Idag tillÀmpas den s.k. bruksvÀrdeshyran som har sin grund i att lÀgenhetens standard avgörhyran. Företagets produktionskostnader ska ej tas i beaktande vid ett bruksvÀrdessystem. Detmedför bÄde för- och nackdelar för hyresgÀsten. Om företagets kostnader överstigervÀrderingen av de standardhöjande ÄtgÀrderna kan detta inte ÄlÀggas hyresgÀsterna samtidigtsom hyresgÀsterna ej ÄlÀgger en hyresrabatt nÀr ÄtgÀrderna kan avses avbetalad.

Att med hjÀlp av improvisation framföra koraler med olika harmoniseringar och med olika tekniska modeller för att framhÀva dess Cantus Firmus Àr en mycket gammal metod. Detta Àr en del av utbildningen och en del av yrkesstoltheten hos kyrkomusiker. Cantus Firmus kan framhÀvas pÄ flera sÀtt, exempelvis om den spelas pÄ separat manual med solistisk registrering. DÄ spelas Cantus firmus i sopran- eller i tenorlÀge. Vidare kan koralen harmoniseras om i tonala varianter, med utgÄngspunkt i koralbokens harmonisering eller i exempelvis senromantisk stil.

Under 2011 började MacBat AB ta fram ett elenergilager kallat Macbat Energy Storage System (MESS), vilket Àr uppbyggt av 360 stycken tvÄvolts bly-syrabatterier inhysta i ett 20 fots container. DÄ bly-syrabatterier Àr kÀnsliga för vÀrme Àr den hÀr studien inriktad pÄ att utreda hur stort kylbehovet blir under olika förutsÀttningar dÀr kyldistribution, drifttemperatur pÄ batterierna, klimat, isolering och termiska tröghet Àr varierande parameterar. Det ska Àven avgöras vilken konfiguration av kyldistribution och isolering som ger lÀgst kylbehov för de studerade klimaten, vilka Àr av varmtempererad, arid och tropisk karaktÀr.För att besvara studiens tvÄ mÄl togs fyra matematiska modeller fram i SIMULINK. TvÄ luftkylda och tvÄ vattenkylda dÀr en av varje var isolerad med 100 mm mineralull medan den andra var oisolerad. För samtliga modeller varierades drifttemperaturen mellan 25 ? 35 °C och de studerade klimaten utgjordes av Phnom Phen, Kambodja, Djibouti, Djibouti, Bagdad, Irak samt London, England.

Arbetet Àr ett sökande och ett undersökande. Det handlar om möblerna i rummet och hur vi uppfattar dom.Jag har sökt ett förstÄende om hur möbler Àr sammansatta. Inte tekniskt utan mer ideologiskt, filosofiskt.Jag har plockat isÀr och byggt ihop. För att hitta bestÄndsdelar och skapa förstÄelse.I stort Àr det en studie i tankar.Tankar som i lÀsta tankar. Andras tankar.Tankar som i tÀnkta tankar.

Denna uppsats behandlar delat ledarskap och syftet var att med hjÀlp av en fallstudie, undersöka relationen mellan ledarna och kommunikationen mellan ledarna och medarbetarna. För att undersöka detta utgick vi frÄn teorier och modeller, hÀmtade frÄn litteratur och vetenskapliga artiklar. Vi genomförde personliga intervjuer av tvÄ verksamhetsledare och till dem tvÄ slumpmÀssigt utvalda medarbetare pÄ SkellefteÄ Kraft i SkellefteÄ. Analysen har visat att relation och kommunikation har stor betydelse, för ett lyckat samarbete mellan ledarna och medarbetarna i delat ledarskap. FramgÄngsrika ledare som delar pÄ ett ledarskap anvÀnder i huvudsak information och kommunikation, för att skapa delaktighet i det strategiska arbetet..

Denna studie har till syfte att undersöka hur lastfördelningen och följaktligen dimen­sionerande tvÀrkrafter och moment i brobaneplattor av betong skiljer sig Ät beroende pÄ val av berÀkningsmetod. JÀmförelsen sker primÀrt för tre utvalda hand­berÀknings­metoder som jÀmförts med berÀkningar gjorda i ett berÀknings­program baserat pÄ finita element­metoder (FEM). I jÀmförelsen undersöks hur laster sprids i brobaneplattan enligt de olika berÀknings­metoderna och vilka resulterande maximala snittkrafter som erhÄlls. Hur lastfördelningen sker Àr en komplex frÄga och det Àr dÀrför intressant att se vilka skillnader det blir i resultat utifrÄn olika berÀknings­metoder.Studien skedde pÄ ett utvalt studieobjekt, en Ätta meter bred samverkansbro i Njurunda strax söder om Sundsvall. De trafiklaster som beaktats Àr lastmodell 1 och lastmodell 2 enligt Eurokod (CEN, 2003).De berÀknings­metoder som jÀmförts i den hÀr studien Àr dels en metod för berÀkning av tvÀrgÄende konsol­moment dÀr kantbalken bidrar mycket till den lastspridande effekten.

Med vÄr studie har vi för avsikt att besvara i vilken utstrÀckning företagens frivilliga personalredovisning pÄverkas av den debatt som förs i media. Vi undersöker Àven hur mÀngd och placering av personalredovisningen förÀndrats över tiden. För att undersöka hur personalredovisningen och debatten utvecklats har vi konstruerat tvÄ modeller. Dessa grundar sig pÄ de studier av relevant litteratur som vi genomfört. vi har dessutom anvÀnt en statistisk metod för att mÀta sambandet mellan mÀngden personalredovisning och antalet artiklar i debatten.

Den hÀr rapporten Àr en del av mitt examensarbete, vilket berör omrÄdet simuleringsverktyg och frilÀggninsgdiagram inom fysikundervisning, frÀmst inriktad mot fysikaliska krafter i gymnasiekurser. Arbetet grundar sig pÄ tidigare studier om varför och hur man ska utforma ett digital hjÀlpmedel till undervisningsmiljöer. Det slutliga resultatet ska inte ses som en fÀrdig produkt utan som en prototyp av en produkt av denna karaktÀr. Rapporten betonar Àven vikten av att detta program inte ensamt kan ge eleven förstÄelse utan att det Àven stÀller krav pÄ lÀrare och pÄ undervisningsmiljön. Programmet ska anvÀndas, precis som det pÄpekas i denna rapport, som ett stödverktyg för lÀrare och elever, för att underlÀtta i fysikundervisningen genom att ge möjlighet att kunna rita och prova frilÀggningsdiagram av krafter..

I denna studie undersöks möjligheten att prognostisera daglig avkastningen för branschindelad aktieindex, givet APT-modellen. Ur APT-modellen formuleras tvÄ modeller med olika grader av komplexitet, dÀr möjligheten till dels prognosförmÄga och dels möjligheten till att utveckla lönsamma strategier undersöks. Undersökning pÄvisar svÄrigheterna med att prognostisera avkastning för branschindelade aktieindex men att det Àr möjligt att utveckla lönsamma handelsstrategier ur de framtagna prognosmodellerna, dÀr detta resultat leder till att effektiva marknadshypotesen förkastas.

Arbetet Àr ett sökande och ett undersökande. Det handlar om möblerna i rummet och hur vi uppfattar dom.Jag har sökt ett förstÄende om hur möbler Àr sammansatta. Inte tekniskt utan mer ideologiskt, filosofiskt.Jag har plockat isÀr och byggt ihop. För att hitta bestÄndsdelar och skapa förstÄelse.I stort Àr det en studie i tankar.Tankar som i lÀsta tankar. Andras tankar.Tankar som i tÀnkta tankar.

VÄrt syfte med det hÀr arbetet har varit att skapa ett förebyggande och motverkande ÄtgÀrdsprogram mot mobbning. De data vi anvÀnt oss, för att kunna utforma detta ÄtgÀrdsprogram, har varit tidigare forskning inom detta specifika omrÄde, lagstiftningar och förordningar, skolans styrdokument samt annan litteratur som behandlar Àmnet. Vi har fördjupat oss i de delar som har berört mobbningsbegreppet samt studerat de olika modeller som redan finns för att motverka och förebygga mobbning. Detta för att hÀrigenom kunna utforma vÄrt ÄtgÀrdsprogram. Resultatet blev KRAM (namnet symboliserar Kamratskap ? RÀttvisa ? Ansvar ? MedmÀnsklighet) ett ÄtgÀrdsprogram som innehÄller sÄvÀl förebyggande som aktiva ÄtgÀrder mot mobbning..

Detta examensarbete har utförts i samarbete med Cerbo AB, tillverkare av plastdetaljer, och beskriver ett produktutvecklingsprojekt som innefattar designförslag och konceptframtagning. Syftet med arbetet var att ta fram flera nya designförslag pÄ en ny tablettburk som skulle skilja sig frÄn dagens, sÄ att kunden kunde rikta sig till andra och nya marknader. MÄlet var att i samrÄd med Cerbo AB vÀlja ut max tre designförslag som kunde vidareutvecklas och modelleras i CAD. I rapporten redovisar hur arbetsgÄng har gÄtt till och vilka metoder som har tillÀmpats. Genom att bland annat arbeta med konceptgenerering, informationsinsamling och datormodellering sÄ har, med hjÀlp av bilderna och modeller frÄn 3D-modelleringen, resultaten kunnat presenteras inför Probio..

Fysisk modell Àr ett Àr ett effektivt medel att översÀtta arkitektoniska koncept till konkret form - bÄde för den egna förstÄelsen och kommunikation med kollegor, kunder och allmÀnhet. Modellen Àr ett av de verktyg som stÄr landskapsarkitekter och arkitekter till hands i gestaltningsprocessen. Inom bÄde svensk utbildnings- och arbetskultur verkar det finnas en syn pÄ modellbygge som tidsödande och svÄrtillgÀngligt, trots att dess fördelar ofta diskuteras och tillÀmpning uppmuntras av bÄde lÀrare och yrkesverksamma. Parallellt ökar datorgenererade bilder och modeller inom gestaltning och kommunikation, pÄ grund av de senaste decenniernas teknologiska revolution. Syftet med detta arbete var att utforska modellen som skissverktyg och dess konkreta bidrag till en gestaltningsprocess.

En bil stÄr i genomsnitt parkerad 95 procent av dygnets timmar och anvÀnder under denna tid oftast flera parkeringar. Det ses som en sjÀlvklarhet för bilisten att finna en ledig parkering relativt lÀtt och centralt. BefolkningstillvÀxten i stÀderna och det allt större bilinnehavet skapar en ökad efterfrÄga pÄ central parkering. I stÀderna rÄder hög konkurrens om de alltmer begrÀnsade centrala markomrÄdena. Kostnaden för att tillgodose centralt belÀgna parkeringar utifrÄn dagens norm blir allt mer kÀnnbar och den ökade bilismen bidrar dessutom till negativa externa effekter sÄsom trÀngsel, utslÀpp och buller.

Företagens personal Àr idag en stor resurs, i mÄnga företag en av de största, men kan trots detta inte tas upp som en tillgÄng enligt dagens redovisningsstandards. Det finns idag mÄnga olika normgivande organ men det Àr FASB (Financial Accounting Standards Board) som har sammanstÀllt de tre kriterier som en resurs mÄste uppfylla för att tillgodorÀknas som en tillgÄng i företagens redovisningar. De tre kriterierna Àr: att resursen skall förvÀntas innebÀra ekonomiska fördelar för företaget i framtiden, den skall kontrolleras av företaget samt att den skall ha uppkommit som en följd av en intrÀffad hÀndelse. Ett av problemen med humankapitalsredovisning idag ligger i att företagen inte anses kontrollera personalen pÄ ett sÄdant sÀtt som FASB krÀver. Detta kriterium brister i och med att personalen kan gÄ hem nÀr arbetsdagen Àr slut eller sÀga upp sig nÀr det sÄ vill.Företagen kan idag synliggöra sitt humana kapital genom en tillÀggsnot eller som ett supplement till de traditionella Ärsredovisningarna.