Strukturering och planering har lÀnge varit kÀnt som viktiga faktorer som pÄverkar hur en verksamhet ska fungera. FörstÄelsen för detta har inte alltid varit densamma. LÀngre tillbaka fanns inte kunskap om vad detta gav. Forskning har under Ären genomförts angÄende planering och strukturering och olika resultat har framkommit. Efter dessa resultat har principer vuxit fram som har haft pÄverkan pÄ arbetssÀtten.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera Electrolux aktie ur ett aktieÀgarperspektiv under desenaste Ären. Electrolux verkar pÄ en marknad med hÄrd konkurrens dÀr det blir nödvÀndigtatt finna nya sÀtt att skapa konkurrensfördelar. Enbart konkurrera med produktens tekniskakvalité rÀcker inte. DÀrför tvingas de producerande företagen till att Àven förbÀttra denfunktionella kvalitén. För detta krÀvs det att de producerande företagen blir kundorienterade.PÄ det hÀr sÀttet vill företaget ta reda pÄ vad konsumenterna verkligen vill ha och Àr en del iden extremt lyhörda kundorientering som Àr utgÄngspunkten för Electrolux produktförnyelse.Electrolux Àr ett tillverkningsföretag inom vitvarubranschen och företagets verksamhet Àrindelad i konsumentprodukter och professionell produkter.Under 1970-talet började en stor expansiv period dÄ företaget gjorde ett stort antalföretagsförvÀrv.

EfterfrÄgan pÄ miljövÀnligt producerade produkter har ökat allt mer under senar e Är. Det har bl.a. lett till att system för miljömÀrkning och miljöstyrning av skogsbruk har utvecklats. Det finns i dag tre system som kan vara aktuella för skogsbruk i Sverige : ? Certifiering enligt Forest Stewardship Council, FSC.

Det har inledningsvis konstaterats att frÄgan om hur avtal ingÄs Àr viktig för den allmÀnna avtalsrÀttens övergripande ÀndamÄl: att sÀkra en enkel, snabb och trygg omsÀttning. Det bör dÀrmed ocksÄ vara klarlagt hur avtal ingÄs, vilket dock inte Àr fallet. DÀrigenom föreligger det ett behov att kartlÀgga hur avtal ingÄs. En sÄdan analys kan dock inte ta sin utgÄngspunkt i AvtL, eftersom denna inte Àr, och har heller aldrig varit heltÀckande, varför det enbart kvarstÄr en primÀr rÀttskÀlla att ta som utgÄngspunkt i en analys om hur avtal ingÄs: de rÀttsfall dÀr avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras pÄ AvtL. DÀrtill har det konstaterats att för att fÄ fram en teori om hur avtal ingÄs kan inte enbart rÀttsfakta frÄn denna praxis analyseras utan ocksÄ dess ÀndamÄl.

Budgetens roll i företaget har lÀnge varit ett omdiskuterat Àmne och mycket kritik har riktats mot den. UtgÄngspunkten i vÄr fallstudie var Handelsbankens arbetssÀtt som vi har börjat med att studerat nÀrmare. UtifrÄn detta har vi sedan granskat de tre storbankerna Swedbank, Nordea och SEB. Syftet med vÄr undersökning var sÄledes att ta reda pÄ vilka ekonomiska verktyg bankerna anvÀnder sig av för att styra verksamheten och mÀta resultat.I vÄr fallstudie anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer. För att fÄ bakgrundsinformation har vi tagit del av tidigare forskning som visat att budgeten haft en stor roll i företagen, men samtidigt har det funnits nackdelar med den vilket har lett till att budgeten fÄtt mycket kritk genom Ären.

För att möta den ökade urbaniseringstakten, och som en metod för att bedriva hÄllbar stadsutveckling, förtÀtas vÀrldens stÀder i allt högre takt. Större regnmÀngder, i kombination med hög andel hÄrdgjord yta och överbelastade dagvattenkulvertsystem, resulterar i kostsamma översvÀmningskatastrofer i mÄnga av vÀrldens stÀder. Genom att ta hand om dagvattnet med hjÀlp av vÄtmarker, Àr det möjligt att, förutom flödesutjÀmning, tillföra ekosystemtjÀnster sÄsom vattenrening, grundvatteninfiltration och rekreativa vÀrden. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förutsÀttningarna för hÄllbar planering och förvaltning av urbana vÄtmarksparker, med avseende pÄ ekologiska, hydrologiska, hydrauliska och rekreativa kvalitéer. Uppsatsens första del innehÄller en teoretisk genomgÄng av ovanstÄende förutsÀttningar.

Det svenska samhÀllet och dess konkurrenslagstiftning bygger pÄ principer om frihandel och perfekt konkurrens dÀr monopol i princip Àr förbjudna. Tanken bakom detta Àr att konkurrens Àr nÄgot bra som leder till vÀlfungerande marknader. Den rivalitet som uppstÄr mellan företag som konkurrerar med varandra föder ett större utbud för konsumenterna med varor och tjÀnster till bÀttre kvalité och lÀgre priser Àn om konkurrensen inte funnits. SamhÀllskollektivet som helhet vinner ocksÄ pÄ konkurrens dÄ det bl a möjliggör nya innovationer, forskning och utveckling, högre sysselsÀttning och en starkare internationell stÀllning i vÀrldshandeln ? nÄgot som frÀmjar samhÀllsekonomin.

I det praktiska rÀttslivet har frÄgor om bevisbörda och beviskrav alltid haft en stor betydelse för tvistens utgÄng. I skadestÄndstvister har skadelidande som huvudregel bevisbördan för att det föreligger en ansvarsgrundande handling eller underlÄtenhet, att en skada har uppstÄtt och att det föreligger adekvat kausalitet mellan skadan och den ansvarsgrundande handlingen. Skadelidande ska Àven bevisa skadans art och omfattning. Inte sÀllan kan det finnas betydande svÄrigheter för skadelidande att styrka/visa det skadestÄndsrÀttsliga kravet pÄ orsakssamband mellan uppkommen skada och ansvarsgrundande handling. För att skadestÄndets preventiva och reparativa syfte inte ska riskera att försvagas kan skadelidande erhÄlla en bevislÀttnad.

Permakultur innebÀr att skapa uthÄlliga mÀnskliga miljöer och fördelaktiga matproducerande ekosystem. Den enskilda mÀnniskan behöver bli mer involverad i sin egen matproduktion för att detta ska kunna uppnÄs. Denna litteraturstudie presenterar vÀxter utifrÄn skogstrÀdgÄrdens skiktindelning, vilka representerar vÀxternas olika funktioner i ett ekosystem. SkogstrÀdgÄrden Àr ett centralt odlingssÀtt inom permakulturen, dÀr frÀmst perenna vÀxter kombineras i naturenliga kompositioner till en hÄllbar, effektiv produktion av mat. Genom att kategorisera vÀxterna i skikt kan man fÄ en överskÄdlig bild som förenklar skapandet av hÄllbara ekosystem för stadens olika ?trÀdgÄrdar?.

Bakgrund och problem: Ambitionen att ?ka effektiviteten i offentlig verksamhet och kritik mot befintlig styrning har lett till framv?xten av flera reformer under de senaste decennierna. Svensk offentlig sektor har sedan 1980-talet pr?glats av en id?samling som g?r under namnet New Public Management (NPM). Under 2010-talet introducerades konceptet tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) som en reaktion p? oavsedda effekter av NPM.

I dagens kunskapssamhÀlle Àr arbetstagaren en investering i tid och pengar för arbetsgivaren. Det har medfört att det inte Àr lika lÀtt för arbetsgivaren att ersÀtta arbetare som tidigare, utan det lÀggs större vikt vid att hitta ?rÀtt person?. Enligt politiska beslut har arbetsgivarna tillförts ett vÀxande ansvar för arbetstagarna i form av sjuklön, rehabiliteringsutredningar samt att organisera rehabiliteringsverksamhet pÄ arbetsplatsen. Detta ansvar har gjort arbetsgivarna mer angelÀgna att veta sÄ mycket som möjligt om arbetssökande och anstÀllda, vilket har rest en frÄga om integritet i arbetslivet.

Bakgrund och Problemdiskussion Lean-konceptets applicerbarhet inom servicesektorn har pÄ senare Är uppmÀrksammats allt mer. Lean som har sin grund i den japanska bilindustrin brukas idag över hela vÀrlden, frÀmst inom tillverkningsbranschen. UtgÄngspunkten för vÄr problemdiskussion Àr en artikel skriven av Kennedy och Widener (hÀdanefter K & W) dÀr författarna först byggt upp ett teoretiskt ramverk för hur ekonomistyrningen kan se ut enligt de lean-principer som finns. Orsakssambanden mellan ramverkets komponenter har man fÄtt fram genom en empirisk studie pÄ ett tillverkningsföretag. I slutet av artikeln blickar författarna framÄt och hoppas att andra forskare gör undersökningar likt deras för att se om de orsakssamband de hittat Àven Àr applicerbara pÄ andra företag.

Den liberala demokratin, till vilken vÀstvÀrldens politiska system bekÀnner sig, bygger i grunden pÄ tanken att alla mÀnniskor har naturliga rÀttigheter till liv, frihet och egendom. PÄ grund av otryggheten i ett anarkistiskt naturtillstÄnd, kommer mÀnniskor att sluta sig samman i stater, dÀr de gÄr med pÄ att inskrÀnka en del av sin frihet och överlÄta makt till staten, pÄ villkor att staten garanterar sina medborgare skydd för de naturliga rÀttigheterna. SÄ lÀnge staten klarar av dessa uppgifter förbinder sig medborgarna att lyda staten, vars grund sÄledes, enligt denna teori, vilar pÄ ett fiktivt samhÀllskontrakt. Inom ramen för detta samhÀllskontrakt har medborgare rÀtt att protestera för att nÄ förÀndring, sÄ lÀnge protesterna inte hotar samhÀllets fortsatta existens. Exempel pÄ sÄdana legitima former av protester Àr (lagliga) demonstrationer, namninsamlingar samt olika former av civil olydnad som har gemensamt att aktörerna som deltar vill pÄverka inom ramen för samhÀllssystemet och dÀrför stÄr för sina handlingar samt Àr beredda att, om sÄ Àr nödvÀndigt, lÄta rÀttssystemet ha sin gÄng.

Det finns en innovativ, grön grundlÀggningsteknik kallad energigrundlÀggning. Principen Àr att integrera redan erforderliga, strukturella element sÄsom pÄlar med en vÀrmevÀxlare i syfte att utvinna energi. Tekniken har funnits sedan tidigt 80-tal men har knappt anvÀnds i Norden. Tekniken visar pÄ stor potential dÄ man kan uppnÄ synergi genom utvinning av vÀrme under vinterhalvÄret och kyla under sommarhalvÄret.I detta arbete redogörs för grundlÀggande principer och mekanismer bakom energigrundlÀggning samt en omfattande litteraturstudie av vad som tidigare har studerats inom omrÄdet. Det finns fÄ exempel i litteraturen pÄ problematiken med förÀndrade geotekniska egenskaper hos jorden pÄ grund av energiutvinningen och Àn fÀrre exempel pÄ knÀckningsproblematiken hos slagna, slanka stÄlrörspÄlar.

Exploateringsavtal Àr ett rÀttsligt verktyg som anvÀnds regelmÀssigt för att pÄ olika sÀtt precisera ett byggprojekts innehÄll och de inblandade parternas förpliktelser. Avtalspartnerna utgörs av kommunen respektive en privat aktör, en s.k. byggherre. Trots att exploateringsavtalen Àr vanligt förekommande rÄder viss osÀkerhet kring avtalsslaget; dels med avseende pÄ grÀnserna för de krav som kommunen kan stÀlla pÄ byggherren, dels i vilken utstrÀckning exploateringsavtalet skall bedömas utifrÄn det civilrÀttsliga respektive det offentligrÀttsliga regelverket. Denna osÀkerhet anses bero pÄ bristande lagstiftning och begrÀnsad praxis.