Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur unga människor framställer sin online identitet genom Facebook. Samt vilken betydelse informationen, som individerna delar med sig av på Facebook, har för själva identitetsskapandet. De frågeställningar som jag har utgått ifrån är: ?Hur framställer unga människor sin online identitet genom Facebook?? och ?Vilken betydelse får informationen som individerna delar med sig av på Facebook för deras identitetsskapande?? För att bäst kunna besvara dessa frågeställningar valde jag personlig semi­strukturerad intervju som huvudmetod samt att genomföra en onlineobservation för att få inspiration och skapa mig en uppfattning om informanterna. De utvalda teorier som jag har kopplat ihop med den insamlade empirin återfinns i litteraturen Mediekultur, mediesamhälle av Jostein Gripsrud, Jaget och maskerna av Ervin Goffman, Modernitet och självidentitet av Anthony Giddens samt A networked self av Zizi Papacharissi.

Multipel Skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som kan medföra handikapp och även utgöra ett hot mot livet självt. Sjukdomen konfronterar ofta människan med upplevelser av lidande. Det är viktigt att vårdpersonal känner igen lidande då de i arbetet möter fenomenet dagligen. Först när vårdaren ser lidande kan det lindras. Studiens teoretiska referensram utgår från professor Katie Erikssons studier om lidande och tar fasta på definitioner av lidande och hur man kan lindra det.

För att beskriva vad vårdpersonal skall uppnå i vården av den döende personen används begreppet värdig död. Värdighet är ett brett begrepp innefattande många aspekter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors uppfattning om vad som är en värdig död för patienten. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera tio vetenskapliga artiklar, vilket resulterade i sex slutkategorier: Att patientens behov tillgodoses med bevarad kontinuitet: Att behandla patienter och anhöriga med respekt, autonomi och integritet: Att ha symtomkontroll men att avsluta livsuppehållande behandling: Att patienten accepterar den väntade döden: Att patienten dör i en lämplig miljö omgiven av andra: Att patienten får en fridfull död. Betydelsefulla faktorer i den värdiga döden handlar om god kommunikation och att omvård naden utformas efter patientens och anhörigas vilja och önskemål.

Uppsatsen som följer är en personalvetenskaplig studie av ett företag i förändringsarbete. Vårt övergripande forskningsintresse var att få kunskap om faktorer som leder till ett framgångsrikt förändringsarbete. Vi valde därför att studera en pågående kulturförändring i Abba Seafood, där vårt syfte var att undersöka hur företagsledning och mellanchefer beskriver, arbetar med och uppfattar förändringsprocessen. Den teori och tidigare forskning vi tog del av belyser följande områden: Förändringsarbete, att leda i förändring, förändringsmetoder med positiv inriktning och kommunikation/dialog. Som metod valde vi att arbeta med den kvalitativa ansatsen, som deltagande observation och halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med denna undersökning var att se om och vilken inställning den yrkesverksamma läraren har till sambandet mellan elevernas nivå av självinsikt samt självförtroende och deras prestationer i skolarbetet och utveckling i stort samt om och hur de arbetar för att stärka ovanstående faktorer för att underlätta för eleverna. De frågeställningar som utgjorde grunden för undersökningen var: Hur ser den yrkesverksamma läraren på sambandet mellan självinsikt samt självförtroende och dessa faktorers inverkan på skolarbetet och den personliga utvecklingen samt arbetar den yrkesverksamma läraren med att förbättra elevernas självinsikt samt självförtroende och i sådant fall hur? Som metod vid insamlandet av material användes halvstrukturerade intervjuer integrerat med observationer. Resultatet visar att den yrkesverksamma läraren i denna fallstudie anser att självförtroendet samt självinsikten har inverkan på elevernas skolprestationer samt personlig utveckling i övrigt. Att dagligen arbeta med att se och uppmärksamma eleverna som individer i en gemenskap anser denne vara en utav lärarens viktigaste arbetsuppgifter.

Människor har i alla tider funderat kring vad livskvalitet innebär och begreppets innebörd har varierat över tid. Levnadsstandard har länge varit ett mått på livskvalitet, men denna syn har kritiserats allt mer för att inte ta hänsyn till mänskliga värden. I och med en förbättrad levnadsstandard har samhället blivit mer individualistiskt som innebär stora valmöjligheter för individen att bestämma hur den vill leva sitt liv. Detta väckte vårt intresse att studera vad människor i vår tid värderar i sina liv och varför? Syftet med denna studie var att undersöka hur människor i dagens samhälle uppfattar fenomenet livskvalitet.

Studien har tagit sin utgångspunkt i det kunskapsintensiva arbetslivet där individen ses som kunskapsbärare. Det blir avgörande för organisationen att ta tillvara på denna kunskap och således ställs kunskapshantering centralt för studien. Syftet har varit att undersöka hur chefer upplever och uttrycker hur individburen kunskap kan komma organisationen till gagn. För kunskapsöverföring, mellan individ och organisation, har forskning betonat vikten av ett kollektivt lärande. Studien utgår därför från ett socialt perspektiv på lärande.Med hjälp av en kvalitativ strategi med semistrukturerade intervjuer inhämtades empirin.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt medarbetare upplever och lär av sitt medarbetarskap samt hur de upplever medarbetarskapets betydelse för den lärande organisationen. En kvalitativ intervjustudie med 11 medarbetare på två olika lärosäten i Sverige har genomförts med hjälp av intervjutekniken @ography, vilket innebär intervjuer gjorda via e-post. Resultatet visar att gemenskap, samarbete, ansvar och jämställdhet upplevs som betydelsefullt. Det är även viktigt att medarbetare är delaktiga i processen, att kompetensen tas tillvara på samt att det finns utrymme för utveckling och lärande. Att utbyta samt besitta kunskap om mer än sina egna arbetsuppgifter upplevs även som betydelsefullt.

Vår definition av begreppet Tematisk undervisning har gjorts utifrån litteratur inom området och utifrån intervjuer. Med tematisk undervisning menar vi att man arbetar ämnesintegrerande i form av olika teman som kan variera i längd. Denna definition kommer vi att bygga vår studie på.Syftet med studien är att bidra till förståelse för tematisk undervisning och framför allt dess fördelar och nackdelar. Vårt arbete utgår från dessa forskningsfrågor: Varför används inte tematisk undervisning i större utsträckning i skolorna? Vilka är faktorerna till att lärare väljer ämnesundervisning framför tematisk undervisning? Ger lärarutbildningen kunskap om tematisk undervisning? Vilka är fördelarna med tematisk undervisning? Vilka är nackdelarna med tematisk undervisning?Metoden som har använts i detta arbete är öppen intervju.

Uppsatsen syftar till att genom en jämförande analys undersöka Stefan Löfvens och Fredrik Reinfeldts historiebruk under valrörelsen 2014, för att på så sätt se på vilket sätt ideologiska skillnader påverkar användandet av historia. Det finns förhållandevis få studier gjorda om de borgerliga partierna, och om deras förhållande till de partier som ligger till vänster på den politiska skalan. Tidigare undersökningar har främst fokuserat på partiernas historia. Denna uppsats handlar istället om dagens politikers användande av historien. Uppsatsens källmaterial utgörs av tal som partiledarna hållit under valrörelsen.

I bakgrunden framkommer det att många anhöriga får axla en roll som vårdare i hemmet när deras anhöriga fått en stroke. Detta är för många en ny situation som innebär att de måste lära sig nya kunskaper men även att leva i en ny roll i sin relation till sin anhörige. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att i hemmet vårda en anhörig som har fått stroke. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Vetenskapliga artiklar bearbetades med Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod.

I dagens samhälle har det blivit vanligare med att arbeta på geografisk distans. Detta medför att chefer och medarbetare inte behöver befinna sig på samma ort. Syftet med detta examensarbete var att inom Trafikverket undersöka nationella sektionschefers och medarbetares upplevelser av att arbeta på geografisk distans samt upplevelser av Trafikverkets begrepp Värdregionskap för att finna eventuella förbättringsåtgärder. Genom öppna intervjufrågor med tre sektionschefer och sex nationella medarbetare som arbetar på distans söktes svar på frågorna: Hur upplevs kommunikation och information fungera mellan den nationella medarbetaren och dennes närmaste chef som befinner sig på geografisk distans? Hur upplevs Värdregionen? Hur upplevs integrering, inkludering och gemenskap? Vilka åtgärder kan leda till förbättringar inom Värdregionen? Resultaten visar att medarbetarens upplevelse av att ha en chef på distans gav en känsla av frihet i de fall kommunikationen dem emellan fungerade.

Produktplacering utvecklades som marknadsföringsform under 1920-30 talet inom amerikansk film. Från början var det ett sätt för lågbudgeterade filmer att slippa köpa in rekvisita till filmerna. Istället lånades produkter in vilket skapade en win-win situation där bolagen fick sina produkter exponerade samtidigt som filmbolagens kostnader minimerades. Det var inte förrän på 1980- talet som denna marknadsföringsform blev mer accepterad. Genom att produktplacera kan företag visa en produkts fördelar, hur produkten skall användas samt förknippa en produkt med en rollfigur eller en känsla, vilket skapar en viss image för produkten.Vårt syfte med undersökningen har varit att undersöka om produktplaceringar stärker ett varumärke eller inte.

Caroline Frost. Populärkulturens plats i skolan. En studie om hur populärkultur används och kommer till uttryck i undervisning. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola Syftet med min studie har varit att ta reda på hur elevers populärkultur uttrycks, hur den bemöts av läraren samt hur populärkulturen används i undervisningen. Insamlingen av materialet skedde under två veckor i en årskurs 2.

Studiens syfte var att få kunskap och förståelse varför medlemmar i en nykter och drogfri förening valt att vara nyktra och drogfria, varför de gick med i föreningen samt vilken betydelse den har. Frågeställningarna som användes var (1) Varför medlemmar i en förening väljer att inte använda alkohol och droger samt vilka faktorer som kan ha bidragit till detta? och (2) Varför gick de med i en nykter och drogfri förening samt vilken betydelse har föreningen? För att besvara frågeställningarna gjordes sex kvalitativa intervjuer. Resultaten analyserades med hjälp av jämförelser med tidigare forskning inom området och relevanta teorier. Resultatet påvisade att anknytning och känsla av trygghet och stöttning från föräldrar hade samband med intervjupersonernas intresse för alkohol och droger.