Vi har undersökt ekonomisk styrning i Scanias motortillverkning utifrån två huvudteorier, förståelsestyrning med tillämpning av modellerna värdekedjan och balanserat styrkort och ansvarsstyrning, med tillämpning av modellerna enhetsavdelning och termostatanalogi. Därefter har vi bevisat hur de nya modellerna gör att ekonomisk styrning fungerar som ett gemensamt språk som underlättar kommunikationen mellan ekonomer och öviga medarbetare i motortillverkningen. Vi redogör även för olika roller som personalen på ekonomiavdelningen i motortillverkningen har.För att genomföra studien har vi läst lämplig litteratur som innehåller de senaste teorierna och modellerna på området ekonomisk styrning samt skriftliga källor om Scania och Scanias motortillverkning. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med nyckelpersoner på motortillverkningens ekonomiavdelning.Syftet med arbetet är att beskriva hur den ekonomiska styrningen ser ut praktiskt på Scanias motortillverkning. Detta sker genom att undersöka i vilken utsträckning, och till vilken grad, de tillämpar teorierna ansvar och förståelse samt deras modeller samt undersöka om ekonomisk styrning med hjälp av dessa modeller kan fungera som ett gemensamt språk i motortillverkningen.Motortillverkning bygger på att producera motorer endast för egna interna kunder.

Konkurrensreglerna utgör en del av det svenska straffrättsliga systemet och utvecklingen av dessa regler har pågått parallellt med övrig straffrättslig utveckling, främst sedan införandet av SL 1865. Konkurrensreglerna påverkar i hög grad hur brottsliga gärningar bedöms och straffas. Ändå finns det relativt lite skrivet och reglerat i svensk doktrin, förarbeten och författning.Om domstolen vid bedömning av en viss händelse kommer fram till att flera brott har begåtts och att inga andra möjliga lösningar finns i lag eller praxis, skall den åtalade dömas till gemensamt straff för flera begångna brott och situationen är alltså sådan att den dömde döms i vad som kallas brottskonkurrens; ett gemensamt straff för flera brott.Jareborg och Leijonhufvud är överens om grundproblemet med konkurrensläran, nämligen att den ledning rättstillämparen får i förarbeten och motivvutalanden är allt för liten. Riskerna de ser är också relativt lika och det är främst att konkurrensfrågor, på grund av ovan nämnda svårigheter, i allt för låg utsträckning behandlas i svenska domstolar och att risken för ojämn rättstillämpning och dålig förutsägbarhet därmed får anses stiga. Gällande terminologi och metod däremot skiljer sig deras åsikter åt och det tydligaste exemplet rör subsidiaritetsklausuler och huruvida dessa över huvudtaget skall räknas till konkurrensläran eller inte..

Syftet med studien är att utifrån fritidspedagogernas beskrivningar undersöka hur de fysiska inomhusmiljöerna är utformade på sex fritidshem. Första frågeställningen är hur beskriver fritidspedagoger att den fysiska inomhusmiljön är utformad på deras fritidshem? Den andra är vilka pedagogiska ställningstaganden ligger till grund för utformningen av den fysiska inomhusmiljön? Den tredje frågeställningen är vad beskriver fritidspedagogerna att de vill ändra på i den fysiska inomhusmiljön på deras fritidshem?Det sociokulturella perspektivet har varit utgångspunkten för studien. Det sociokulturella perspektivet belyser att barnen utvecklas och lär sig i den kontext de befinner sig i och med hjälp av stödstrukturer. Fritidspedagogerna kan utforma stödstrukturerna på fritidshemmen genom att exempelvis ha material tillgängligt för barnen så att barnen själva kan ta från materialet.

Bakgrund: Cancer är ett samlingsnamn för många sjukdomar som har gemensamt att sjukaceller börjar dela sig okontrollerat och bildar tumörer. Ordet cancer är skrämmande och dendrabbade begränsas av sjukdomen, men det är inställningen till sjukdomen som avgörupplevelsen av hälsa.Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individer med obotlig cancersjukdomupplever sin hälsa.Metod: Uppsatsen utfördes med en kvalitativ ansats baserad på sex självbiografier skrivna avpersoner med obotlig cancersjukdom. För att analysera biografierna användes kvalitativinnehållsanalys (Lundman & Hällgren Granheim, 2012)Resultat: Det framkommer i resultatet att stödet från närstående och vänner var viktigt liksomatt leva så normalt som möjligt. Gemensamt var att finna livskraft och mening i stödet ochkärleken de fick från sina närstående samt att kunna leva sitt liv som de gjorde innan de blevsjuka. Även den religiösa tron var viktig och gav styrka och hopp.Slutsats: Trots att de sjuka visste att de skulle dö inom en snar framtid så kunde de ändå finnahälsa i sitt liv.

Titel: Intern resursallokering inom franchiseföretagNivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Caroline Lindblom & Emma Sunebäck Handledare: Lars-Johan Åge Biträdande handledare: Jens Eklinder Frick Datum: 2013-08 Syfte: Syftet med vår studie är att analysera hur franchiseföretag kombinerar sina resurser internt. Detta gör vi utifrån det teoretiska ramverket 4R. Vi kommer att genomföra studien ur franchiseföretags synvinkel då vi tror att de samarbetar mer kring resurser än företag från olika koncerner. Det gör att en studie av franchiseföretag och deras sätt att kombinera resurser blir intressant. Genom studien vill vi belysa hur resursallokering inom franchiseorganisationen kan påverka resursvärdet som uppnås. Metod: För att genomföra studien har vi samlat information från artiklar och litteratur samt genomfört intervjuer på två franchiseföretag inom fastighetsmäklarbranschen.

Denna studie beskriver med en fallstudie av matrisorganisationen Jetpak hur chefer fördelar och gemensamt tar ansvar. För att nå syftet används chefskapsmodell av Koontz och Weihrich som skildrar fem ansvarsområden; planering, organisering, personal, ledarskap samt kontroll. Jetpak som företag är ett intressant fallstudieobjekt eftersom de sedan införandet av matrisstrukturen visat en positiv tillväxt. Detta trots att matrisen som organisationsform fått utså mycket negativ kritik för att vara alltför invecklad och svårförstådd. Utmärkande för matrisorganisationer är förekomsten av dubbelt chefskap det vill säga att anställda har två likställda chefer och ovan nämnda ansvarsområdena måste därför delas upp.

Denna undersökning har sin utgång i en designpedagogisk situation där fokus ligger kring frågan: Hur kan samverkan och samarbete synliggöras i ett designpedagogiskt projekt där en artefakt skapas gemensamt av gymnasielever? Frågeställningen syftar främst till att synliggöra hur en grupp agerar i en utarbetad workshop. Sammanhållning är ett centralt motiv i undersökningen. Workshopens utformning avser att synliggöra hur elever samverkar i en grupp. Underfrågan är: Hur ser eleverna på en pedagog som medverkar i det gemensamma arbetet i form av en workshop? På motsvarande sätt är det intressant att se hur pedagogens roll kan påverkas av en utarbetad workshop.

Bakgrund och problem: Digital transformation ?r ett hett ?mne inom aff?rsv?rlden, med ett ?kande antal f?retag som str?var efter att anpassa sig till digitala teknologier f?r att f?rb?ttra sina aff?rsmodeller och skapa nya v?rdeskapande aktiviteter. Men med digitala transformationen kommer ocks? utmaningar som budgetber?kningar och brist p? teknisk kunskap vilket ofta leder till misslyckade transformationer. St?rre f?retag har ofta mer resurser till att hantera dessa utmaningar j?mf?rt med SMF.

Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalité för patienten och dennes familj. Vårdpersonalen måste vara förberedd både praktiskt och mentalt. Mötet mellan vårdpersonal och patienter beskrivs som en process respektive något som sker spontant. Författarna anknyter föreliggande studie till Benner och Wrubels omvårdnadsteori. Studiens syfte var att belysa det vårdande mötet mellan vårdpersonal och patienter i den palliativa vården.

Syfte med undersökningen är att undersöka hur lärare resonerar om sin användning av skönlitteratur i undervisningen och uppfattar förhållandet mellan litteraturundervisning och elevers språkutveckling. Som blivande lärare och med ett stort intresse för skönlitteratur är det intressant att få lärarnas perspektiv och tankar kring de val och motiv som de har när de väljer att arbeta med skönlitteratur. Jag har intervjuat sex lärare som alla undervisar i grundskolans senare år i ämnet svenska. Jag har sedan analyserat mitt material och redovisat resultat och en diskussion med teoretisk förankring. Lärarna har delgett mig tankar och åsikter som skiljer sig åt och tydliga mönster kring hur de arbetar med skönlitteratur har utkristalliserats.

Syftet med studien var att undersöka tonåringar och föräldrars uppfattning om vad en bra familj är. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgångspunkt har tonåringar och föräldrars beskrivning av ämnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berättat vad en bra familj är för dem. 50 tonåringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 år och 40 var 13 år. 50 föräldrar, med barn i motsvarande ålder har som en del i en enkät svarat på samma öppna fråga.

Syftet med studien var att undersöka tonåringar och föräldrars uppfattning om vad en bra familj är. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgångspunkt har tonåringar och föräldrars beskrivning av ämnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berättat vad en bra familj är för dem. 50 tonåringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 år och 40 var 13 år. 50 föräldrar, med barn i motsvarande ålder har som en del i en enkät svarat på samma öppna fråga.

Utifrån rådande samhällsklimat vill den här studien ge ett bidrag till studiet av svensk islam och gymnasieskolans religionslärobok. Dessa två delar läggs sida vid sida för att fördjupa förståelsen om muslimer idag samt om lärobokens innehåll. De frågeställningar som ställs lyder: ? Hur beskrivs islam av shiarepresentanter jämfört med två religionsläroböcker? Vad skiljer, vad är gemensamt och vad ger det för konsekvenser? ? På vilket sätt presenterar religionsläroböckerna muslimer i allmänhet och representanter för shiaislam i synnerhet? I inledningskapitlet beskrivs skolans ämnesplan, läroplan samt läroboken. De olika teorier som förs fram är främst essentialistisk förståelsehorisont förklarad av Gilhus och Mikaelsson (2003) och emic och eticsbegreppet.

Vi har undersökt ekonomisk styrning i Scanias motortillverkning utifrån två huvudteorier, förståelsestyrning med tillämpning av modellerna värdekedjan och balanserat styrkort och ansvarsstyrning, med tillämpning av modellerna enhetsavdelning och termostatanalogi. Därefter har vi bevisat hur de nya modellerna gör att ekonomisk styrning fungerar som ett gemensamt språk som underlättar kommunikationen mellan ekonomer och öviga medarbetare i motortillverkningen. Vi redogör även för olika roller som personalen på ekonomiavdelningen i motortillverkningen har.För att genomföra studien har vi läst lämplig litteratur som innehåller de senaste teorierna och modellerna på området ekonomisk styrning samt skriftliga källor om Scania och Scanias motortillverkning. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med nyckelpersoner på motortillverkningens ekonomiavdelning.Syftet med arbetet är att beskriva hur den ekonomiska styrningen ser ut praktiskt på Scanias motortillverkning. Detta sker genom att undersöka i vilken utsträckning, och till vilken grad, de tillämpar teorierna ansvar och förståelse samt deras modeller samt undersöka om ekonomisk styrning med hjälp av dessa modeller kan fungera som ett gemensamt språk i motortillverkningen.Motortillverkning bygger på att producera motorer endast för egna interna kunder.

- Tatta ni inenntinn? Utbrister Alex frustrerat till sina klasskamrater under en av våra observationer. Alex har som flera andra elever på skolan vi valde att göra vår undersökning på funktionsnedsättningen språkstörning vilket kan leda till att han har svårt att förstå och göra sig förstådd i kommunikativa situationer. Syftet med studien är att belysa samspelet mellan tolv barn med och utan språkstörning i åldrarna sju - elva år för att få syn på vad som kännetecknar dialogen mellan barnen i detta samspel med avseende på språket som ett socialt redskap. För att uppnå vårt syfte och få svar på våra forskningsfrågor valde vi att göra videoobservationer av ett samspel mellan barn med och utan språkstörning.