Syftet med specialarbetet Àr att presentera genren allÄldersböcker samt att ge litteraturtips till den intresserade lÀsaren. Med en kortfattad definition innebÀr begreppet allÄldersböcker böcker som kan lÀsas med lika stor behÄllning av sÄvÀl barn och ungdom som vuxna lÀsare. Specialarbetet inleds med utdrag ur olika intervjuer som jag gjort med fackmÀnniskor i bokvÀrlden. Sedan följer ett fyrtiotal annotationer som jag skrivit efter att ha lÀst dessa allÄldersböcker. Bokurvalet har gjorts efter rekommendationer av ovannÀmnda personer.

Sverige Àr sedan lÀnge en demokrati dÀr medborgarna deltar efter demokratiska principer. Skolan Àr en del av samhÀllet och har som huvuduppgift att förberedda elevens deltagande i samhÀllslivet. Skolan ska fostra framtida medborgare enligt demokratiska principer, dÀrmed Àr skolan en verksamhet för elevens eget ansvarstagande och inflytande. DÄ skolans verksamhet lÀgger stor vikt vid individanpassning kan elevinflytande vara en tÀnkbar komponent för att möjliggöra elevers inflytande i lÀrandeprocessen. Dagens elever ska ju i framtiden vara demokratiska medborgare i samhÀllet.

I den h?r uppsatsen behandlas m?jligheten att reglera r?tten till sin egen r?st inom den svenska immaterialr?ttsliga lagstiftningen samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam. Uppsatsen ?r ?mnad att f?nga upp en upptrappande problematik som kontinuerligt diskuteras inom AI-diskursen, n?mligen hur AI-system med avancerade maskin- och djupinl?rningsmodeller numera kan efterlikna och manipulera verkliga personers r?ster utan att n?got samtycke har inh?mtats f?r r?stanv?ndningen i fr?ga. Unders?kningsf?rem?let har d?rmed inramats i en AI-r?ttslig kontext, d?r uppsatsen utreder hur anv?ndandet av AI-genererade r?ster f?rh?ller sig till den svenska upphovs- och varum?rkesr?tten samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam.

HÄllbar turism anses frÀmst vara smÄskalig och naturnÀra och ses gÀrna ur ett lokalt perspektiv. Kvalitet pÄ turism anses ocksÄ den vara kopplad till den lokala ?naturliga? miljön pÄ platsen varför det pÄstÄs att den lokala synen pÄ kvalitet förstÀrker den hÄllbara turismens lokala förankring. Principer för TQM kan möjligen bidra till ett förbÀttrat arbete med hÄllbar turism bland annat genom dess fokusering pÄ processer, engagemang, allas delaktighet och stÀndiga förbÀttringar..

Ordet hÄllbarhetsredovisning hÀrstammar frÄn begreppet hÄllbar utveckling som per definition innebÀr att ?tillfredsstÀlla dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Idag upprÀttar flera företag sÄ kallade hÄllbarhetsredovisningar dÀr de tar stÀllning till sitt sociala, ekonomiska och miljömÀssiga ansvar. Den svenska staten beslutade den 29 november Är 2007 att alla statligt Àgda bolag frÄn och med den 1 januari Är 2008 ska upprÀtta hÄllbarhetsredovisningar som redovisas enligt Global Reporting Initiative?s (GRI) riktlinjer.

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka inom vilka domÀner mikrovÀrldar kan anvÀndas för att trÀna beslutsfattande samt svara pÄ frÄgestÀllningen om hur trÀningen bör utformas sÄ att önskade trÀningseffekter uppnÄs. Den teoretiska bakgrunden tar, utöver hantering av dynamik, upp teorier om principer för fÀrdighetstrÀning, att utveckla mentala modeller med mera. Examensarbetet har genomförts som en litteraturöversikt och resultaten visade bland annat att det Àr möjligt att utveckla trÀning som inte krÀver nÄgra speciella förkunskaper om krishantering för personal som normalt arbetar i sÄ kallade lÄgriskmiljöer och att trÀningen underlÀttas av att fÄ ta del av hur en expert löser uppgifterna..

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna Àr ett omdebatterat Àmne och innehÄllet i dessa har förÀndrats mycket under Ärens lopp. Senaste Àndringen var i form av införandet av den sÄ kallade rehabiliteringskedjan i socialförsÀkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försÀkrad som har drabbats av sjukdom ska fÄ tillbaka sin arbetsförmÄga och fÄ förutsÀttningar att försörja sig sjÀlv genom förvÀrvsarbete?.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka inom vilka domÀner mikrovÀrldar kan anvÀndas för att trÀna beslutsfattande samt svara pÄ frÄgestÀllningen om hur trÀningen bör utformas sÄ att önskade trÀningseffekter uppnÄs. Den teoretiska bakgrunden tar, utöver hantering av dynamik, upp teorier om principer för fÀrdighetstrÀning, att utveckla mentala modeller med mera. Examensarbetet har genomförts som en litteraturöversikt och resultaten visade bland annat att det Àr möjligt att utveckla trÀning som inte krÀver nÄgra speciella förkunskaper om krishantering för personal som normalt arbetar i sÄ kallade lÄgriskmiljöer och att trÀningen underlÀttas av att fÄ ta del av hur en expert löser uppgifterna..

MÄnga svenska organisationer har idag en bristfÀllig förmÄga att planera och förbereda en storskalig utrymning. Enligt MSB:s vÀgledning om utrymning 2014 anses dagens planering ofta vara förlegad och Äterföring av erfarenheter sker godtyckligt. Vidare varierar tolkning och tillÀmpning av gÀllande lagstiftning. Denna upplevs generellt som otydlig och ansvarsförhÄllandet mellan olika organisationer behöver tydliggöras.Syftet med studien Àr att utifrÄn erfarenheter frÄn internationella exempel och allmÀnna principer för storskalig utrymning jÀmföra det med svensk kontext. Hypotesen Àr att avsaknaden av erfarenheter frÄn att faktiskt genomföra utrymning i större omfattning sannolikt pÄverkar hur samhÀllets beredskap ser ut idag.

Uppsatsen behandlar den allt viktigare förmedlingsformen företagsförmedling. Denna uppsats Àr inriktad pÄ frÄgan var vÀgledning kan hÀmtas dÄ parterna inte har avtalat vad som ska gÀlla dem emellan. Med andra ord ett försök i att bringa klarhet i vad som utgör dispositiv rÀtt vid företagsförmedling. Uppsatsen Àr sÀrskilt inriktad pÄ frÄgan om liknande principiella övervÀganden sÄ som de kommer till uttryck i de civilrÀttsliga bestÀmmelserna i fastighetsmÀklarlagen och i rÀttspraxis gör sig gÀllande för företagsmÀklare. I de fall fastighetsmÀklarlagen inte lÀmpar sig för analogier, utreder uppsatsen frÄn vilka lagar och principer vÀgledning kan hÀmtas..

I och med att globalisering ökar i vÀrlden, kan det vara av vikt för företag att se över sitt ar-bete med frÄgor som gÄr under begrepp sÄ som Global Compact och Corporate Social Re-sponsibility (CSR) samt att ha kunskap i hur samarbete kan ske pÄ olika nivÄer i företaget med hjÀlp av Non Governmental Organizations (NGO). Denna uppsats har valt att tolka be-greppet CSR utifrÄn de tio principerna i FN:s Global Compact. NÀr ett företag arbetar enligt dessa principer stÀlls krav pÄ rapportering av hur principerna tillÀmpas och vilka effekterna blir, vilket skapar goda normer för hur andra företag bör arbeta med dessa frÄgor. Det finns olika sÀtt att mÀta detta arbete pÄ.Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur företag i Sydafrika arbetar och agerar vad gÀller frÄgor relaterade till CSR. För att uppfylla syftet stÀlldes följande frÄgor; pÄ vilket sÀtt arbetar företag i Sydafrika med frÄgor som omfattas av begreppet CSR samt vilka Àr de frÀms-ta hindren för att Sydafrikanska företag skall kunna fortsÀtta implementera CSR i sin verk-samhet? En kvantitativ studie med kvalitativa inslag har genomförts.

Vad kan rĂ€knas som attraktivt? Är det helt upp till en plats besökare om platsen Ă€r attraktiv eller kan det pĂ„verkas av den fysiska planeringen? I detta arbete kommer begreppet attraktivitet diskuteras och definieras utifrĂ„n vald litteratur. Principer och riktlinjer pĂ„ saker som kan bidra till attraktivitet i det offentliga rummet kommer att lyftas fram och tillĂ€mpas pĂ„ stortorget i Karlskrona för att först se om torget redan idag kan rĂ€knas som attraktivt samt förslag pĂ„ hur det kan förbĂ€ttras utifrĂ„n framtagna kriterier..

Vi sla?nger en fja?rdedel av all mat vi ko?per, byter smartphone varje a?r trots att vi inte beho?ver, och spenderar skyho?ga summor pa? att befa?sta osunda sko?nhetsideal som fa?r oss att ka?nna oss va?rdelo?sa. Ett samha?llsklimat pra?glat av kapitalism och o?verkonsumtion go?r det na?stan omo?jligt fo?r oss att leva efter la?ngsiktigare principer. Som designers fo?rslavas vi extra ha?rt under vinstdrivande fo?retag.Med sitt Manifest vill Amanda Jenderba?ck inspirera till en alternativ designerroll, som sa?tter feminism och ekologi i fokus.

ÖversĂ€ttningen av egennamn och kulturella referenser Ă€r problematiskeftersom namn i sig bĂ€r kulturella konnotationer. Om översĂ€ttaren inteförmedlar den bakomliggande kontexten gĂ„r en viktig betydelsedimensionförlorad för mĂ„lsprĂ„kslĂ€saren. Syftet med föreliggande uppsats Ă€r attundersöka vilka översĂ€ttningsstrategier som kan tillĂ€mpas vid översĂ€ttningenav egennamn och kulturella referenser i en politisk text om Nordirland.Uppsatsen bestĂ„r av tvĂ„ delar. I det första, teoretiska avsnittet refereras det tillett antal av forskningen angivna metodologiska principer för översĂ€ttning avkulturellt betingade ord. I det andra, praktiska avsnittet tillĂ€mpas dessastrategier i en analys av ett urval av de översĂ€ttningsförslag som jag gett i minegen översĂ€ttning av texten..