This study constitutes an attempt to bring the notion of stupidity into relation with ethics and creativity, through a reading of Samuel Beckett's Endgame. Employing Emmanuel Lévinas' theories on ethics - the responsible responsiveness in regard to the Other and the concept of the Face - the objective is to demonstrate how stupidity, conceived as lack of control and knowledge, functions as a precondition for the ethical relation between humans, as well as that of the individual to her creativity..

The purpose of this thesis is to discuss how agents create their culture outside of their ?own? fields.What does this way of creating a culture mean for groups already existing on the field? Who ownsthe power to construct their own subject positions? Through a discourse analysis, I analyse thesequestions through articles and interviews treating two cultural fields which I call ?The hip Berlin?and ?Swedish hip hop culture?. I argue that, depending on a persons priviliges, one owns the powernot only to construct subject positions of ones own, but also for persons with less privileges in theexisting hegonomy of society..

Syftet med föreliggande text är att studera om det finns ett problem i dialogen mellan (forskare)teoretiker och lärare(praktiker) som gör att lärare inte tar till sig forskning som kunde gynna fortbildning och utveckling av ny kunskap. Lärarnas skolvardag är fulltecknade scheman med lektioner och administration, förhoppningsvis finns det tid för kompetensutbildning. I forskarnas värld är reflektion och formulering av problem en del av vardagen. Det finns en generaliserande tanke om att forskare/teoretiker är ett skrivande folk och lärare/praktiker är ett görande folk. Att forskare sitter själva i sina torn och skriver för varandra och att lärare utgår ifrån att det forskarna skriver inte angår dem.Min frågeställning är följande: Hur kommunicerar forskare och lärare i ett samtal runt frågeställningar (satta av läraren) rörande deras praktik? Min empiri utgörs av två dokumenterade möten mellan forskare och lärare, där jag studerar samtalet, vad som sägs och hur det sägs.

AbstractFörfattarens namn: Sanna KnutssonTitel: Hur lärares arbetsrum bör utformas för att uppnå såväl psykosocialt välmående som god arbetsuppfyllnad? en semistrukturerad intervjuundersökning i tre olika typer av arbetsrumTitel på engelska: How teachers? workroom should be designed to achieve the best rates of psychosocial health and job output ? a semistructured servey of three different kinds of workroomsAntal sidor: 53Syftet med studien är att undersöka hur lärare i olika typer av arbetsrum upplever sitt arbetsrum såväl psykosocialt som arbetsmässigt. Jag har valt att bortse från organisationskulturen på skolorna. Mina tre frågeställningar som jag besvarar i arbetet är:-          Spelar typ av arbetsrum en avgörande roll för lärares psykosociala välbefinnande och arbetsuppfyllnad?-          Spelar de fysiska förutsättningarna i arbetsrummet en avgörande roll för lärares psykosociala välbefinnande och  arbetsuppfyllnad?-          Hur anser lärare att arbetsrummet ska vara utformat för att uppnå såväl psykosocialt välbefinnande som arbetsuppfyllnad?Resultatet grundar sig på  17 semistrukturerade intervjuer av lärare på tre olika skolor, varav två är högstadium och en är gymnasieskola.

I denna studie har sju gymnasieelever intervjuats om hur de uppfattar sin språkliga prestation i muntlig gruppredovisning. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer och är skriven ur ett social-psykologiskt perspektiv, alltså hur människor fungerar i samspel med andra. Resultatet pekar på att eleverna uppfattar det som att deras språk förändras beroende på om redovisningen sker i grupp eller individuellt med läraren. Ingen av eleverna tyckte att språket blev mer formellt eller korrekt i grupp, medan de flesta uppfattade det som att språket blir mer korrekt och formellt när redovisningen sker enbart för läraren. Resultatet indikerar också på att elever med låg självkänsla helst redovisar i grupp medan de med hög självkänsla helst redovisar enbart framför läraren.

I den här uppsatsen bedrivs en narrativ medieanalys av hur den svenska rapporteringen om Ukraina sett ut mellan januari 2004 och mars 2006 utifrån sex rikstäckande tidningar. Genom kvantitativa och kvalitativa metoder och med hjälp av ett ramverk av de teoretiska begreppen stereotyper, berättelser och diskussionen om "den Andre" i Europa, urskiljer och diskuterar jag ett antal huvudteman i bilden av Ukraina. De dominerande huvudteman i rapporteringen är den orange revolutionen, diskussionen om Ukraina i relation till öst och väst i Europa, historiska referenser och ekonomiska möjligheter.Bilden av Ukraina är förvånansvärt homogen i de olika tidningarna. Jag urskiljer en långsamt förändrad bild av Ukraina ? med den orange revolutionen som vändpunkt ? där landet går från att betraktas som ett Gränsland till ett Europaland.

SAMMANFATTNING: Syftet med denna studie var att belysa två systrars relation i förhållande till den ena systerns tidigare självskadebeteende, hur självskadehandlingarna påverkat relationen och hur omgivningen såg på systrarnas respektive situation under denna tid. Självskadebeteende definieras som ?avsiktlig förstörelse eller förändring av den egna kroppsvävnaden utan medveten självmordavsikt.?. Studiens primärdata utgjordes av separata intervjuer med två systrar där den ena av dem tidigare har haft ett självskadebeteende. Sekundärdata erhölls via sökningar i vetenskapliga databaser såsom SCA Social Sciences, PubMed (Medline), och Artikelsök och sökord som användes var; självskadebeteende, self-harm, syskon, syskonrelation, syskon till självskadare, sibling relations och anhörig.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga drag som kan tillskrivas manliga respektive kvinnliga rollfigurer i August Strindbergs drama Fröken Julie. Vidare är syftet att undersöka om det finns några skillnader vad gäller talutrymme och känslosamhet mellan kvinnor och män i dramadialogen. Metoden består av en kvalitativ samtalsanalys med inriktning på stilanalys, samt en kvantitativ undersökning av talutrymme och känslosamhet. Resultatet visar en stor mängd generaliserande drag som kan identifieras som könsbundna samt att mannens talutrymme är större än kvinnornas. Undersökningen visar också att graden av känslosamhet i dramat inte enbart är könsbundet.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett vanligt vård- och omvårdnadsproblem, ändå har sjuksköterskor en negativ inställning till och känner rädsla inför personer med psykisk ohälsa. Då sjuksköterskestudenter fick utökad utbildning inom ämnet psykiatri blev synsättet statistiskt sätt mer positivt. Det saknas forskning om vilken syn studenterna själva upplever att de har på patienter med psykisk ohälsa samt om den ändras under sjuksköterskeutbildningens gång. Syfte: Studiens syfte var att utforska sjuksköterskestudenters syn på patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård och omvårdnad, före och efter sin teoretiska och verksamhetsförlagda utbildning. Metod: En empirisk, utforskande studie med kvalitativ ansats genomfördes genom att hålla 2 fokusgruppdiskussioner.

Magisk realism utgör ett sofistikerat berättagrepp i den japanske författaren Haruki Murakamis roman Kafka på stranden. I det realistiska ramverket av japansk vardag inträffar magiska inslag i form av fiskregn eller ikiryou en sorts 'gengångare'. Den magiska realismen utgör en artikulation mellan en medveten och en omedveten värld eller tar läsaren med på en gränsöverskridande resa för att utforska stil eller genre i texten samt identitet hos Jaget och den Andre..

Denna c-uppsats handlar om hur pedagoger på en småbarnsavdelning arbetar för att främja de yngsta barnens språkutveckling. Syftet med den här studien var att få en ökad förståelse för hur en specifik småbarnsavdelning arbetar för att främja den tidiga språkutvecklingen i den praxisnära verksamheten. För att få svar på studiens syfte har vi utgått från frågeställningar som motsvarar syftets innehåll. Vi har observerat pedagogerna på avdelningen samt genomfört en fokusgruppsintervju som har analyserats utifrån en fenomenologisk analysmetod. I vår studie har vi utgått och använt oss av den sociokulturella teorin.

Studiens syfte var att utforska kvinnors erfarenheter av oönskadsexuell kontakt med män. Åtta kvinnor i åldrarna 22-41 intervjuades. Studiensresultat visade att erfarenheterna skett i samspel med mannens vilja som nav.Kvinnornas handlingsutrymme begränsades av förväntningar, sanktioner,svårigheter att avvisa samt tvingande handlingar. Erfarenheterna hade osynliggjortsspråkligen och socialt. Begripliggörandet av det som skett var komplicerat fördeltagarna.

Studiens syfte är att undersöka vilket faktaurval författare till läroböcker i gymnasiekurserna religionskunskap 1 och Religionskunskap A gör i sin beskrivning av de abrahamitiska religionerna. Påverkar detta urval elevers kunskap om de olika abrahamitiska religionerna och följer läroböckernas innehåll kraven i respektive kursplan.Studien granskar fyra olika läroböcker och om läroböckernas innehåll följer kunskapskraven i kursplanen för religionskunskap. Då en ny kursplan infördes höstterminen 2012 medför detta att studien även kommer att jämföra böcker som tillhörde den föregående kursplanen och den rådande. Metoden som används i studien är en komparativ textanalys med en hermeneutisk teoretisk utgångspunkt.Det som kännetecknar den goda läroboken är att den ska vara nyanserad och beskriva innehållet utifrån olika perspektiv, samt vara problematiserande och allsidig. Studiens resultat visar att det finns en brist i läroböckerna att anlägga olika perspektiv, ofta beskrivs ett generaliserande innehåll. .

I uppsatsen analyseras representationer av den groteska kvinnliga kroppen i feministisk konst. Alltfler konstnärer väljer att i sin konst utforska gränslanden i uttryck, så som det karnevalistiska, hysteriska och motbjudande. Utifrån en fallstudie som fokuserar på tre nutida konstnärer vilka arbetar med det groteska uttrycket vid framställningar av kvinnliga kroppar studeras intentionerna bakom deras verk. Kropparnas emancipatoriska potential problematiseras därefter utifrån postkoloniala teorier, feministisk konstvetenskap och queerteori. Att använda representationer av en kropp som definieras som kvinnlig är inte ett ofarligt projekt.

Syftet med studien är att genom en parallellstudie av två företag, där leverantörerna spelar en viktig roll, tydliggöra för hur företag bör gå tillväga för att bygga leverantörsrelationer där gemensamt värde skapas. Tanken med studien är att identifiera problem och möjligheter i fallföretagen men även skapa en generaliserande bild. Studien identifierar ett antal viktiga faktorer som är kritiska i byggandet av värdeskapande leverantörsrelationer. Dessa är intern konsensus om dels vilken kunskap utifrån som är kritisk för företaget, dels hur arbetet med leverantörerna skall gå till. Företaget behöver även en segmenteringsmodell för att identifiera de rätta leverantörerna.