Sökresultat:
1057 Uppsatser om Generell begćvning - Sida 58 av 71
Dimensionering av flygplatsers angöringsomrÄde - med hjÀlp av dynamisk simulering
En flygplats bestÄr av olika omrÄden och olika aspekter spelar in vid dimensionering av dessa Det Àr av stor ekonomisk och fysisk betydelse att dimensionering av flygplatser görs pÄ ett sÄ optimalt sÀtt som möjligt. Stora delar av flygplatsterminalen har studerats noggrant av Luftfartsverket, men ett omrÄde dÀr endast statiska berÀkningar har gjorts, och sÄledes ingen hÀnsyn tagits till dynamiken, Àr Fordonstrafiken pÄ tillfartsomrÄdet.ProblemVÄr uppgift bestod i att skapa en simuleringsmodell av delar av tillfartsomrÄdet till Luftfartsverket, Modellen skulle ta hÀnsyn till dynamiken, och med hjÀlp av modellen skulle maximalt antal fordon som samtidigt vill befinna sig pÄ angöringsomrÄdet tas fram för taxi och privatbilar AngöringsomrÄdet Àr det omrÄde precis utanför terminalen dÀr uppstÀllningsplatser finns för taxi, privatbilar och bussar för att snabbt lÀmna av eller hÀmta upp passagerare. Modellen skulle vara uppbyggd sÄ att den fungerar bÄde för flygplatser med en terminal och för flygplatser dÀr inrikes och utrikes Àr uppdelat pÄ tvÄ terminalerMetodSom en grund till simuleringsarbetet kartlade vi faktorer som pÄverkar fordonstrafiken pÄ tillfartsomrÄdet, Parallellt under uppbyggnaden av simuleringsmodellen utvecklades ett anvÀndargrÀnssnitt och eftersom det var meningen att modellen skulle anvÀndas av Luftfartsverket sjÀlva sÄ lades mycket arbete ner pÄ att utveckla ett anvÀndargrÀnssnitt dÀr Luftfartsverket lÀtt kan lÀgga in och variera indata till modellen Simuleringsmodellen förÀndrades under arbetets gÄng och det hela slutade med tvÄ modeller, en generell modell som fungerar pÄ de flesta flygplatser och en modell som var visuellt anpassad för LandvetterResultatFör Landvetter och Norrköping flygplats har vi tagit fram vÀrden för maximalt antal fordon vid angöringen för privatbilar och taxibilar. Dessa vÀrden Àr framtagna för olika scenarier i framtiden, pÄ Landvetter för 4, 5 och 6 miljoner Ärspassagerare samt pÄ Norrköping flygplats för Ären 2005 och 2010. Simuleringsmodellen passar bÄde för flygplatser med en respektive tvÄ terminaler Resultaten skilde sig ganska markant ifrÄn de tidigare statiska berÀkningarna, vilket frÀmst beror pÄ att i de statiska berÀkningarna sprids fordonsflödet ut jÀmnt pÄ en timme och bryr sig inte om de riktiga flödestopparna..
Miljödeklarering av konsumentprodukter : En undersökning om svÄrigheterna med att implementera ?Carbon Footprint?
För att kunna gÄ en hÄllbar morgondag tillmötes Àr det viktigt att miljöpÄverkan frÄn oss mÀnniskor uppdagas och sÀtts i balans. VÀxthuseffekten Àr en av de vÀrldsomfattande angelÀgenheter som visat sig pÄverka ekologin och som för med sig stundande klimatförÀndringar vars utbredning Ànnu inte gÄr att förutspÄ. FörÀndringar i vÄra rutiner mÄste till, och en del i det hela Àr att öka medvetenheten för utslÀppen som sker inom industrin. KÀnnedomen om storleken och hÀrkomsten av utslÀppen Àr viktig sÄvÀl till insikt för konsumenterna som till underlag för vart företagen ska fokusera sitt miljöarbete.Genom att tillÀmpa livscykelbaserade analysmetoder fÄr företagen en utförlig bild över omfattningen av miljöpÄverkan som sker associerat med en produkt. Ett sÄdant arbete kan Àven komma att mynna ut i en miljövarudeklaration som kan anvÀndas av företaget i syfte att kommunicera utÄt mot konsumenter och affÀrspartners.
Förslag till plan för nyplantering och vÄrd av stadstrÀd : en förstudie inför kommande plan i VÀsterÄs
Syftet med detta arbete Àr att lÀgga fram ett underlag för VÀsterÄs stad, som avser att förnya sin trÀdplan. Arbetet Àr skrivet pÄ en generell nivÄ och gÄr Àven att anvÀnda för andra stÀder.Ett antal stÀder i Sverige har studerats, för att se skillnader i strukturen och för att fÄ en verklighetsanknuten bild av hur arbetet ser ut idag. MÄlet var att fÄ fram ett underlag för hur strukturen kan se ut i dessa planer och hur man pÄ ett effektivt sÀtt kan implementera planen i det praktiska arbetet.
Studien berör Àven den roll som organisationen har i förvaltningen. En
viktig del med tanke pÄ att en trÀdpolicy eller trÀdplan kan ligga till grund för politiska beslut.
Grön tandvÄrd : En studie i hur tandvÄrdsmottagningen inom PraktikertjÀnstkoncernen kan bli mer miljövÀnliga
TandvÄrdens miljösatsningar har fram tills den senaste tiden enbart fokuserat pÄ att förhindra utslÀpp av miljöfarliga Àmnen, sÀrskilt metallerna kvicksilver, bly och silver. Att utveckla arbetet mot en miljövÀnligare tandvÄrd innebÀr ett ökat fokus pÄ de stora mÀngder engÄngsartiklar i plast och papper som anvÀnds varje dag i verksamheten. Andra omrÄden som skulle kunna generera en markant förbÀttring ur miljösynpunkt Àr ett byte till en merdigitaliserad praktik, bÄde i frÄga om tekniska hjÀlpmedel, sÄsom röntgenutrustning, och journalföring.Syftet med arbetet Àr att undersöka den dagliga verksamheten pÄ PraktikertjÀnsts tandvÄrdsmottagningar för att sedan kunna belysa vÀgar och inspirera till grön tandvÄrd. Inom ramen för arbetet kommer Àven en informationstext riktad mot tandvÄrdspersonal att tas fram.Förutom litteraturstudium har fÀltstudium av tvÄ tandvÄrdsmottagningar, en serie telefonintervjuer, en enkÀtundersökning samt en mindre undersökning riktad mot PraktikertjÀnst TandvÄrds leverantörer gjorts. TvÄ miniworkshopar anordnades för att utvÀrdera informationstexten.Arbetets resultat Àr följande.
SÀkerhet i nattklubbar och restauranger : brandskydd eller alkoholtillstÄnd. Ett nytt tillÀmpningsomrÄde för MÀnniska-Teknik-Organisation (MTO) perspektivet?
Kan prioritering av krav pÄ brandsÀkerhet bedömas i relation till andra krav pÄ nattklubbar och restauranger? För att svara pÄ detta har studien som teoretisk utgÄngspunkt haft MÀnniska-Teknik-Organisation (MTO), ett sÀkerhetsperspektiv presenterat av Rollenhagen (1997). Studiens syfte var att undersöka huruvida detta systemteoretiskt baserade perspektiv gÄr att tillÀmpa pÄ den relativa betydelsen av brandskydd i nattklubbar och restauranger. Tidigare tillÀmpningsomrÄden har frÀmst varit komplexa system med hög grad av interaktion mellan de mÀnskliga och tekniska delsystemen. I denna studie bestÄr systemet av en samlingslokal i form av nattklubbar och restauranger.
Flippade klassrum, film eller pecha-cucha. En kvalitativ undersökning om hur elever i en Äk 8 prövar nya arbetssÀtt i digital miljö
Syfte: Att tillsammans med elever i Ă„k 8, pröva och vĂ€rdera ett nytt arbetssĂ€tt. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r:? Ăkar ett nytt arbetssĂ€tt elevernas lust att lĂ€ra?? KĂ€nns undervisningen mer meningsfull med ett nytt arbetssĂ€tt?? FörĂ€ndras lĂ€rarrollen och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt?Teori: LĂ€rande sker i samspel och i kommunikation med andra, lĂ€rande Ă€r en aktiv handling, dĂ€r den som lĂ€r presenterar sitt lĂ€rande pĂ„ olika sĂ€tt, genom olika teckenskapande aktiviteter. Kompetens inom IKT och anvĂ€ndandet av IKT-verktyg gynnar lĂ€randet och lĂ€rarens roll förĂ€ndras i och med anvĂ€ndandet av IKT.Metod: En kvalitativ undersökning dĂ€r aktionsforskning anvĂ€nds i vilken intervjuer, enkĂ€ter, observationer och dagboksskrivande ingĂ„r.Resultat: BĂ„de genomgĂ„ng med hjĂ€lp av flipped classrooms (eleverna ser en film med lektionsgenomgĂ„ngen, innan lektionen börjar) )och redovisning genom pecha-kucha (en form av Power-Pointpresentation) eller film ökar lusten att lĂ€ra hos de flesta av eleverna i den undersökta klassen. DĂ€remot kan jag inte utifrĂ„n resultatet av den hĂ€r undersökningen sĂ€ga om dessa arbetssĂ€tt ocksĂ„ upplevs som mer meningsfulla.
RÀtten att tiga : Skattskyldiges passivitetsrÀtt i skatteutredningar
PassivitetsrÀtten ger skattskyldiga som Àr misstÀnkta för brott en rÀtt att inte behöva medverka i en utredning. Den brottsmisstÀnkte behöver sÄledes inte bidra till bevisningen i mÄlet genom att exempelvis göra ett bekÀnnande eller lÀmna material som Àr belastande för denne. Detta innebÀr att det Àr Äklagaren som mÄste bevisa att den tilltalade har gjort sig skyldig till ett brott. Det finns alltsÄ igen skyldighet för den tilltalade att pÄ nÄgot vis göra Äklagarens arbete lÀttare. Ett pÄförande av skattetillÀgg Àr ocksÄ att anses som att en person har blivit anklagad för brott, detta innebÀr att passivitetsrÀtten Àven intrÀder nÀr det Àr frÄga om skattetillÀgg.I den europeiska konventionen angÄende skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och grundlÀggande friheterna, Àven kallad Europakonventionen, finns det ingen bestÀmmelse som uttryckligen stadgar rÀtten att vara passiv. Trots detta anses passivitetsrÀtten omfattas av rÀtten till en rÀttvis rÀttegÄng i artikel 6 i Europakonventionen.
Branschtidskrifter som contrarian indikator. : En myt eller en strategi som skapar överavkastning?
Bakgrund: Inom investering förekommer ett flertal tumregler och myter. En myt som cirkulerat bland investerare Àr att framsidor i branschtidskrifter, benÀmnt Cover Stories, skulle utgöra en indikator för en contrarian strategi. VÄren 2007 presenterade den första studie dÀr det undersöktes om Cover Stories hade utgjort indikatorer för enskilda företag i USA. Vi kommer att undersöka om Cover Stories i AffÀrsvÀrlden och Veckans AffÀrer utgjort en indikator pÄ den svenska marknaden under tidsperioden 1987 till 2006. Utfallen av vÄra resultat kan eventuellt bidra till att investerare inte fattar beslut utifrÄn en felaktig myt om samband inte kan pÄvisas.
Det Àrofyllda spelet : En studie av mÀns och kvinnors ord, kÀnslor och handlingar vid konfliktsituationer i 1680-talets GÀvle
HÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete rörande barn och elevers hÀlsa och utveckling berör en rad olika arenor i samhÀllet, jag har i min studie valt att koncentrera mig pÄ skolan och de förebyggande program som kan finnas dÀr. Mitt syfte med studien var att belysa hur valet av dessa förebyggande program gÄr till, vem beslutar att de ska anvÀndas och vem efterfrÄgar programmen. Jag har i en kommun genomfört kvalitativa intervjuer med aktörer pÄ olika nivÄer i skolsystemet, ordföranden i barn- och utbildningsnÀmnden, förvaltningschefer i skolnÀmnderna samt tre rektorer, alla med rÀtt och förmÄga att fatta beslut i sin verksamhet. Att jag valde de olika nivÄerna i skolsystemet beror pÄ att skolan ofta ses som en generell institution istÀllet för det mÄngfald av olika organisationer som den faktiskt Àr (Karlsen & Persson 2004). Jag har dÀrför valt att i min studie utgÄ frÄn Gunnar Bergs (2003) teoriSkolan som institution och skolor som organisationer samt ett struktur- och aktörsperspektiv som en grund för att belysa det i förhÄllande till mitt syfte.I kommunen dÀr jag genomförde min studie sÄ var anvÀndandet av ICDP (International Child Development Programmes) och SET (Social och Emotionell TrÀning) utbrett.
LÀsinterventioners pÄverkan pÄ elevers sjÀlvbild och motivation
ProblemomrÄde:
Alla elever fÄr idag inte det stöd och de förutsÀttningar de behöver för att utveckla sin lÀsning och skrivning pÄ bÀsta sÀtt. UpptÀckt av lÀs- och skrivsvÄrigheter samt tidiga insatser har stor betydelse för elevernas fortsatta lÀs- och skrivutveckling men Àven för deras sjÀlvbild och motivation. FÄ studier har undersökt hur och om lÀsinterventioner pÄverkar elevers sjÀlvbild och motivation.
Syfte och frÄgestÀllningar:
Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀsinterventioner kan pÄverka elevers lÀsförmÄga samt hur elever upplever lÀsinterventionens pÄverkan pÄ sjÀlvbild, motivation och syn pÄ sig sjÀlva som lÀsare. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur utvecklas elevens avkodning av en lÀsintervention? Hur upplever eleven lÀsinterventionens pÄverkan pÄ lÀsförmÄga och instÀllning till lÀsning? Hur upplever eleven lÀsinterventionens pÄverkan pÄ sjÀlvbild och motivation?
Teoretisk ram och metod:
VĂ„r studie grundar sig i sociokulturella och socialpsykologiska teorier samt specialpedagogiska perspektiv.
JÀrnvÀgens mellanrum - en resa frÄn restyta till möjlighet
För att kunna nÄ politiskt uppsatta nationella klimatmÄl för 2050 krÀvs en ökad
anvÀndning av jÀrnvÀg. Samtidigt belastas jÀrnvÀgen mer och mer eftersom varor
och mÀnniskor reser mer och lÀngre. Denna tendens och politikens ökade fokus pÄ
jÀrnvÀg medför att jÀrnvÀgen troligen kommer fÄ en ökad betydelse inom
stadsutveckling och eventuellt Àven ta mer mark i ansprÄk. Parallellt finns i
Sverige en tendens till yteffektivisering dÀr stÀder omvandlar ledig mark och
övergivna tomter i en önskan att motverka urban sprawl. Problemet Àr att det
kring jÀrnvÀg skapas ytor som Àr svÄra att anvÀnda.
CIO 2.0 : KunskapsomrÄden och utmaningar
Rollen som CIO Àr komplicerad och i stÀndig förÀndring. Rollinnehavaren ska förÀndra och förbÀttra organisationen samtidigt som CIO-rollen skapades utifrÄn ett behov av att erhÄlla en överblick och kunskap om vilka effekter beslut fÄr. I dagslÀget ligger mycket fokus pÄ att CIO-rollen ska bidra med ökat vÀrde till organisationen. Det finns dock ingen tydlig definition av vad CIO-rollen nÀrmare innebÀr, grundat i specifik organisation kan rollens syfte variera. Avsaknad av en generell definition och konsensus av vad CIO-rollen innebÀr leder till att det Àr problematiskt att utvÀrdera rollen och hur vÀl den fungerar inom en organisation.Med denna studie Àmnar vi pÄbörja arbetet med att tydliggöra CIO-rollen genom att identifiera kunskapsomrÄden som Àr knutna till rollen.
Att ta emot elever med autismspektrumtillstÄnd. En enkÀtstudie om grundskolepedagogers uppfattningar om autismspektrumtillstÄnd utifrÄn en vinjett
Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vilka konsekvenser, behov och farhÄgor grundskolepedagoger förutser av att fÄ in barn med autismspektrumtillstÄnd i klassen. Studien avser belysa huruvida pedagogerna kÀnner sig förberedda och rustade att ta emot elever med autismspektrumtillstÄnd. ForskningsfrÄgorna för denna studie lyder:? Hur förmodar pedagoger att en elev med autismspektrumtillstÄnd skulle pÄverka deras klass och undervisning?? I vilken utstrÀckning anser pedagoger att de Àr förberedda att ta emot och bemöta elever med autismspektrumtillstÄnd?Teori: Problemet kan ses utifrÄn olika specialpedagogiska perspektiv: med utgÄng i ett traditionellt perspektiv kan man sÀtta en medicinsk och psykologisk diagnos pÄ ett barn med autismspektrumtillstÄnd samt betrakta barnet som problembÀrare. Genom kritik av det traditionella perspektivet kan man inta ett alternativt perspektiv och betrakta skolan som problemskapare dÄ barnet förvÀntas anpassas och falla inom ramarna som sÀtts upp. I och med att utbildnings- systemet förvÀntas ge alla en likvÀrdig utbildning, samtidigt som anpassningar mÄste göras efter mÄngfalden behov och förutsÀttningar som finns, kan problemet Àven ses utifrÄn dilemmaperspektivet.Metod: Deltagarna fick se en film om ett barn med autismspektrumtillstÄnd och sedan ta stÀllning till det som presenterades genom att svara pÄ frÄgor i enkÀtform.
Uppföljning av kvalitet hos privata aktörer inom primÀrvÄrden : En beskrivning av det praktiska uppföljningsarbetet inom tre landsting
Bakgrund: En pÄgÄende trend inom hÀlso- och sjukvÄrden Àr införandet av marknadsreformer. Den lag som ska tillÀmpas nÀr ett vÄrdvalssystem införs Àr lagen om valfrihetssystem (LOV). PÄ grund av att landstingen Àr sjÀlvstyrande kan formerna för organisation och styrning variera.Syfte: Att undersöka och beskriva hur landsting praktiskt arbetar med att följa upp privata vÄrdgivare inom primÀrvÄrden, med avseende pÄ kvalitet i vÄrden.Metod: Deskriptiv fallstudie med triangulering.Resultat: I alla de tre fallen framhÄlls att uppföljningen av de offentliga och privata vÄrdcentralerna Àr likadan. Det görs uppföljning av samtliga vÄrdcentraler en gÄng per Är. Till denna samlas data in frÄn olika kÀllor.
Hur kan Skatteverket stÀndigt förbÀttra sig? En fallstudie om medarbetarnas delaktighet i stÀndiga förbÀttringar pÄ ett skattekontor i Göteborg
Organisationer idag stÄr inför en omfattande konkurrens i en global miljö med en förÀnderlig marknad. StÀndiga förbÀttringar Àr ett samlingsnamn för managementkoncept vilkas syfte Àr att effektivisera organisationen och minska onödigt ?spill? med hjÀlp av relativt smÄ förÀndringar. Medarbetarnas deltagande Àr en av de viktigaste aspekterna för att skapa en effektiv offentlig organisation genom stÀndiga förbÀttringar. Traditionellt har den offentliga sektorn ett top-down perspektiv, medan koncepten om stÀndiga förbÀttringar bygger pÄ ett bottom-up perspektiv.