Efter psykiatrireformen, 1995, ökade samhällsinsatserna för personer med psykiska funktionshinder inom områden som boende och sysselsättning och delaktighet och Gemenskap var viktiga ledord. I och med reformen startades flera aktivitetshus och i Göteborg finns sex kommunala aktivitetshus. I studien deltar två av Göteborgs kommunala aktivitetshus. Studien syftar till att undersöka betydelsen av dessa aktivitetshus för besökarna. Genom en kvalitativ metod med tio intervjuer med besökare och personal på aktivitetshusen har information insamlats.

Inom forskningssammanhang har det introducerats mängder av initiativ i syfte att föra IT-funktion och affärsverksamhet närmare varandra men fortfarande framställs relationen ofta i problematiska termer då det kommer till deras samarbete. Ett samarbete som i många fall begränsas av bristande förståelse för varandras kunskaper. Denna uppsats undersöker den sociala dimensionen av anpassning inom företag verksamma i bank- och försäkringsbranschen. Baserat på intervjuer med personer från tre av Sverige största bank- och försäkringsföretag, söker denna uppsats förstå hur dessa möjliggör för, vilka utmaningar de möter och vilka motiv de har för att arbeta med den sociala dimensionen av anpassning.Med utgångspunkt i definitionen av den sociala dimensionen av anpassning följer teorier om kunskapsdelning, individens absorptionskapacitet samt organisationens tillämpning av den praktikbaserade Gemenskapen för att främja den gemensamma förståelsen och engagemanget mellan IT-funktion och affärsverksamhet. Genom att utveckla en konceptuell modell baserat på tidigare litteratur analyseras de empiriska fynden inom ett bank- och försäkringskontext.

Intentionen med denna uppsats kan väsentligen uppdelas i två sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgångspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt är människan oundvikligen fånge i ensamheten. Alla hennes ansträngningar att erfara Gemenskap faller om intet och inför denna bistra verklighet genomlever människan ett främlingsskap emellan sig själv och omvärlden; en alienation som fullständigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig själv. Som en röd tråd löper alltså ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framträdande. Det är följaktligen särskilt i dessa senare romaner som åtskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. Människans obevekliga fångenskap i en utsatt tillvaro präglad av ensamhet och ångest ? där befrielse annan än den funnen i flykten ifrån ansvaret (mängdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas ? är densamma i såväl Edelfeldts prosa som i existentialismens doktriner.

Syftet med denna uppsats är att lyfta fram, skildra och tolka högstadieungdomarnas uppfattningar om sig själva (sin identitet) och hur de ser på varandra utifrån etnicitet, samt titta närmare på ungdomars umgänge i de mångkulturella sammanhang som fritidsgården Mixgården utgör. De frågeställningar som vi haft och som fått genomsyra hela uppsatsen är: På vilket sätt påverkar etnicitet ungdomars val av umgänge, i ett mångkulturellt område som Hammarkullen? Hur upplever ungdomar i en mångkulturell omgivning, såsom Hammarkullen, sin identitet? Hur arbetar Mixgården för att ungdomar skall lära känna och känna Gemenskap med ungdomar som har annan etnisk bakgrund än de själva? Metoden som vi använt oss av är kvalitativ. Vi har genomfört två fokusgrupper med fyra ungdomar i vardera, en intervju där två ungdomar deltog och slutligen tre enskilda intervjuer. Vi har använt oss av den så kallade abduktiva metoden som innebär att vi har varvat teori med empiri och utgått både ifrån teorier och varit öppna för att empirin kan leda till nya förklaringar.

Att kunna ge uttryck fo?r emotioner och fo?rsta? andra individers emotionella signaler kan vara skillnaden mellan liv och do?d eller mellan social Gemenskap och utanfo?rskap. Det finns inom forskningen spridda resultat om hur emotioner upplevs i ma?n och kvinnors ansikten samt motstridigheter i forskningen om vilka emotioner som har fo?retra?desra?tt, a?ven kallad superiority effect. Viss forskning visar att arga ansikten har en dominerande fo?retra?desra?tt na?got som kan kopplas till o?verlevnadsmekanismen.

Syftet för den kvalitativa undersökningen är att undersöka om och hur lärare kan stödja rektorns pedagogiska ledarskap. Undersökningen framförs ur rektorns perspektiv.Följande frågeställningar används för att hitta svar på denna studie:Vad rektorer tycker om det pedagogiska ledarskapet (abstrakta svar, känslor, icke materiellt):Tycker rektorer att det är svårt att klara av det pedagogiska ledarskapet?Hindrar lärare rektorer att klara av det pedagogiska ledarskapet?Vilket stöd skulle rektorer vilja ha av lärare i sitt pedagogiska ledarskapet? Vilket stöd rektorerna får (konkreta svar, ej känslomässiga, materiellt):Vilket stöd får rektorer av lärare i sitt pedagogiska ledarskap?Vilka brister finns det i lärarnas stöd till rektorers pedagogiska ledarskap?Arbetets teoretiska ramverk består av kapitel som handlar om rektorns juridiska, administrativa och ekonomiska ansvar. Det består av kapitel som handlar om rektorns pedagogiska ledarskap men också om relationen mellan rektor och lärare. Relationen är väldigt viktig eftersom ledarskapet inte existerar utan relationer och i relationen är i sin tur kommunikationen central.Undersökningen visar att rektorer ofta nämner ord som diskussion, Gemenskap och förtroende.

Efterfrågan i service- och turismbranschen varierar mycket beroende på säsong. Detta gör att även behovet av personal varierar och måste anpassas genom tidsbegränsade anställningar. Varje säsongsstart innebär ett flertal nyanställda med behov av integration i företaget, dess servicefilosofi med mera. Säsongsanställda har ofta mycket kundkontakt och representerar företaget utåt. Det är därför viktigt att motivera och integrera den säsongsanställde.

The main discussion in this essay concern what the Emerging Church is, its sociological and theological context, their main critique of modernism and the consequences in theology and praxis. EC is not a new church but wants to be a new way of being church. In England much of the discussion concerning EC has found a context within the report Mission-Shaped Church (MSC). EC differs from Emergent Village which is a continuing discussion from a postmodern philosophical view.EC is born in an evangelical context with the tensions in the postmodern context, the liminal situation with among other items the disussion about a liquid culture and liquid church. Other backgroundfactors are the ChurchGrowth-movement, Willow Creek and the Gospel and Our Culture.EC critisizes its evangelical background and moves the center from justification to incarnation, from propostionalism, individualism, mission and activism to a theology of incarnational community life.Four different proponents are considered; Brian Mclaren, Dan Kimball, Karen Ward and Ben Edson.

Vår C-uppsats handlar om hur de anställda på Transports avdelning Y upplever sin arbetsplats och hur dem anser att deras arbetsmiljö är och vad dem gör för att få en god arbetsmiljö. Uppsatsen har en inriktning på arbetsgruppens trygghet och trivsel samt vad det är arbetsgruppen gör för att få en bra arbetsmiljö, hur dem upplever sin arbetsmiljö och vilka inställningar och upplevelser av arbetsmiljön har dem på sin arbetsplats? Syftet med uppsatsen är att försöka förstå en arbetsplats arbetsmiljö som i detta fall en specifik avdelning på transportmedarbetar förbundet. Vi syftar till att undersöka hur just denna arbetsplats och arbetsgrupp ska kunna utvecklas för att kunna få en ännu bättre psykosocial arbetsmiljö. Men även för att försöka förstå vad det är som kan göra att de anställd har en bra arbetsmiljö.

Särskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram både i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgår i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter från skolpersonal och forskare. Syftet med den här studien är att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrån villkor och möjligheter till lärande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framträder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgångspunkt vilken studerar individers perspektiv på sin inre värld.

Presumtionsreglerna i 11 kap. ÄB får anses vara ett hjälpmedel vid tolkning av testamenten som i sig inte ger tillräcklig ledning för vad testatorn avsett ska hända med sin kvarlåtenskap. Dessa presumtionsregler är tänkta att ge uttryck för vad testatorer i allmänhet vill ska hända med sitt arv efter sin bortgång i specifika situationer. Att reglerna ska ge uttryck för vad den ?genomsnittlige? testatorn vill innebär att reglernas utformning måste vara av generell karaktär.

Särskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram både i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgår i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter från skolpersonal och forskare. Syftet med den här studien är att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrån villkor och möjligheter till lärande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framträder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgångspunkt vilken studerar individers perspektiv på sin inre värld.

Syftet med min studie är att öka kunskapen kring ensamkommande flyktingbarns psykosociala hälsa under deras första tid i Sverige, vilka behov av psykosocialt stöd de har och hur stödgrupper skulle kunna vara en ändamålsenlig metod för att tillgodose dessa behov. I sökandet efter dessa svar undersöker jag dels metoder och mål med stödgrupper för barn och ungdomar, dels ensamkommande flyktingbarns unika situation och psykosociala status under deras första tid i Sverige.Mina frågeställningar är följande;1. Vilka behov av psykosocialt stöd har ensamkommande flyktingbarn som nya i Sverige?2. Hur och i vilka syften arbetar man med stödgrupper för barn och ungdomar?3.

Studien är en kvalitativ fallstudie kring brukarinflytande och empowerment på aktivitetshuset Gunnareds gård. Syftet har varit att undersöka hur empowermentliknande metoder tillämpas och hur empowermentarbetet upplevs av deltagare och personal. För att få undersöka detta har vi haft följande frågeställningar? Vilka metoder används vid tillämpningen av empowerment? -Hur tillämpas dessa metoder i verksamheten? ? Kan deltagarna påverka verksamheten? -Hur/Varför inte?? Hur beskriver personalen de begrepp de arbetar med?? Hur upplevs arbetet med inflytande och empowerment?ResultatArbetet med brukarinflytande på Gunnareds gård sker främst genom verksamhetens möten och arbetsgrupper. Ett av de resultat som kom fram i vår studie är hur deltagare och personals uppfattning av möten delvis skiljer sig åt.

Abstrakt Tidigare har det gjorts åtskillig forskning kring varför människor väljer vägar som innebär destruktiva levnadssätt såsom missbruk och kriminalitet. Vårt intresse väcktes då vi insåg att den forskning som gjorts kring vägen ut ur dessa destruktiva levnadsvanor är tunn. Vi ville genom vår studie undersöka vilka faktorer som påverkar och motiverar människan till att lämna missbruk och kriminalitet bakom sig och undvika återfall. Utifrån Ebaughs modell kring exitprocesser med de stadier en individ genomgår då hon bestämmer sig för att bryta upp med sina levnadsvanor har vi analyserat det material vi samlat in för att få vår frågeställning besvarad:Vilka förhållanden bidrar till att individer avbryter missbruk och kriminalitet och kan undvika att återfalla i detta beteende? För att kunna besvara frågeställningen har vi genom en kvalitativ studie intervjuat personer inom organisationen KRIS.