Sök:

Sökresultat:

2243 Uppsatser om Gemensamt varumärke - Sida 45 av 150

Ska basen alltid driva?: en undersökning av frÄgan om basister alltid ska ligga före taktslaget i rock och blues

Syftet med denna uppsats var att undersöka pÄstÄendet att ?basisten ska driva? i ett rock-/bluessammanhang, ett pÄstÄende de flesta basister inom genren nog har hört nÄgon gÄng. I undersökningen spelade jag in en blues-shuffle i fem olika versioner med inspelningsprogrammet Cubase. I de olika versionerna varierades timing och betoningar i basen: i övrigt var de identiska. Inspelningarna anvÀndes i ett lyssningstest med en jury pÄ sex personer, tvÄ professionella basister, tvÄ professionella musiker och tvÄ ickeprofessionella musiker.

Fördelning av intÀkter frÄn gemensamma delar

Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur intÀkter kan fördelas för delar som gemensamt anvÀnds av produkter med olika varumÀrken, hur dessa intÀkter bör fördelas samt de motiv som Àr orsaken till de valda metoderna för fördelning. Det empiriska materialet som presenteras i uppsatsen bestÄr av primÀrdata som samlats in genom intervjuer med respondenter frÄn Saab Automobiles, Svenska Volkswagen AB och Volvo Car Corporation. Underlaget innefattar Àven sekundÀrdata som frÀmst insamlats frÄn fallföretagens hemsidor. Efter att ha genomfört studier med tre fallföretag besvarades problemformuleringarna. UppmÀrksammas bör att resultaten inte Àr generaliserbara utan att de endast avser de medverkande fallföretagen.

Homosexuella polismÀns upplevelse av diskriminering pÄ arbetsplatsen : intervjuer med fem homosexuella poliser i Stockholm

Studiens syfte var att öka förstÄelsen och kunskapen om hur upplevelsen av diskriminering, pÄ grund av sexuell lÀggning, hos öppet homosexuella mÀn inom stockholmspolisen kan se ut. Studiens frÄgestÀllningar var: (1) Upplever informanterna, vilka Àr öppet homosexuella mÀn anstÀllda inom Polisen i Stockolm sig diskriminerade? (2) om det finns en upplevelse av diskriminering, hur upplevs den av informanterna och i vilka former förekommer den? För att besvara frÄgestÀllningarna tillÀmpades en kvalitativ metod dÀr djupintervjuer genomfördes med fem öppet homosexuella polismÀn arbetande inom Stockholmspolisen. Gemensamt för samtliga informanter var att upplevelsen av diskriminering mot dem sjÀlva var lÄg. IP menade dock att de upplever en jargong pÄ arbetsplatsen som rymmer en negativ instÀllning till homosexuella i form av bland annat nedvÀrderande kommentarer.

Unga vÀljare & Engagemang : Vad motiverar förstagÄngsvÀljare till att rösta?

I Ärets riksdagsval i Sverige Àr förstagÄngsvÀljarna rekordmÄnga. Tidigare forskning och media vittnar om att valdeltagandet bland dessa Àr lÀngre Àn befolkningen i övrigt. Denna undersökning har i motsats till tidigare forskning fokuserat pÄ varför förstagÄngsvÀljare röstar, och inte varför de avstÄr. DÀrför Àr det av intresse att undersöka vad det Àr för faktorer som motiverar förstagÄngsvÀljare till att rösta. FrÄgestÀllningen som genomsyrar undersökningen Àr sÄledes: Vad motiverar förstagÄngsvÀljare till att rösta? Med hjÀlp utav denna frÄgestÀllning sÄ har flera faktorer identifierats som tenderar att ha en positiv inverkan pÄ denna motivation.

FörÀldrars upplevelser av att förlora ett barn : en litteraturöversikt

Inledning: Den sorg och smÀrta som förÀldrar till ett döende barn upplever Àr omöjlig att förstÄ men med mer kunskap kan bÀttre hjÀlp ges till den som Àr drabbad. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva förÀldrars upplevelser av att förlora ett barn. Metod: Sju artiklar har funnits i databaserna PsykInfo och PubMed samt tvÄ artiklar har sökts manuellt, och analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: UtifrÄn analysen skapades fyra kategorier: Splittrade rutiner, stödets betydelse, bemötande frÄn vÄrdpersonalen och sorgens olika uttryck. Diskussion: Hela familjen var i behov av stöd frÄn omgivningen och vÄrdpersonal nÀr ett barn var döende dÄ familjens hela tillvaro splittrades.

?Jag gÄr in för att lÀra kÀnna varje barn? : förskollÀrares uppfattningar kring att möta alla barn i förskolan

Val av Àmne till studien föll pÄ att det i tidigare kurser under utbildningen har nÀmnts mycket att en förskollÀrares uppdrag Àr att möta alla barn, detta Àr ett Àmne som vi funnit intresse i. Syftet med studien Àr att förskollÀrares uppfattningar ska fÄ presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det Àr en kvalitativ studie som Àr genomförd med frÄgeformulÀr via e-post. Undersökningen visar pÄ förskollÀrares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser dÀrmed hur förskollÀrare uppfattar nÄgot, i detta fall mötet med alla barn.

FrÄn ingen idé till fÀrdig förestÀllning : Ett fokussamtal om den skapande processen

Peterson, E & Andrén, M. (2010). FrÄn ingen idé till fÀrdig förestÀllning. Ett fokussamtal om den skapande processen. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i GÀvle.Syftet Àr att utifrÄn ett ledarperspektiv undersöka och beskriva den skapande processen i ett pedagogiskt förestÀllningsarbete.

Trender inom verksamhetsstyrning

Idag styr och planerar de flesta organisationer i nÄgon form, det gÀller bÄde den privata sektorn som den offentliga sektorn. Det finns olika sÀtt och modeller man kan anvÀnda för att styra en verksamhet t.ex. genom balanserad styrkort. Styrning startas oftast frÄn centrala direktiv som t ex en affÀrs/verksamhetsplan, budget, prognos, resultatmÄl, avkastnings mÄl etc. Styrningen kan baseras pÄ mer eller mindre komplexa styrmodeller och hanteras rent praktiskt via nÄgon form av systemstöd men ibland endast med hjÀlp av Word- och Exceldokument.

Att förhÄlla sig till normen Livsvillkor och identitet i relation till droger, utsatthet, kriminalitet och diagnosen DAMP

Vissa grupper i samhÀllet uppmÀrksammas mer Àn andra. Det kan finnas mÄnga anledningar till detta men ofta handlar det om avvikande beteende. I denna antologi behandlas grupper som av den samhÀlleliga normen betraktas, eller riskerar att bli betraktade, som avvikande. Gemensamt för de fÀlt som studeras Àr att insatser, bland annat i form av institutioner och organisationer, har tillsatts för att erbjuda hjÀlp och arbeta förebyggande för att de berörda ska fungera inom den rÄdande samhÀllsordningen. Vi har studerat professionellt arbetande personers förestÀllningar om ett vÀl fungerande drogförebyggande arbete, elever och skolpersonals förestÀllningar om diagnosen DAMP och ungdomar som diagnostiserats med DAMP, nattvandrare med fokusering pÄ tjejers kriminalitet, brottsoffers livsvillkor utifrÄn verksamma personer pÄ Brottsofferjouren och organisationen Kriminellas Revansch I SamhÀllet med representanter.

Stadsodlingen som mötesplats : odlingar pÄ allmÀn platsmark i Göteborg som exempel

Stadsodling kan fungera som mötesplatser i staden för att frÀmja en social samvaro och en socialt hÄllbar utveckling. Syftet med examensarbetet var att studera hur detta kan se ut pÄ olika stadsodlingar i Göteborg, och hur deltagarna sjÀlva upplever odlingen som mötesplats och hur en gemenskap kan se ut. Bakgrunden för examensarbetet ligger i ett personligt intresse av odling i staden och hur mÀnniskan tar sin stad i ansprÄk. Vad gör mÀnniskan i sin stad? Intervjuer har genomförts med deltagare frÄn sex olika stadsodlingar, pÄ olika platser i Göteborg.

FritidslÀrarens dilemma : i mellanrummet fritidshem och skola

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad den nya utbildningen ? GrundlÀrare mot fritidshem ? innebÀr för aktiva inom verksamheten, vilka förÀndringarna Àr och om de Àr vÀlkomna eller inte. De medverkande i studien har insikt om bÄde utbildning samt verksamhet, hur det sett ut och vad som Àr annorlunda idag. För att samla data till denna uppsats har fyra pedagoger och en student intervjuats under mars 2015. Dessa har alla gemensamt att de antingen utbildar sig inom eller arbetar inom fritidsverksamheten och ser hur den förÀndras.

Klimatsmart vardag : en fallstudie av projektet ?Klimatpiloterna i Askersund och LaxÄ?

Denna uppsats Àr en fallstudie av ?Klimatpiloterna i Askersund i LaxÄ?, ett projekt som har velat lÀra mÀnniskor hur man kan reducera sina koldioxidutslÀpp. Arbetet bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med projektdeltagarna och syftet Àr att beskriva hur de fÄr vardagen att fungera nÀr de samtidigt försöker minska sin klimatpÄverkan. En viktig teoretisk utgÄngspunkt Àr att vardagen Àr praktisk och till stor del bestÄr av oreflekterade rutiner. Begreppet risksamhÀlle anvÀnds för att belysa hur informanterna tack vare klimatexperter, i detta fall projektledarna, blir medvetna om bÄde klimathotet och vilka förÀndringar de bör göra i sina vardagsrutiner.

Förskingringsbrott : Hur kan dessa brott förebyggas?

Syftet med uppsatsen Àr att komma fram till lösningar som kan motverka och förebygga att förskingringsbrott begÄs inom företag. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Vi har studerat rÀttsfall frÄn Högsta domstolen, HovrÀtterna samt Stockholms TingsrÀtt vilka sedan fungerat som underlag till intervjufrÄgor. Svaren frÄn intervjuerna har vi sedan analyserat för att utröna vilka ÄtgÀrder företag kan ta till i sitt brottsförebyggande arbete. För att förhindra att förskingringsbrott ska kunna begÄs Àr det viktigt att minska brottstillfÀllena.

Yrkesstolthet bland undersköterskor inom Àldreomsorgen : - pÄ EdfastgÄrden i Robertsfors kommun

I denna studie har vi intervjuat tvÄ vÄrdbitrÀden och sex undersköterskor och vi har medvetet valt att inte göra Ätskillnad pÄ vÄrdbitrÀden och undersköterskor dÄ vi anser att befattningen Àr en faktor som i denna studie inte inverkar pÄ studiens resultat.Detta Àr en kvalitativ studie dÀr syftet Àr att undersöka yrkesstolthet bland undersköterskor inom Àldreomsorgen, dÀr fokus ligger pÄ undersköterskornas personliga upplevelser av sitt yrke och sin yrkesstolthet.Att förvÀrvsarbeta tar upp en stor del av de flesta mÀnniskors liv. Vissa börjar arbeta tidigare, vissa senare men vi har alla nÄgon gÄng under vÄrt liv arbetat. Vad man har för yrke, arbetsuppgifter och vart man arbetar skiljer sig Ät men vi alla har nÄgonting gemensamt. Vi vill vara bra pÄ det vi utför. Vi vill fÄ bekrÀftelse.

InPlace : Ett multifunktionellt nattgsbord

Allt fler bor pÄ en liten yta av olika orsaker. Vanligast Àr det bland unga vilket kan leda till att boendet blir vÀldigt trÄngt. Compact Living Àr ett begrepp inom inredning som syftar pÄ att effektivisera boendet utan att hemtrevnaden blir lidande för bostadens yta. Ur ett Compact Living perspektiv och dagens trender har olika kreativa koncept tagits fram.En förklaring till att trÄng­boddhet Àr vanligast bland yngre Àr att unga i större utstrÀckning studerar, eller just kommit in pÄ arbets­marknaden, och dÀrför inte har ekonomiska förut­sÀttningar för att köpa eller hyra en större bostad. Att mÄnga yngre rÀknas som trÄng­bodda dÄ de bor i ett student­rum eller i en en­rums­lÀgenhet Àr kanske heller inte att betrakta som nÄgot problem, utan en naturlig fas i livet.UtifrÄn ett identifierat problem av produktutvecklingsföretaget PlusFunction har vi gemensamt tagit fram ett examensarbete med syfte att utveckla ett koncept pÄ ett nattygsbord.

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->