För att flytta information från en databas till ett datalager används det idag olika tekniker. Existerande transformeringstekniker baseras på att en applikation hanterar detta. Detta examensarbete går ut på att skapa och undersöka en metod som istället genomför transformeringen i en databas. Denna transformering är metadatadriven, eftersom metadata är den information om data som krävs för att en transformering ska vara möjlig. Arbetet bygger därför på en metadatastudie som behandlar representation och struktur av metadata.

Det finns ett stort utbud av revisionsbyråer världen över och det ställs höga krav på den som vill ansöka om att bli revisor i Sverige. Det är därför viktigt att det finns en fungerande tillsyn och kvalitetskontroll av revisorer. Trots denna tillsyn förekommer revisionsmisslyckanden och för att förstå dessa och hur de kan uppstå krävs även en förståelse för såväl generell kvalitet som revisionskvalitet. Detta eftersom revisionskvaliteten i slutändan avgör huruvida ett revisionsmisslyckande ägt rum eller inte. I Sverige utfärdar Revisorsnämnden årligen ungefär 60 disciplinära åtgärder mot revisorer till följd av deras bristande arbete.

Då elektronisk musik och video alltmer tar sig in i våra hem framkommer också fler nybörjaranvändare av de relaterade produkterna. Detta ställer krav på exempelvis mjukvaror som är riktade till en stor generell användargrupp så att de för nybörjaranvändare blir enkla att använda. I denna studie har därför mentala modeller studerats hos nybörjaranvändare av MS Windows Media Player 11 för att undersöka hur väl användargränssnittet stödjer lärbarhet. Det framkom ett antal problem under observationerna. Dessa var bland annat att användare kan ha andra förväntningar av funktioner än de som ges i gränssnittet.

Examensarbetet utförs åt Räddningstjänsten Karlstadregionen, som slagits samman till ett förbund. Man hanterar kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Kil och Karlstad. Det är meningen att verksamheten ska fungera som gränslös, dvs att det ska vara samma förutsättningar oavsett vilken kommun som berörs. För att detta ska vara möjligt krävs att det finns kartmaterial för alla kommuner. Räddningstjänsten är intresserade av att införa GIS i sin verksamhet och de vill få stöd för hur de ska göra.

Butikernas exteriöra miljöer, med fokus på exponeringsfönstren, har som uppgift att visa upp produkter och att påverka kunden inför dennes eventuella inköp genom att upplysa, ge inspiration och skapa köplust. Butikens skyltfönster ska visa sortimentet på ett optimalt och tilldragande sätt för att locka och få konsumenterna att stanna upp. Intresse skapas utanför butiken och för att snabbt nå kunderna ska det finnas en bra fönsterskyltning vilket förmedlar konceptet och genererar ökad trafik i butiken. Exteriör miljö innefattar allt som finns utanför butiken där av skyltfönstret, som vi valt att fokusera på i vår undersökning. För många butiker är skyltfönstret butikens främsta marknadsföringsverktyg och skyltfönstret ska ge försmak på vad som finns inne i butiken och påverka konsumenterna genom att skapa en nyfikenhet och mersmak.

I detta examensarbete har en generell metodik skapats för testning av styrsystem för pumpar. Testmetodiken beskrivs med modeller som på ett strukturerat sätt går igenom testningens förberedelse och utförande. Metodiken tillämpas sedan genom en stegvis mall för hur testningen går till praktiskt.En metod för att optimera antalet tester presenteras. Denna metod minskar antalet tester genom att använda de mest prioriterade signalerna som skickas mellan styrsystem och pump. Denna prioritering sker genom en viktning av hur viktig signalen är för systemet.

Allt fler företag fördjupar sig i personalutveckling och arbetstillfredsställelse. Arbetstillfredsställelse har kopplats till begreppet ?core self-evaluation? (CSE), som bygger på fyra personlighetsdrag: generell self-efficacy, locus of control, neurotisism och självkänsla. Studien sökte svar på vilken inverkan CSE och bassjälvkänsla har på arbetstillfredsställelse samt om dessa variabler skiljer sig åt mellan yrkesgrupper. En enkätstudie med 103 respondenter i tre olika yrkesgrupper genomfördes i två städer i mellersta Sverige.

Syftet med den här studien är att beskriva och analysera hur ett småhus ålder kan påverka marknadsvärdet och taxeringsvärdet för en småhusfastighet samt hur den svenska taxeringsmodellen tar hänsyn till hur ett småhus ålder påverkar värdet. Målet är att ge förslag på hur ett småhus ålder kan behandlas vid fastighetstaxering i Sverige.Ett småhus definieras som en byggnad inrättad till bostad för en till två familjer och en småhusfastighet utgörs av ett småhus plus dess tomtmark. Vid fastighetstaxering av småhusfastigheter i Sverige bestäms ett byggnads- och ett tomtmarksvärde som sedan slås ihop till ett taxeringsvärde för småhusfastigheten, taxeringsvärdet ska motsvara 75 % av marknadsvärdet två år före taxeringsåret. Byggnadsvärdet respektive tomtmarksvärdet bestäms utifrån olika värdefaktorer, en av dem är värdefaktorn ålder vilket anges som ett värdeår ämnat att uttrycka en byggnads återstående ekonomiska livslängd.Metoder som har använts i studien är en litteraturstudie som granskat tidigare forskning inom ämnet samt lagstiftning och facklitteratur. En kvantitativ undersökning av småhus och köp i Gävle kommun har genomförts för att skapa en generell bild av hur ett småhus ålder påverkar småhusfastigheters taxeringsvärde samt en generell bild av när taxeringsvärdet är svårbedömt på grund av ett småhus ålder.

Vinstintressets effekter på välfärdstjänsterna är komplicerade att mäta, och om det är positivt eller negativt att vinstdrivande företag tillåts på välfärdsmarknaden är svårt att avgöra. Uppsatsen är en teoretisk analys som med nationalekonomiska teorier strävar efter att undersöka vad som talar för respektive mot vinstdrivande privata välfärdsbolag, dels genom en generell analys och dels med en applicering på skolan. Vinstdrivande företag är ofta effektiva och innovativa, men det är svårt att specificera välfärdstjänster i kontrakt och företagen ges incitament att sänka kvaliteten för att maximera vinsten. Om företagen har möjligheten att påverka vilka som konsumerar deras tjänst finns risk för cream-skimming och segregation..

Uppvidinge kommun vill ta fram ett uppmuntransbidrag för fasadrenovering. Avsikten är att försöka bevara husens karaktär genom metod- och materialval och rapporten inriktar sig därför på byggnadsvård och varsamhetsprincipen.  Rapporten tar fram kriterier som hjälp till kommunen för att besluta om utdelande av bidrag. Den innehåller också generell information om olika fasad- och takmaterial samt fönster. Rapporten och kommunens önskemål sammanfattas i en broschyr som kan användas som informationsspridning till intresserade fastighetsägare. Rapporten använder sig dessutom av en enkät för att undersöka människors attityd och kunskaper kring fasader och renovering. .

The forests in Sweden have, for a long time, been managed intensively. This has led to even-aged stands with few tree species and a lack of dead wood. Therefore, general conservation measures in connection with regeneration felling are important in order to promote biodiversity. Inventories carried out by the Swedish Forest Agency, however, show that about 25 % of the felled area does not reach the level of the Forestry Act, regarding general conservation measures. The aim of my study was to see whether exemptions from the six week notice of reporting regeneration fellings (the Forest Agency demands a report six weeks in advance of fellings), affect the results of the general conservation measures taken.

SammanfattningBakgrund: Våra matvanor grundläggs tidigt i livet. Med tanke på det rådande hälsoläget i Sverige och världen behöver långvarigt preventiva insatser sättas in i tidig ålder för att bekämpa utvecklingen av fetma. Salut-satsningen är ett exempel på en preventiv insats som syftar till att främja hälsa hos barn och ungdomar. Syfte: Att undersöka hur förstagångsmödrar upplever och uppfattar den information om hälsosamma matvanor som mödrahälsovården (MHV), barnavårdscentralen (BVC) och folktandvården ger inom Salut-satsningen. Metod: Kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer utfördes med 18 strategiskt utvalda förstagångsmödrar vars barn var i åldern ett till ett och ett halvt år.

Bakgrund:I samband med utvärdering efter främre korsbandsoperation (acl-operation) finns det en diskrepans mellan funktionella tester och upplevd knäfunktion före uttröttning. Få studier finns där effekten av fysisk uttröttning utvärderas avseende idrottares upplevda knäfunktion. Syfte:Syftet med denna studie var att i samband med återgång till idrott 6-12 månader efter acl-operation, utvärdera om tillit till knäet, förmåga att ta i samt hopprestation skiljer sig mellan opererat ben och icke-opererat ben före och efter kortintensiv generell uttröttning. Metod:18 personer mellan 17-48 år (9 män och 9 kvinnor), vilka 6-12 månader innan testtillfället hade genomgått primär unilateral acl-rekonstruktion, deltog i studien. Vid ett och samma tillfälle genomfördes tre funktionella hopptester på respektive ben; trippelhopp, triple crossoverhopp samt sidohopp. Testerna genomfördes både före och efter kortintensiv generell uttröttning. Inför samt efter varje hopptyp och både före och efter uttröttning, skattade försökspersonerna sin tillit och förmåga att ta i genom VAS-skattning. Resultat:Hopplängd/prestation samt förmåga att ta i var sämre i det opererade än i det icke-opererade benet, utom för sidohoppet.

"Bostadspolitik i Västerås kommun 1900-1950" undersöker den kommunala bostadspolitiken i Västerås under den första halvan av 1900-talet genom att studera hur kommunfullmäktige diskuterat frågan och vilka beslut de tagit. I början av perioden fanns det ingen egentlig bostadspolitik i Västerås. Senare utvecklas diverse bostadspolitiska lösningar, framförallt för att bemöta bostadsbrist, som leder fram välfärdsstatens bostadspolitik under det sena 1900-talet. Undersökningen resulterade i slutsatsen att bostadspolitiken under perioden i mycket stor utsträckning karakteriserades av tillfälliga åtgärder riktade mot specifika grupper, t.ex. hyreshjälp åt bostadslösa arbetare.

"Bostadspolitik i Västerås kommun 1900-1950" undersöker den kommunala bostadspolitiken i Västerås under den första halvan av 1900-talet genom att studera hur kommunfullmäktige diskuterat frågan och vilka beslut de tagit. I början av perioden fanns det ingen egentlig bostadspolitik i Västerås. Senare utvecklas diverse bostadspolitiska lösningar, framförallt för att bemöta bostadsbrist, som leder fram välfärdsstatens bostadspolitik under det sena 1900-talet. Undersökningen resulterade i slutsatsen att bostadspolitiken under perioden i mycket stor utsträckning karakteriserades av tillfälliga åtgärder riktade mot specifika grupper, t.ex. hyreshjälp åt bostadslösa arbetare.