Sökresultat:
2243 Uppsatser om Gemensamt varumärke - Sida 8 av 150
Intern resursallokering inom franchiseföretag
Titel: Intern resursallokering inom franchiseföretagNivĂ„: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Caroline Lindblom & Emma SunebĂ€ck Handledare: Lars-Johan Ă
ge BitrÀdande handledare: Jens Eklinder Frick Datum: 2013-08 Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att analysera hur franchiseföretag kombinerar sina resurser internt. Detta gör vi utifrÄn det teoretiska ramverket 4R. Vi kommer att genomföra studien ur franchiseföretags synvinkel dÄ vi tror att de samarbetar mer kring resurser Àn företag frÄn olika koncerner. Det gör att en studie av franchiseföretag och deras sÀtt att kombinera resurser blir intressant. Genom studien vill vi belysa hur resursallokering inom franchiseorganisationen kan pÄverka resursvÀrdet som uppnÄs. Metod: För att genomföra studien har vi samlat information frÄn artiklar och litteratur samt genomfört intervjuer pÄ tvÄ franchiseföretag inom fastighetsmÀklarbranschen.
Chefsansvar i en matrisorganisation : - En fallstudie av företaget Jetpak
Denna studie beskriver med en fallstudie av matrisorganisationen Jetpak hur chefer fördelar och gemensamt tar ansvar. För att nÄ syftet anvÀnds chefskapsmodell av Koontz och Weihrich som skildrar fem ansvarsomrÄden; planering, organisering, personal, ledarskap samt kontroll. Jetpak som företag Àr ett intressant fallstudieobjekt eftersom de sedan införandet av matrisstrukturen visat en positiv tillvÀxt. Detta trots att matrisen som organisationsform fÄtt utsÄ mycket negativ kritik för att vara alltför invecklad och svÄrförstÄdd. UtmÀrkande för matrisorganisationer Àr förekomsten av dubbelt chefskap det vill sÀga att anstÀllda har tvÄ likstÀllda chefer och ovan nÀmnda ansvarsomrÄdena mÄste dÀrför delas upp.
Runda mattan : en undersökning om att arbeta i grupp med ett gemensamt mÄl
Denna undersökning har sin utgÄng i en designpedagogisk situation dÀr fokus ligger kring frÄgan: Hur kan samverkan och samarbete synliggöras i ett designpedagogiskt projekt dÀr en artefakt skapas gemensamt av gymnasielever? FrÄgestÀllningen syftar frÀmst till att synliggöra hur en grupp agerar i en utarbetad workshop. SammanhÄllning Àr ett centralt motiv i undersökningen. Workshopens utformning avser att synliggöra hur elever samverkar i en grupp. UnderfrÄgan Àr: Hur ser eleverna pÄ en pedagog som medverkar i det gemensamma arbetet i form av en workshop? PÄ motsvarande sÀtt Àr det intressant att se hur pedagogens roll kan pÄverkas av en utarbetad workshop.
Mötet i den palliativa vÄrden
Det övergripande mÄlet med palliativ vÄrd Àr att uppnÄ bÀsta möjliga
livskvalité för patienten och dennes familj. VÄrdpersonalen mÄste vara
förberedd bÄde praktiskt och mentalt. Mötet mellan vÄrdpersonal och patienter
beskrivs som en process respektive nÄgot som sker spontant. Författarna
anknyter föreliggande studie till Benner och Wrubels omvÄrdnadsteori. Studiens
syfte var att belysa det vÄrdande mötet mellan vÄrdpersonal och patienter i den
palliativa vÄrden.
?Litteraturen Àr liksom gratisvÀgen till sprÄket? En undersökning om lÀrares uppfattningar om litteraturundervisning
Syfte med undersökningen Àr att undersöka hur lÀrare resonerar om sin anvÀndning av skönlitteratur i undervisningen och uppfattar förhÄllandet mellan litteraturundervisning och elevers sprÄkutveckling. Som blivande lÀrare och med ett stort intresse för skönlitteratur Àr det intressant att fÄ lÀrarnas perspektiv och tankar kring de val och motiv som de har nÀr de vÀljer att arbeta med skönlitteratur. Jag har intervjuat sex lÀrare som alla undervisar i grundskolans senare Är i Àmnet svenska. Jag har sedan analyserat mitt material och redovisat resultat och en diskussion med teoretisk förankring. LÀrarna har delgett mig tankar och Äsikter som skiljer sig Ät och tydliga mönster kring hur de arbetar med skönlitteratur har utkristalliserats.
Leder införandet av en sjukhusövergripande gemensam utvÀrdering av handledningen pÄ lÀkarprogrammets kliniska placeringar till förbÀttrad klinisk handledning?
Syftet med studien var att undersöka tonÄringar och förÀldrars uppfattning om vad en bra familj Àr. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgÄngspunkt har tonÄringar och förÀldrars beskrivning av Àmnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berÀttat vad en bra familj Àr för dem. 50 tonÄringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 Är och 40 var 13 Är. 50 förÀldrar, med barn i motsvarande Älder har som en del i en enkÀt svarat pÄ samma öppna frÄga.
Kommer den som blir slagen ocksÄ att slÄ? : Undersökning av samband mellan intergenerationell förekomst av och attityder till kroppslig bestraffning
Syftet med studien var att undersöka tonÄringar och förÀldrars uppfattning om vad en bra familj Àr. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgÄngspunkt har tonÄringar och förÀldrars beskrivning av Àmnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berÀttat vad en bra familj Àr för dem. 50 tonÄringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 Är och 40 var 13 Är. 50 förÀldrar, med barn i motsvarande Älder har som en del i en enkÀt svarat pÄ samma öppna frÄga.
Muslimsk verklighet utanför lÀroboken
UtifrÄn rÄdande samhÀllsklimat vill den hÀr studien ge ett bidrag till studiet av svensk islam och gymnasieskolans religionslÀrobok. Dessa tvÄ delar lÀggs sida vid sida för att fördjupa förstÄelsen om muslimer idag samt om lÀrobokens innehÄll. De frÄgestÀllningar som stÀlls lyder:
? Hur beskrivs islam av shiarepresentanter jÀmfört med tvÄ religionslÀroböcker? Vad skiljer, vad Àr gemensamt och vad ger det för konsekvenser?
? PÄ vilket sÀtt presenterar religionslÀroböckerna muslimer i allmÀnhet och representanter för shiaislam i synnerhet?
I inledningskapitlet beskrivs skolans Àmnesplan, lÀroplan samt lÀroboken. De olika teorier som förs fram Àr frÀmst essentialistisk förstÄelsehorisont förklarad av Gilhus och Mikaelsson (2003) och emic och eticsbegreppet.
Lön, kön och hÀrkomst. : En studie om löneskillnader och lönediskriminering mellan kvinnor beroende pÄ hÀrkomst.
Vi har undersökt ekonomisk styrning i Scanias motortillverkning utifrÄn tvÄ huvudteorier, förstÄelsestyrning med tillÀmpning av modellerna vÀrdekedjan och balanserat styrkort och ansvarsstyrning, med tillÀmpning av modellerna enhetsavdelning och termostatanalogi. DÀrefter har vi bevisat hur de nya modellerna gör att ekonomisk styrning fungerar som ett gemensamt sprÄk som underlÀttar kommunikationen mellan ekonomer och öviga medarbetare i motortillverkningen. Vi redogör Àven för olika roller som personalen pÄ ekonomiavdelningen i motortillverkningen har.För att genomföra studien har vi lÀst lÀmplig litteratur som innehÄller de senaste teorierna och modellerna pÄ omrÄdet ekonomisk styrning samt skriftliga kÀllor om Scania och Scanias motortillverkning. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med nyckelpersoner pÄ motortillverkningens ekonomiavdelning.Syftet med arbetet Àr att beskriva hur den ekonomiska styrningen ser ut praktiskt pÄ Scanias motortillverkning. Detta sker genom att undersöka i vilken utstrÀckning, och till vilken grad, de tillÀmpar teorierna ansvar och förstÄelse samt deras modeller samt undersöka om ekonomisk styrning med hjÀlp av dessa modeller kan fungera som ett gemensamt sprÄk i motortillverkningen.Motortillverkning bygger pÄ att producera motorer endast för egna interna kunder.
HUR BARN MED OCH UTAN SPRĂ KSTĂRNING SKAPAR EN INKLUDERANDE PEDAGOGIK : En studie genomförd pĂ„ en grundskola med ett sprĂ„kspĂ„r
- Tatta ni inenntinn? Utbrister Alex frustrerat till sina klasskamrater under en av vÄra observationer. Alex har som flera andra elever pÄ skolan vi valde att göra vÄr undersökning pÄ funktionsnedsÀttningen sprÄkstörning vilket kan leda till att han har svÄrt att förstÄ och göra sig förstÄdd i kommunikativa situationer. Syftet med studien Àr att belysa samspelet mellan tolv barn med och utan sprÄkstörning i Äldrarna sju - elva Är för att fÄ syn pÄ vad som kÀnnetecknar dialogen mellan barnen i detta samspel med avseende pÄ sprÄket som ett socialt redskap. För att uppnÄ vÄrt syfte och fÄ svar pÄ vÄra forskningsfrÄgor valde vi att göra videoobservationer av ett samspel mellan barn med och utan sprÄkstörning.
GrÀnslöst polissamarbete i Haparanda/TorneÄ
GrÀnsöverskridande brottslighet i Haparanda och TorneÄ stÀller stora krav pÄ det polisiÀra samarbetet. Detta sker enligt de lagar och regler som finns idag. De behöver förbÀttras och dÀrför har Rikspolisstyrelsen (RPS) arbetat fram ett lagÀndringsförslag som ska underlÀtta samarbetet. Finland jobbar för motsvarande lagÀndringsförslag. Syftet med detta arbete Àr att beskriva de polisiÀra samarbetsformer som finns idag mellan polisomrÄdena, samt framtida samarbetsmöjligheter med lagförslaget frÄn RPS.
Att marknadsföra för planeten - En studie om bilbranschen och den gröna marknadskommunikationens effekt pÄ konsumenterna
Syftet med denna magisteruppsats Àr att visa pÄ hur företag kommunicerar för att möta den ökade miljömedvetenheten och dÀrigenom ÄskÄdliggöra hur dagens miljöinriktade marknadsföring förmedlas av bilföretagen och uppfattas av konsumenterna. Uppsatsen utgÄr frÄn kvalitativ metod i form av intervjuer genomförda med Volvo Personvagnar, Lexus Sverige och Audi Sverige samt fokusgrupper i Helsingborg, Halmstad och Lund. Till detta anvÀnds litteratur och annat material frÄn Internet sÄsom artiklar för att undersöka problemomrÄdet. Slutsatserna Àr att det finns mÀrkbara utrymmen för förbÀttring av dagens miljöinriktade marknadskommunikation dÀr de viktigaste ÄtgÀrderna utgörs av tydlig och utbildande marknadsföring vilket skulle kunna minska det trovÀrdighetsproblem som studien visat vara pÄtaglig till sÄvÀl traditionell som grön marknadskommunikation. Vidare visar studien attkonsumenter köper grönt pÄ framförallt rationella,kostnadsbesparande grunder, men Àven emotionella inslag Àr viktiga för att vÀcka konsumentens intresse för att konsumera grönt.
Tager ni detta ansvar- i nöd och lust? En studie om hur en integrerad CSR-strategi skapar gemensamma vÀrden
CSR (Corporate Social Responsibility) innebÀr att ett företag ska ta ansvar för hur de pÄverkar samhÀllet, ur sÄvÀl miljömÀssigt, etiskt, socialt samt ekonomiskt perspektiv. Sedan 1950-talet har begreppet socialt ansvar uppmÀrksammats och etablerats inom företagsvÀrlden. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om CSR som strategi kan vara ett verktyg för ett hÄllbart företagande och om CSR kan ge en lÄngsiktig lönsamhet pÄ marknaden. För att kunna skapa en förstÄelse kring komplexiteten inom CSR samt analysera empirin utgÄr vi frÄn Carrolls CSR-pyramid som en grundlÀggande modell för att dÀrefter byggas pÄ med den utvecklade tre-stegsmodellen. Vidare ges en genomgÄng av Lucas teori om strategisk miljöledning för att slutligen presentera Mintzbergs organisationsteori för att visa hur olika verksamheter kan se ut.
Det osynliga Àr uppenbart: En kvalitativ metasyntes med fokus pÄ grupphandledning
Det livslÄnga lÀrandet har stor betydelse för framtidens sjukvÄrd. DessvÀrre reagerar sjukvÄrden alltför lÄngsamt pÄ denna förÀndring. Möjligen kan en kombination av grupphandledning och vÄrdvetenskap vara rÀtt medicin. Grupphandledning fungerar som en förÀndringsprocess med syfte att tillvarata och utveckla gruppens samlade kompetens med den lÀrande Àr i fokus dÀr vÄrdvetenskapen mycket vÀl skulle passa in. VÄrdvetenskapen i sin tur Àr en humanistisk vetenskap som karakteriseras av en holistisk mÀnniskosyn som stöttar mÀnniskans grundbehov och tar hÀnsyn till dennes personliga vÀrderingar och erfarenheter.
Aktierelaterade incitamentsprogram. Reglering, funktionalitet och framtid
Ămnet för uppsatsen Ă€r aktierelaterade incitamentsprogram.Incitamentsprogram Ă€r en omstridd typ av ersĂ€ttning. Historien bjuder pĂ„ mĂ„nga exempel pĂ„ hur dessa program givit ett utfall som varit alltför generöst mot ledande befattningshavare. Det finns Ă€ven gott om exempel pĂ„ hur man utnyttjat programmen och Ă€ven i flera fall brutit mot lagen.De regler som omger incitamentsprogram och dess beslutsgĂ„ng Ă€r inte ett regelverk skapat i ett gemensamt sammanhang utan reglerna stĂ„r att finna i flera olika kĂ€llor. OmrĂ„det regleras inte bara i lagstiftning utan Ă€ven ett antal sjĂ€lvregleringsorgan som stĂ„r marknaden nĂ€ra ger ut regler. Faktumet att reglerna kring incitamentsprogram inte skapats i ett gemensamt sammanhang gör att det kan vara svĂ„rt att faststĂ€lla vilka regler som gĂ€ller nĂ€r man skall besluta om olika typer av incitamentsprogram, bĂ„de vad gĂ€ller vilka konstruktioner som Ă€r tillĂ„tna och vad som krĂ€vs för att kunna fatta ett giltigt beslut om att införa respektive program.