2007 inf?rdes bidragsbrottslagen (2007:612) i svensk r?tt. Lagstiftningen innebar att en nykriminalisering introducerades i svensk socialf?rs?kringsr?tt. Uppsatsen syftar d?rf?r till att synligg?ra de ?verv?ganden som den svenska lagstiftaren uttryckt i arbetet f?r att motverka bidragsbrottslighet.

Det har blivit allt dyrare att bygga i Sverige, den svenska byggnadsindustrin har halkat efter övrig producerande industri och byggföretagen mÄste börja tÀnka i nya banor om de ska klara de nya utmaningarna. Lean-tÀnkande har lÀnge nyttjats inom den tillverkande industrin och byggföretag har pÄ senare Är börjat snegla pÄ dessa koncept i syfte att öka sin produktivitet. Problemet Àr att byggindustrin inte har homogena produktionsmiljöer och dÀrmed inte kan anvÀnda samma lean-koncept som exempelvis bilindustrin. DÀrför har ett nytt koncept som kallas Lean construction utvecklats som bygger pÄ ett antal principer frÄn traditionella produktionssynsÀtt (Koskela, 2000). Konceptet Àr relativt nytt och forskningen inom omrÄdet har frÀmst fokuserat pÄ lösningar pÄ specifika problem istÀllet för att skapa förstÄelse för konceptets helhet.

A reform of higher education in Sweden in 1993 led to stiffer competitive climate among educational institutions. The reform meant that educational institutions now had the opportunity to plan their curriculum autonomously. Prior to the reform educational planning was restricted to the Swedish government. The new rules spelled a greater opportunity for educational institutions to profile themselves based on their educational offerings. The higher degree of competition means that marketing becomes increasingly important when recruiting new students.

Efter millenniumskiftet uppfattas det som nĂ€rmast ?rĂ€tt? att moderna framtidsinriktade verksamheter, stora som smĂ„, bör arbeta med kvalitetsstyrning[1].  ÅtgĂ€rder inom kvalitetsstyrning innebĂ€r att moderera och justera tillverkningsprocessen sĂ„ att de producerade enheterna hĂ„ller sig till en standard[2]. Företag stĂ€lls stĂ€ndigt inför flera olika alternativ om hur de kan förĂ€ndra sitt arbetssĂ€tt, och öppna sig för att ta till sig olika kvalitetshöjande koncept. Dessa ska leda till att organisationen och dess processer blir mer effektiva och produktiva, för att i sin tur sĂ€nka kostnader, maximera vinsten, bemöta kundernas efterfrĂ„ga, och kunna leverera billigare produkter av högre kvalitet pĂ„ ett snabbare och enklare sĂ€tt.

L?rare f?rv?ntas ha en god samverkan med f?r?ldrar. Forskningen st?djer id?n om en god l?rar-f?r?ldrarelation, d? den gynnar barnens utveckling i skolan. Denna studie lyfter l?rarnas perspektiv p? relationen utifr?n olika principer p? hur relationen b?r se ut.

Arbetet syftar till att visa den lagstiftning som i huvudsak reglerar polisens vÄlds och vapenanvÀndning. Arbetet visar ocksÄ principer en polisman mÄste ta stÀllning till i situationer som innebÀr eller kan innebÀra vÄldsanvÀndning av nÄgot slag. I arbetet berÀttar vi om de vapen en polis bÀr med sig under normal tjÀnsteutövning och en del av de förstÀrkningsvapen som den svenska patrullerande polisen har tillgÄng till (och hur dessa ska anvÀndas). Sist behandlar arbetet Knutsson och Strypes forskning kring polisens vapenanvÀndning Det Àr mÄnga lagar, förordningar och föreskrifter, sÄvÀl som principer och etiska/moraliska aspekter att ta hÀnsyn till innan en polis verkar mot nÄgon med vÄld. SvÄrast av allt blir vÄldsanvÀndningen i förhÄllandet till skjutkungörelsen som pÄ ett svÄrtolkat sÀtt ger en polisman rÀtt att i vissa lÀgen verka med sitt skjutvapen.

Bakgrund: I Sverige tvĂ„ngsvĂ„rdas 3000 personer varje dag utifrĂ„n Lagen om psykiatrisk tvĂ„ngsvĂ„rd eller Lagen om rĂ€ttspsykiatrisk vĂ„rd. TvĂ„ngsvĂ„rd fĂ„r endast ges om personen lider av en allvarlig psykisk störning, eller pĂ„ grund av sitt psykiska tillstĂ„nd har ett nödvĂ€ndigt behov av psykiatrisk vĂ„rd, som inte kan tillgodoses pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n att personen Ă€r intagen pĂ„ en psykiatrisk vĂ„rdavdelning. Viktiga principer att praktisera vid tvĂ„ngsvĂ„rd Ă€r autonomiprincipen, mĂ€nniskovĂ€rdesprincipen, legalitetsprincipen och integritetsprincipen.Syftet: Syftet i denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av psykiatrisk tvĂ„ngsvĂ„rd inom slutenvĂ„rd.Metod: En systematisk litteraturstudie med 14 kvalitativa artiklar som inkluderats efter sökning i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.Resultat: Åtta olika kategorier framkom, Att medicineras under tvĂ„ng, Att bli frihetsberövad, Att fĂ„ adekvat stöd frĂ„n personal och familj, Att fĂ„ adekvat och kompetent vĂ„rd, Att inte fĂ„ tillrĂ€ckligt med information, Att inte bli bemött som en vĂ€rdig mĂ€nniska, Att inte fĂ„ behĂ„lla sin autonomi, Att inte fĂ„ behĂ„lla sin identitet.Diskussion: Resultatdiskussionen Ă€r baserad pĂ„ tre huvudfynd, Delaktighet, Information, MĂ€nniskovĂ€rde. Dessa fynd har diskuterats med hjĂ€lp av viktiga principer att praktisera vid tvĂ„ngsvĂ„rd, samt med hjĂ€lp av annan forskning inom psykiatrin..

Denna studie syftar till att undersöka olika förvaltningars goodness of fit med varandra. Detta har gjorts genom att ta fram en förklaringsmodell med idealtyper över förvaltningstraditioner, baserad pÄ dimensionerna syn pÄ medborgarskap, syn pÄ styrning samt principer för god förvaltning. Att just dessa dimensioner valdes hÀnger samman med studiens samhÀlleliga och vetenskapliga utgÄngspunkter. Detta illustreras genom att nÀr EU:s förordning om införande av en gemenskapskodex om viseringar trÀdde i kraft förvÀntades de nationella myndigheter som ska implementera denna ocksÄ följa EU:s principer för god förvaltning. Vilka principerna Àr rÄder dock oklarheter kring, vilket kan leda till att mÀnniskor behandlas olika.Med hjÀlp av teorier kring förvaltningstraditioner förklarades att olika förvaltningar i olika lÀnder formas av olika traditioner, vilket i EU:s fall kan innebÀra att de som beslutar Àr formade av andra traditioner Àn de som ska implementera politiken.

Vindkraftverk ansluts idag i snabb takt till elnÀt runt om i vÀrlden. ElnÀten Àr ofta inte tillrÀckligt dimensionerade pÄ platser dÀr vindkraftutbyggnad Àr lÀmplig vilket leder till ett behov av nÀtförstÀrkning. FörstÀrkning sker konventionellt genom att övergÄ till en högre spÀnning, nÄgot som kan vara förenat med stora kostnader och ledtider. Bland annat dÀrför har en filosofi med beteckningen smarta elnÀt uppstÄtt, som handlar om hur elnÀtsystemet ska se ut nÀr det Àr mer anpassat till de nya energikÀllornas karaktÀr och samtidigt medför ett mer effektivt totalutnyttjande. För vindkraftverk kan det dÄ handla om att i högre grad Àn idag reglera produktionen och understödja nÀtet, t.ex.

Journalistiken övergÄr allt mer frÄn analog till digital form, men i politiska ungdomsförbundens fall, har de förbund som tagit bort sin medlemstidning inte ersatt med en digital redaktionell produkt. I uppsatsen undersöks om förbunden som har en medlemstidning anser att den Àr och ska vara en journalistisk produkt eller ej och om de följer Journalistförbundets riktlinjer för organisationspress, det vill sÀga principer för journalistiken och arbetsmetoderna i medlemstidningarna. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie förbund- och redaktionsrepresentanter gjorts, samt en kvantitativ innehÄllsanalys av förbundens hemsidor. Dessutom har en kvantitativ innehÄllsanalys av Grön Ungdoms medlemstidning frÄn start till nedlÀggning gjorts, dÄ tidningen vid studiens genomförande skulle lÀggas ned.De politiska ungdomsförbund som omnÀmns i uppsatsen Àr: Moderata Ungdomsförbundet (MUF), Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SSU), Liberala Ungdomsförbundet (LUF), Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU), Centerpartiets Ungdomsförbund (CUF), Ung VÀnster, Grön Ungdom, Ung Pirat och Sverigedemokratiska Ungdomsförbundet (SDU).För att tidningen enligt journalistförbundets principer ska kunna kallas organisationspress, ska ansvarig utgivare och redaktion vara oberoende förbundet, redaktionen fÄ tillgÄng till organisationens material och dokument och att fÄ tillrÀckligt med resurser för att kunna bedriva sin verksamhet. Den hÀr uppsatsen visar att fÄ politiska ungdomsförbund har prioriterat organisationspressen.

Under 1990-talet har den offentliga sektorn influerats av marknadsreformer som New Public Management och principer sÄsom BestÀllar- utförarmodellen (BUM), frÀmst för att sÀnka kostnader och uppnÄ effektivitet. BUM Àr en av de principer som frÀmst fÄtt fotfÀste i Sveriges offentligt styrda verksamheter som exempelvis HÀlso- och sjukvÄrden. NÀr modellen infördes i Region SkÄne var det viktigaste mÄlet var att skilja pÄ bestÀllare och utförare för att uppnÄ en effektivare styrning av HÀlso- och sjukvÄrden. BestÀllarnas uppgift blev att formulera mÄlen för verksamheten medan utförarnas uppgift blev att bedriva verksamheten i enlighet med dessa mÄl. En effektivare bestÀllarstyrning uppnÄs enligt styrmodellen genom kontrakt, dÀr avtal skrivs mellan parterna angÄende om produktion och kostnader och genom budgetering.

Det har blivit allt dyrare att bygga i Sverige, den svenska byggnadsindustrin har halkat efter övrig producerande industri och byggföretagen mÄste börja tÀnka i nya banor om de ska klara de nya utmaningarna. Lean-tÀnkande har lÀnge nyttjats inom den tillverkande industrin och byggföretag har pÄ senare Är börjat snegla pÄ dessa koncept i syfte att öka sin produktivitet. Problemet Àr att byggindustrin inte har homogena produktionsmiljöer och dÀrmed inte kan anvÀnda samma lean-koncept som exempelvis bilindustrin. DÀrför har ett nytt koncept som kallas Lean construction utvecklats som bygger pÄ ett antal principer frÄn traditionella produktionssynsÀtt (Koskela, 2000). Konceptet Àr relativt nytt och forskningen inom omrÄdet har frÀmst fokuserat pÄ lösningar pÄ specifika problem istÀllet för att skapa förstÄelse för konceptets helhet.

I Sverige pÄgÄr en process dÀr allt fler mÀnniskor betraktar sig som icke-religiösa och vÀljer att lÀmna sitt medlemskap i Svenska kyrkan. Med bakgrund av denna samhÀllsutveckling Àr det troligt att fler alternativa begravningsplatser kommer att efterfrÄgas i framtiden. MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka vilka gestaltningsprinciper som Àr viktiga för dessa platser och hur dessa principer pÄverkar önskvÀrd karaktÀr. KyrkogÄrden har traditionellt stÄtt för vÀrden som stillhet, andlighet och kontemplation. Dessa vÀrden Àr betydande för mÀnniskan inte minst dÄ hon bearbetar en förlust eller traumatisk hÀndelse. Uppsatsen undersöker hur en plats kan gestaltas för att understödja mÀnniskan i detta behov. Studien genomförs genom en kvalitativ litteraturstudie dÀr en utkristallisering av betydande gestaltningsprinciper sker.

År 2007 stod klimatförĂ€ndringar och miljöproblem i fokus i media. Forskare frĂ„n skilda Ă€mnesomrĂ„den gick ut med budskapet att vi mĂ„ste se över vĂ„ra vanor och konsumtionsmönster. Enligt konsumentverket stĂ„r produktion och transport av mat för nĂ€stan en tredjedel av vĂ„ra klimatpĂ„verkande utslĂ€pp och en stor del dĂ€rutav utgörs av vĂ„ra hemtransporter av maten. För att konsumenter ska kunna vĂ€lja livsmedel medvetna om hur livsmedlet pĂ„verkar klimatet har klimatmĂ€rkning börjat utvecklas. Flera lĂ€nder, t.ex.

I denna rapport beskrivs effekterna av att införa flödesgrupper och andra Lean-principer i en verkstad med avseende pÄ flexibilitet i volym och produktmix. Fallstudier har gjorts pÄ tre tillverkningsföretag dÀr man har infört flödesgrupper; Sandvik Coromant (Sandvik), Atlas Copco Tooling (Atlas) och Volvo Construction Equipment (VCE).Efter att ha analyserat resultaten frÄn fallstudierna kan konstateras att företag med hjÀlp av flödesgrupper och andra Lean-principer kan öka flexibiliteten i produktionen. De besökta företagen har erhÄllit liknande fördelar med avseende pÄ flexibilitet efter införandet av flödesgrupper. Efter införandet fick man en kortare total genomloppstid för produkterna i verkstaden, vilket Àr indirekt kopplat till flexibilitet i bÄde volym och produktmix. Den minskade genomloppstiden kunde erhÄllas dels tack vare enklare materialflöden och mindre rörelsestrÀckor för operatörer nÀr maskiner flyttades nÀrmare varandra till flödesgrupper.