression dÀr samtliga kommuner ingÄr.

Gymnasieungdomars attityder till stark musik

Truppgymnastik (eng. teamgymnastics) Àr en mycket populÀr form av gymnastik vars ursprung finns i Skandinavien. Idag finns det runt 20,000 tÀvlingslicensierade trupp-gymnaster i Sverige. Fot/fotled Àr de kroppsdelar som Àr mest utsatta för skador inom idrotten. Syftet var att undersöka skadeincidens och skadetillfÀlle av fotledsdistorsioner de tre mÄnaderna innan och under en svensk juniortÀvling 2011 i kvinnlig truppgymnastik.

Den dolda pensionsskulden ? en fallstudie i tre skÄnska kommuner

Syfte: Syftet Àr att skapa en förstÄelse för den problematik som orsakats av blandmodellen, som Àr det lagstiftade sÀttet att redovisa pensioner i kommuner. Den Àr inte förenlig med god redovisningssed. Detta har orsakat att kommuner avviker frÄn lagstiftningen. Vidare undersöks motiven till införandet av blandmodellen samt hur vÀl kommunerna stÄr rustade inför de kommande pensionsutbetalningarna. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod eftersom syftet Àr att undersöka ett fÄtal fall pÄ djupet.

Kunskap i Organisationer : En studie om hur kunskap skapas och överförs i organisationer

Stora förĂ€ndringar av marknadsstrukturen under det senaste Ă„rtiondet har visat tecken pĂ„ en ?ny ekonomi?. Dagens ekonomi blir allt mer kunskapsinriktad och utvecklingen mĂ€rks frĂ€mst genom att organisationer med en ?stark kunskapsinriktning? ökat.Med detta som grund fann jag det intressant att titta nĂ€rmare pĂ„ arbetet med skapande och spridning av kunskap i organisationer. FrĂ„gestĂ€llningen lyder;Hur fungerar arbetet med att skapa och överföra kunskap inom organisationer?Ämnet belyser jag genom en empirisk kvalitativ undersökning om hur en organisation inom banksektorn i praktiken arbetar med att skapa och överföra kunskap frĂ„n organisationen till individen och mellan individer.

En studie av lÀrarperspektiv pÄ Àmnesintegrering mellan matematik och trÀslöjd

Detta arbete syftar till att undersöka lÀrares syn pÄ Àmnesintegrering mellan matematik och trÀslöjd i skolÄr fyra. VÄr vision Àr att integrera Àmnena i vÄr kommande yrkesutövning. I studien har vi ocksÄ undersökt vilka möjligheter till Àmnesintegrering som skulle kunna utnyttjas i undervisningen. Genom studien fÄr vi kunskap om vilka förutsÀttningar och förvÀntningar vi kan komma att möta. LÀroplanen för grundskolan (Lpo 94, Skolverket 2006) och kursplaner för matematik och slöjd (Skolverket 2002) förordar individanpassad undervisning dÀr Àmnesintegrering skulle kunna utnyttjas till ÀndamÄlet.

Utredning i multidisciplinÀra team av patienter med stressrelaterad psykisk ohÀlsa: FörÀndring i psykisk ohÀlsa och sjukskrivning efter 6 mÄnader

Syfte: Syftet Àr att fÄ ökad kunskap om förÀndring i hÀlsa och sjukskrivning hos individer/patienter med stressrelaterad ohÀlsa som bedömts av ett multidisciplinÀrt team. OhÀlsa avser depression, Ängest och utmattningssymptom samt hÀlsorelaterad livskvalitetUndersökt grupp: Personal med stressrelaterade problem anstÀlld inom VÀstra Götalandsregionen och FörsÀkringskassan i VÀstra Götalands LÀn.Metoder: JÀmförelse av sjukskrivningsgrad och hÀlsolÀge vid, och 6 mÄnader efter bedömning av ett multidisciplinÀrt team inriktat pÄ stress och utmattningssymptom. Instrumenten för att mÀta förÀndring i psykisk ohÀlsa Àr 3 sjÀlvskattningsformulÀr, Hospital Anxiety and Depression scale; HAD, Psychologic General Well-Being; PGWB och Shirom-Melamed Burnot Questionaire; SMBQ.SjÀlvskattningsformulÀret fylldes i innan första kontakten med företagssköterskan i teamet samt vid uppföljning efter 6 mÄnader.Uppföljningen bestod i en kort telefonintervju med frÄgor om sjukskrivningsgrad och hÀlsolÀget.Resultat: Sjukskrivningsgraden minskade hos 45 %, endast en hade ökat. HÀlsolÀget förbÀttrades hos mer Àn 50 % 6 mÄnader efter mötet med teametAntalet personer med depression enligt HAD hade minskat frÄn fem till en och de med Ängest enligt HAD frÄn Ätta till tre.Tolv personer har minskat och fem har ökat sitt poÀngmedelvÀrde pÄ SMBQ Globalskalan.VÀlbefinnandet enligt PGWB-skalan ökade. Antalet med poÀng över 100 ökade frÄn tre till Ätta och de med poÀng 95 eller lÀgre minskade frÄn fjorton till tio.Slutsats.

En glimt av ljus i mörkret. Hur en relation kan skapas mellan sjuksköterskan och patienten med depression

Psykisk ohÀlsa Àr ett av de största folkhÀlsoproblemen i Sverige. Varannan kvinna och var fjÀrde man riskerar att drabbas av depression nÄgon gÄng under livet. Vid depression ses en ihÄllande nedstÀmdhet och en generell hÀmning infinner sig. TankeinnehÄllet prÀglas av depressiva tankar som kan visa sig genom hopplöshet, skuldkÀnslor och kÀnslor av misslyckande. Syftet med litteraturstudien var att, med stöd av Jean Watsons karativa faktorer nr 2, 4 och 5, belysa hur en relation mellan en patient med depression och sjuksköterskan kan skapas.

Etableringshinder och möjligheter i Saudiarabien och Förenade Arabemiraten

Den svenska exporten till Mellanösternregionen utgör endast en liten del av den totala svenska exporten. Enligt de senaste siffrorna frÄn SCB för Är 2004, uppgick den endast till 3.3% av den totala exporten. Intresset för hela denna region har lÀnge varit svalt, och mÄnga faktorer ligger till grund för detta. Ett exempel kan vara att den politiska situationen i regionen kÀnnetecknas av instabilitet och turbulens. Vidare kan olika kulturella skillnader och en generell okunskap om regionen inverkat pÄ ett sÄdant sÀtt att svenska företag har prioriterat andra marknader.

Blandstaden i Eslöv - Möjligheter och hinder med funktionsintegrering

Examensarbete tar avstamp i programhandlingen för fördjupningen av översiktsplanen för Eslöv - öster om jÀrnvÀgen. Den har blandstaden som förebild för stadsutveckling för ett stationsnÀra omrÄde som idag bestÄr till merparten av industriverksamheter med en viss blandning av bostadsbebyggelse. I kontrast mot denna finns en fördjupning för östra Eslöv som pekar ut bebyggelseexploatering i stadens periferi pÄ god Äkermark. Syftet med examensarbetet Àr att studera, beskriva och definiera stadsbyggnadsbegreppet blandstad samt hur den kan gestaltas i den fysiska miljön. Begreppet sÀtts i kontrast till funktionsseparering, zonering och stadsutglesning. En blandning av funktioner innebÀr konflikter.

UtvÀrdering av balanserade styrkort : en studie av management konsulters erfarenheter

BakgrundEfter den kritik som uppstod mot traditionella ekonomisystem tog Kaplan och Norton fram grundmodellen för balanserade styrkort, som genom ett orsak-verkan-samband sammanstÀller kritiska framgÄngsfaktorer i bÄde finansiella och icke-finansiella mÄtt. NÀr balanserade styrkort kom, 1992, fick den ett stort genomslag dÄ den pÄ ett förstÄeligt och tydligt sÀtt strukturerar upp verksamheten och tydliggör vision och strategi. Dess uppmÀrksamhet var sÄ stor att vissa valde att kalla det för en modefluga. Efter nÄgra framgÄngsrika Är började trenden dala vilket kan ha berott pÄ att företagen inte la ner nog mycket kraft vid implementeringen. Denna förÀndring i anvÀndandet av styrkort vÀckte vÄrt intresse för att finna utvÀrderingar om hur modellen fungerar.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->