Dagens samhälle blir allt mer inaktivt. Motion är inte längre en naturlig del av många människors vardag, vilket leder till att varje individ måste ansvara för sitt eget motionerande. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasieelevers motionsvanor ser ut på fritiden. Detta har gjorts genom en enkätundersökning som besvarats av 241 elever på en gymnasieskola i södra Sverige. Studiens resultat redovisas i tabeller och visar att det finns skillnader mellan pojkar och flickors motionsvanor på fritiden.

I Sverige finns idag en vårdform där patienter som begått brott under grav psykisk störning samvårdas med personer som har ett allvarligt självskadebeteende. Dessa inrättningar måste då förhålla sig till två olika vårdsätt. Vi vill därför undersöka om personalen beskriver och upplever eventuella skillnader i interaktionen med patienter vilka vårdas med stöd av olika tvångsvårdslagar på en rättspsykiatrisk avdelning. Vi har använt oss av en kvalitativt ansats där vi har intervjuat sex yrkesverksamma inom rättspsykiatrin. Med hjälp av symbolisk interaktionism samt vårdkulturteori har vi analyserat den empiri som framkommit från intervjuerna.

Uppsatsens syfte är att studera skillnader mellan kultur- och sportjournalistik för att kunna undersöka vad dessa skillnader har för grunder och betydelser för vår uppfattning om kultur och sport i samhället. Varför låter sport- och kulturjournalistik så olika? Vad har det för betydelse? Genom att detaljstudera två av Sveriges Radios nyhetsprogram, Kulturnytt och Radiosportens nyheter, görs skillnader mellan de två genrerna tydliga och konkreta. Skillnaderna analyseras utifrån begrepp som genre, hegemoni, dikotomi och uppdelningen mellan hög och låg samhällelig status. Uppsatsens slutsatser är att uppdelningen mellan sport och kultur hålls stabil genom journalistiska genrer, vilka i sin tur är skapade efter uttryckens olika samhälleliga status.

Mellanchefspositionen beskrivs ofta som en utsatt position, de sitter mitt emellan ledningens och de anställdas krav och förväntningar. Syftet med uppsatsen är att se vilka likheter och skillnader det finns i synen på mellanchefen och dess roll mellan över- och underordnade inom en organisation. Ett delsyfte är att se vad dessa likheter och skillnader innebär för mellanchefen och hans eller hennes arbetssituation. Det finns en mängd forskning inom ledarskap, i beskrivningen av tidigare forskning berörs främst Brigitta Ahltorps avhandling ?Ledarskap ur ett ledningsperspektiv? som syftar till att beskriva hur chefer ser på sig själva och hur deras medarbetare ser på dem.

Påverkar vår personlighet de utbildningsval vi gör i livet? Denna fråga ligger till grund för studien som gjordes på ekonom- och sjuksköterskestudenter på Uppsala Universitet. I studien deltog 120 personer och undersökningsdeltagarna (Ud) var jämnt fördelademellan ekonomer/sjuksköterskor och kvinnor/män. Studien genomfördes genom att Ud fick svara på 48 stycken påståenden som utgick från Eysenck Personality Inventory (EPI). Tidigare forskning har påvisat skillnader i personlighet mellan ekonom- och vårdstudenter.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Att matematik inte är det mest populära ämnet i skolan är ingen nyhet. Flera undersökningar, nationella som internationella, visar på sjunkande attityder till ämnet. Detta arbete syftar till att undersöka grundskoleelevers attityder till matematik, samt om det förekommer skillnader i attityd mellan yngre och äldre elever. För att undersöka detta har enkäter besvarats av 334 elever i årskurs 3-9, det vill säga elever i åldrarna 9-15 år. Undersökningen genomfördes i tre skolor från två olika kommuner i mellersta Sverige.

Syftet med denna studie är att studera förskollärares och barnskötares uppfattningar kring lekens betydelse för barns lärande samt att jämföra om det framträder några likheter eller skillnader i deras uppfattningar. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer använts. Fyra förskollärare och fyra barnskötare har intervjuats. I resultatet framkom att leken och lärandet hör ihop och att dessa två begrepp uppfattas gå "hand i hand med varandra". Det var flera likheter än skillnader i förskollärares och barnskötares syn på lekens betydelse för lärandet.

Jag har i det här arbetet gjort en analys av skillnaden mellan analog och digital summering avljudspår. Analyserna gjordes med avseende på frekvensspektrum, transientrespons och fasdifferens.Det gjordes genom att jag skrev och spelade in två låtar att använda till analyserna, mixade dessaoch körde ut till 24 separata ljudspår per låt. De summerades sedan på tre olika mixerbord och i treolika mjukvaror, för att sedan med Adobe Audition analysera hur frekvensspektrum,transientrespons och fasdifferens ändrats. Därefter gjordes genomsnitt för de analoga och de digitalasummeringarna för att se om det fanns några skillnader dem emellan. Även om det fanns gott omskillnader mellan mixerborden så var fasdifferenser det enda som var genomgående för alla analogasummeringar mot de digitala..

Studien syftar till att undersöka sambandet mellan tonårsflickans identitet och kroppsuppfattningen. Även roller i kompisgruppen kommer att tas upp och då framförallt rollen som den tyste i gruppen. Genom en enkätstudie undersöktes 37 elever från högstadiet och 68 elever från gymnasiet. Sambandet mellan positiv personlig identitet och en normal kroppsuppfattning undersöktes. Resultatet visade att personer med positiv (M=1,20, SD=0,41) eller neutral (M=1,15,SD=0,36) personlig identitet hade en bra kroppsuppfattning medanpersoner med negativ (M=1,55, SD=0,51) personlig identitet hade en mindre bra kroppsuppfattning.

Den här uppsatsen har till syfte att undersöka skillnader i någragymnasisters attityder till skrivande i skolan jämfört med skrivande påegna bloggar. Undersökningen bygger på en textanalys av material frånbloggar och essäer skrivna 2011 av fyra flickor som går tredje året pågymnasiet. I materialet ingår även intervjuer med de fyra gymnasisterna.Vid textanalysen används Melin och Langes (2000) modell förtextanalys med P-matris och Textkompass. Textkompassen används föratt beskriva skillnader mellan gymnasisternas blogg- och skoltexter ochbyggs upp av de fyra polerna: detaljerad ? allmän, formell ? informell,informationstunn ? informationspackad och saklig ? emotiv.

Bakgrund:Forskning visar att elever upplever svårigheter med geometri och att dessa svårigheter kan bero lektionsupplägget. När det gäller det geometriska området volym har vi uppmärksammat att forskning om hur elever bäst tillgodogör sig undervisning inom detta område är bristfällig. Mot bakgrund av detta vill vi med vår studie undersöka om elever uppvisar några skillnader i resultat beroende på om de har fått arbeta med en teoretisk arbetsmetod eller en praktisk arbetsmetod.Syfte:Syftet är att undersöka om elever uppvisar några skillnader i resultat beroende på om de har arbetat med en teoretisk eller en praktisk arbetsmetod.Metod:Den metod som har använts i vår studie är den första delen av en learning study-cykel. Istället för att utföra en full learning study-cykel i en och samma klass, har vi utfört den första halvan av cykeln i två olika klasser. Eleverna som har deltagit i studien har diagnostiserats med en för- och en efterdiagnos.

Detta är en komparativ studie med en kvantitativ metod vars syfte är att få förståelse för skillnader i barns studieresultat. Vi har med hjälp av PISA undersökt huruvida föräldrars socioekonomiska kapital samt hur barnets familjestruktur påverkar dess möjligheter till ett positivt studieresultat. I dagens samhälle ser familjer ut på flera olika sätt och strukturerna varierar beroende på det socioekonomiska kapital föräldrarna besitter. Skillnader i familjestruktur kan också se olika ut beroende på vilken välfärdsstat man bor i, anledningen till detta är att en god välfärd ökar möjligheten att klara sig som ensamstående förälder, vilket i sin tur leder till ett ökat välmående. För att visa på stora skillnader valde vi att jämföra USA och Sverige där skillnaderna i välfärd är markanta.

I denna uppsats studeras investeringsprocesser i det divisionaliserade företaget Södra Skogsägarna ekonomisk förening. Studiens syfte är att beskriva och förklara företagets investeringsprocesser och i vilken utsträckning dessa processer är standardiserade. I studien analyseras dessa investeringsprocesser utifrån befintlig teori. Studien visar att investeringsprocesser initieras i den operativa verksamheten för att sedan drivas fram i den operativa verksamheten och i ledningen på enhetsnivå. Beslut fattas på alla nivåer i företaget efter investeringars storlek.

Abstrakt Psykosocial arbetsmiljö Jämförelse i arbetsform Många undersökningar och mycket forskning har skett genom åren då det gäller vår psykosociala arbetsmiljö. De undersökningar och den forskningen som hittills skett ger dock en bild av att dessa främst har inriktat sig på arbetstagare inom olika yrken och branscher. Syftet med denna uppsats är därför att försöka belysa och ge en förståelse kring studenterna situation ur ett helhetsperspektiv då det gäller den psykosociala arbetsmiljön. Så även hur den psykosociala arbetsmiljön kan påverka oss som individer. Under senare år så har det även skett en förändring inom högskolor och universitet då det gäller val av arbetsform.