Skolans läroplaner genomsyras av vikten av att elever ska ges stora möjligheter till att utöva inflytande över sitt eget lärande. Samhället förväntar sig därigenom att elever i skolan ska lära sig de demokratiska principerna och fostras till ansvarstagande medborgare. Uppsatsens syfte har varit att studera hur historielärare på gymnasienivå uppfattar styrdokumentenas krav på ökat elevinflytande samt hur elever har möjlighet att utöva inflytande på historieundervisningen och konsekvenser av detta. Författarna presenterar även den senaste forskningens syn på elevinflytande och undersöker hur den stämmer överens med historielärares uppfattning om detsamma. Genom kvalitativa intervjuer och observationer på en av Luleå kommuns gymnasieskolor, och genom litteraturstudier, har författarna kommit fram till bl.a.

Syftet med denna studie är att utifrån en sociokulturell teori, redogöra för på vilket sätt småbarn bjuds in till delaktighet under samlingen i förskolan. Frågeställningarna vi har haft som utgångspunkt är; På vilka sätt inbjuds barnen till delaktighet vid samlingen i förskolan? Vad är det som möjliggör respektive förhindrar delaktighet?Datainsamling skedde genom observationer och videoinspelning på en småbarnsavdelning på en förskola i Halmstad. Utifrån resultatet vi har erhållit, visar det sig att barnen till viss del själva skapar delaktighet genom att bjuda in varandra i aktiviteter och tillsammans skapa en gemenskap under samlingarna. Barnens delaktighet är dock främst beroende av pedagogernas förhållningssätt, då det är pedagogerna som besitter makten att styra verksamheten och välja huruvida barnens idéer och tankar får komma till uttryck eller ej.

Den här uppsatsen behandlar kriminalvården utifrån fångarnas perspektiv som den skildras i tidningen Kåkbladet, som är skriven av fångar i Sverige och som även i första hand riktar sig till fångar. De intagna skribenternas upplevelser av kriminalvården läggs fram genom en diskursanalys av Kåkbladet. Analysen visar hur fångarna framställer sig själva och den personal som dagligen arbetar med dem i fängelset samt vilken bild fångarna målar upp av kriminalvården som institution. Livet i fängelset skildras i texterna som präglat av kontroll och fångarna förmedlar en upplevd maktlöshet inför sin situation. I samband med denna upplevelse skapas i texterna strategier för motmakt där fångarna genom gemensamt motstånd gör anspråk på att sätta sig upp mot kontrollen.

Vi har undersökt hur utseendeskapande tar sig uttryck hos tonårstjejer, för att tillhandahålla ett alternativ till fördomen om den ytliga och utseendefixerade tonårstjejen. Tidigare forskning inom området tonårstjejer och utseende är överlag kvantitativ och missar därför många faktorer som påverkar tonårstjejer och deras utseendeskapande. Vårt syfte var att undersöka hur utseende tar sig uttryck hos tonårstjejer. Mer specifikt var våra frågeställningar: Vad innebär utseende för tonårstjejer? Hur praktiseras utseende hos tonårstjejer? Vilken betydelse har utseende för tonårstjejer? Vad påverkar utseendeskapandet hos tonårstjejer? Vilken betydelse har tonårstjejers relationer med andra tonåringar för utseendet? För att få en så empirinära förståelse som möjligt har vi använt oss av Grundad Teori.

Den 1 februari år 2012 genomförde LKAB en organisationsförändring som bland annat innefattade införandet av explicita värderingar. Dessa värderingar är engagemang, nytänkande och ansvar vilket sammanfattas till ENA. Värderingarna är framtagna i en process som involverade medarbetarna. Syftet med denna organisationsförändring är, bland annat, att höja attraktionskraften av det egna varumärket, bygga en gemensam företagskultur samt minska avståndet mellan omvärldens uppfattningar och företagets verksamhet. Vi har i denna studie valt att beskriva och analysera hur LKAB:s anställda upplever företagets nylanserade explicita värderingar.

Jag har undersökt hur ca ett 30 tal tjejer uppfattar och upplevt Internetmobbning. Jag har bland annat studerat vad Internetmobbningen har för definition hos informanterna, varför Internetmobbning uppstår, om det, enligt informanterna är lika allvarligt som vanlig mobbning, som bland annat sker i skolor och på arbetsplatser, om Internetmobbning kan tänkas vara mer accepterat i samhället, huruvida informanterna har upplevt och påverkats av Internetmobbningen, och om de tror att det skiljer sig lika mycket Internetmobbning bland könen eller om det kan tänkas skilja sig. Mina teoretiska utgångspunkter härstammar från social psykologin och innefattar bland annat sociala identitetsprocesser, social interaktion och socialt identitetsskapande. Jag har även, utöver teori använt mig av tidigare forskning kring Internetmobbning men också av perspektiv tjejmobbning. Materialet är inhämtat från en enkätundersökning och har kodats och analyserats med hjälp av Grundad Teori.

Barns lek är betydelsefull för deras utveckling och hur barn fungerar som sociala människor. I leken tar barnen in de erfarenheter som de upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. Vår kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi är. Mitt intresse för barns lek och hur man på olika sätt kan se lek utifrån olika perspektiv ligger som grund för denna studie. Syftet med studien var att ta reda på hur förskollärare berättar att de tillvaratar kulturen i barns lekar samt hur de sedan arbetar med detta.

Antalet äldre människor i Sverige ökar. Ensamhet förekommer främst hos äldre och påverkar deras livskvalité. Det är viktigt att ha kunskap om äldre människors upplevelser av ensamhet för att kunna främja hälsa och välbefinnande. Syftet med denna studie är att belysa äldre människors upplevelser av ensamhet.En kvalitativ analysmetod vilket består av tre faser helhet-delar-helhet användes för att analysera data och datainsamling skedde genom intervjuer med nio äldre människor över 65 år. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades.

Belöningssystem används flitigt i arbetslivet men forskningen kring dess effekter på anställda ha varit snål. Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomisk belöning uppfattas av fastighetsmäklare samt vilken effekt det kan ha på deras motivation, prestation och lojalitet gentemot företaget. Sex stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med fastighetsmäklare från olika lokalkontor i stockholmsområdet. Tematisk analys gjordes med teoretisk grund i Cognitive Evaluation Theory (CET) samt Self-Determination Theory (SDT). CET utgår ifrån att människor bedömer händelser utifrån en kontrollerande och en informerande aspekt medan SDT handlar om hur motivation kan vara mer eller mindre externt reglerad.

Jag har utfört en kvalitativ studie i form av djupintervjuer som ämnar ge en djupare inblick i en familjs vardagsliv då en familjemedlem medvetet skadar sig själv. Syftet med min studie är att undersöka hur en självskadande ungdoms omgivning uppfattar individens handlande och hur individen i fråga upplever responsen kring detta handlande. Jag har använt mig av följande frågeställningar: Hur påverkar en självskadande individ sin familj, partner ochvänner? Hur reagerar omgivningen och vilka åsikter har de kring individens handlande? Hur uppfattar och påverkas individen av omgivningen reaktioner och åsikter?I mitt teoriavsnitt kommer jag att gå igenom fem olika teorier: symbolisk interaktionism,identitet och identitetsskapande, Giddens kroppsliga kontroll-perspektiv, Brun Hansensbegrepp serviceföräldrar samt Mills sociologiska vision.Jag har i arbetet med min analys kommit fram till att mina frågeställningar kan besvarasgenom ett begrepp som jag vill benämna ?den onda cirkeln?, som innebär att Carolinesomgivning hade en negativ påverkan på Caroline oavsett hur de handlade. Om Caroline fick för mycket uppmärksamhet kände hon sig trängd och skadade sig själv samtidigt som brist på uppmärksamhet ledde till att hon kände sig åsidosatt vilket också resulterade i självskadande handlingar..

Syfte; Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelsen av vad som skapar en meningsfull tillvaro samt hur sjuksköterskan kan stödja och främja en meningsfull tillvaro för de äldre vid särskilda boenden. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar publicerade mellan åren 2000-2012 söktes i databaserna CHINAL, ELITE, PubMed, SweMed samt i tidskriften Vård i Norden. Resultat; Resultatet visade på att upprätthållandet av kroppens fysiska och mentala förmågor hade stor inverkan för den upplevda hälsan. Social gemenskap, goda vårdrelationer och ett aktivt delagande i den egna vardagen ansågs även placera den äldre i ett sammanhang, vilket också grundade för meningsfullhet och välbefinnande.

In this essay I examine how identity is created in William S. Burroughs two early novels Junky andQueer. The theoretic starting points are Lacans psychoanlytic concepts ?ideal ego?, ?egoideal? and the ?superego? and also queertheory as presented by Tiina Rosenberg in her book Queerfeministisk agenda.The examination contains an analysis of how Burroughs creates identity in both Junky and Queer with main focus on the second novel. I look at how the desire in the maincharacter Lee is described and what the desire is aimed at.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Synen på mat i samhället är ständigt skiftande och någon enhetlig bild av vad som anses vara hälsosam mat existerar inte. Våra matvanor är starkt sammankopplade med vår känsla för identitet. Sociala medier har i sin tur skapat en ny arena för interaktion och identitetsskapande.Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur föreställningar om hälsosam mat konstrueras på fotodelningsapplikation Instagram samt hur man presenterar sig på Instagram enligt Goffmans dramaturgiska teori (2009). Metod och Material: En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera 151 matbilder med tillhörande bildtext, vilka inkluderade förutbestämda sökord och samlades in med hjälp av screenshots. Uppsatsen utgick från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och Goffmans dramaturgiska teori användes som analysverktyg vid tolkningen av materialet. Resultat och Slutsats: Resultatet visade att ett fokus på råvaror och en avsaknad av halvfabrikat var framträdande vid konstruktionen av hälsosam mat. ?Ren? mat var en viktig del vid konstruktionen av hälsosam mat.

Utmattningssyndrom är ett tillstånd som innebär stort personligt lidande. Befintlig forskning och kliniska erfarenheter tyder på att förloppet ofta är långvarigt. Syfte: Beskriva hur en kombination av Basal Kroppskännedom och samtal enligt kognitiv teori som behandlingsmodell upplevts av deltagare med uttmattningssyndrom. Metod: Kvalitativa intervjuer med sex deltagare som gått Rörelse-samtalsgrupp. Resultat: Informanterna upplevde att de fått en ökad livskvalitet genom att de ökat sin självkännedom, sitt välbefinnande och självförtroende.

Utmattningssyndrom är ett tillstånd som innebär stort personligt lidande. Befintlig forskning och kliniska erfarenheter tyder på att förloppet ofta är långvarigt. Syfte: Beskriva hur en kombination av Basal Kroppskännedom och samtal enligt kognitiv teori som behandlingsmodell upplevts av deltagare med uttmattningssyndrom. Metod: Kvalitativa intervjuer med sex deltagare som gått Rörelse-samtalsgrupp. Resultat: Informanterna upplevde att de fått en ökad livskvalitet genom att de ökat sin självkännedom, sitt välbefinnande och självförtroende.