Syftet med den här studien var att ur ett lärarperspektiv synliggöra problematiken med att få till stånd ett gemensamt synsätt vad gäller barns utveckling, kunskap och lärande mellan lärare i förskoleklassen och grunskolans år ett. Frågeställningen var: Vilka faktorer anser lärare främjar respektive hindrar utvecklingen av ett gemensamt synsätt?Studien var kvaltitativ och genomfördes med hjälp av inspelade intervjuer av sex lärare varav tre är verksamma i förskoleklass och de andra tre i årskurs ett.I studiens resultat framkom en mängd faktorer som anses utgöra hinder och/eller möjligheter för att främja en gemensam syn. Det mest primära var att lärarna i arbetslaget för en dialog om verksamheten. Andra viktiga faktorer var till exempel arbetslagets sammansättning, samt att tid avsätts för att kunna föra diskussioner kring barnen, deras kunskap och utveckling.

I denna etnografiskt baserade fallstudie av skriftbruk undersöks skrivhändelser som äger rum och texter som produceras i ett tvåspråkigt, svensk-kurdiskt hem. Forskningsfältet New Literacy Studies och teoribildningen kring genrer som socialt konstruerade konventioner utgör teoretiska utgångspunkter för undersökningen.Materialet består av 169 texter som bedöms höra till 34 genrer / delgenrer. Texterna har adressater inom åtta olika domäner och den största gruppen av texter är adresserade till en person inom familjen. De allra flesta texterna är skrivna på svenska. Engelska används i genrer med anknytning till studier, undervisning eller i social kommunikation med familjen.

Arbetet presenterar ett förslag till en hästby i Trönninge, en tätort fem kilometer norr om Varbergs centrum. Förslaget visar hur en hästby kan se ut, vad som behöver ingå och hur man ordnar det praktiskt. Varberg ligger längs kusten i Hallands län ca 7 mil från Göteborg. I Varberg finns det idag inga hästbyar, men hästintresset i kommunen är mycket stort vilket ger ett bra underlag för en hästby. Varbergs kommun håller idag på att göra en fördjupad översiktsplan över Trönninge och har som förslag att ett av utbyggnadsområdena skall bli ett hästboende.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av teamarbete vid strokerehabilitering. Undersökningsgruppen bestod av sex arbetsterapeuter verksamma vid sjukhus i Norrbottens län. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Data analyserades utifrån en innehållsanalys som resulterade i tre kategorier: ?Teamarbete ger en heltäckande bild vid komplexa symtom?, ?Ett gemensamt perspektiv ? en hörnsten vid teamarbete? samt ? Struktur ? en nödvändighet vid teammöten?.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever resonerar kring valet av skrivuppgift på nationella provet i svenska B. Vad är viktigast när de gör sitt val och vad får detta för skrivpedagogiska konsekvenser? Könsmässiga skillnader i elevernas resonemang tas också upp och diskuteras. De teoretiska utgångspunkterna belyser elevers skrivande på gymnasiet och deras inställning till detta. Även nationella provets roll i skolskrivandet behandlas.

Examensarbetets mål var att utforma två förslag på ett musik- och konsthus för placering i Växjösjön. Konstruktionen ämnas vara flytande och mobil.Gemensamt undersökte författarna byggnadens förutsättningar och möjligheter, i syfte att underlätta utformningsprocessen.Författarna utformade var sitt förslag. Det resulterade i två förslag med skilda arkitektoniska särdrag, skapade utifrån gemensamt stipulerade avgränsningar.Det ena förslaget är utformat med hjälp av geometriska former med raka sidor. Det kontrasterar mot det andra förslaget som har organiska och mjuka former..

Ett problem med elevers skrivande har varit att elever utvecklat ett rituellt skrivande utan kommunikativa intentioner. Eleverna har även haft svårigheter att skapa ett eget innehåll, vilket lett till att elever reproducerat eller plagierat material till sina texter. Till detta kommer undervisningstrend som bygger på tanken att elevers skrivfärdigheter förbättras av att analysera textstrukturer. I studien granskas fyra läroböckers skrivdidaktik med avseende på hur eleverna får stöd i läroböckerna för utveckling av innehåll, kommunikation med andra läsare samt hur den eventuella undervisningen i genrer har utformats. Resultaten visar att tankeskrivande utan tanke på formkrav inte förekommer i läroböckerna.

Det här examensarbetet handlar om skrivundervisning. Undersökningen är huvudsakligen en fallstudie. Syftet är att få ökade kunskaper om en gymnasielärares arbetssätt för att utveckla sina elevers skrivande. Den huvudsakliga forskningsfrågan i detta arbete är: Hur beskriver en erfaren gymnasielärare sin skrivundervisning för att öka sina elevers skrivförmåga inom svenskundervisningen i gymnasiet?Examensarbetet börjar i en teoretisk utgångspunkt med tre olika teorier om skrivande och skrivundervisning.

Det här examensarbetet handlar om skrivundervisning. Undersökningen är huvudsakligen en fallstudie. Syftet är att få ökade kunskaper om en gymnasielärares arbetssätt för att utveckla sina elevers skrivande. Den huvudsakliga forskningsfrågan i detta arbete är: Hur beskriver en erfaren gymnasielärare sin skrivundervisning för att öka sina elevers skrivförmåga inom svenskundervisningen i gymnasiet?Examensarbetet börjar i en teoretisk utgångspunkt med tre olika teorier om skrivande och skrivundervisning.

Essän bygger på två egenupplevda händelser som utspelar sig på två olika förskolor där jag varit yrkesverksam. De händelser jag valt att beskriva sätter barnen Agnes och Victor och mig själv i handlandets centrum. Gemensamt för Agnes och Victor är att de båda är delaktiga i förskolans verksamhet och att de på olika sätt skadar andra barn, vilket skapar svårigheter för mig som pedagog. I dessa situationer handlar jag spontant på ett sätt som innebär en exkludering för Agnes och Victor då det i stunden verkar rätt för att skydda de andra barnen. Men detta medför också att de fråntas sin rätt till delaktighet och medskapande i sin förskoleverksamhet.Jag syftar till att undersöka hur maktförhållandet barn ? vuxen påverkar hur jag agerar gentemot Agnes och Victor och om detta kan innebära etiska problem, i så fall vilka? Hur kan jag som pedagog ta hjälp av etiken i mitt arbete? Genom ett hermeneutiskt förhållningssätt undersöker jag mitt handlande utifrån teorier om makt, etik och specialpedagogik och lyfter med hjälp av de två berättelserna fram hur olika sätt att handla kring Agnes och Victors agerande kan problematiseras genom specialpedagogiska perspektiv och begrepp.Följande frågeställningar ingår i mitt essäskrivande: Vilka perspektiv kan jag som pedagog på förskolan inta när jag handlar i mötet med Agnes och Victor? Vad får detta för konsekvenser för de aktuella barnen och verksamheten? Hur använder jag min makt som vuxen och hur påverkar denna Agnes och Victors situation?Genom mitt skrivande utforskar jag de svårigheter som finns beskrivna i mina berättelser och påvisar behov av reflektion tillsammans med andra för att kunna utveckla ett empatiskt och relationellt specialpedagogiskt arbetssätt för barn i behov av särskilt stöd..

Regeringen har en vision att en given fråga skall besvaras med ett samlat svar från flera myndigheter. För att lyckas med detta måste myndigheterna samarbeta i en större utsträckning än vad som sker i dag. Speciellt viktigt är det att information kan utbytas mellan myndigheterna på ett effektivt sätt. För att lyckas med detta så har statskontoret gått ut med att web services är en teknik som kan användas. Om tekniken skall kunna användas ut fullt krävs att det finns ett gemensamt register.I det här arbetet används enkäter för att undersöka i vilken utsträckning web services användes inom myndigheterna i dag, samt för att undersöka myndigheternas inställning till tekniken.

Uppkomsten av NOSAM har sin grund i att dagens moderna samhällsutveckling mer eller mindre tvingar regioner att samarbeta för att stärka sin attraktionskraft gentemot omvärlden. Helt enkelt en ökad konkurrens. NOSAM innefattar ett regionalt område med tio olika medlemskommuner och befinner sig i en region som under de senaste 15 åren, mycket på grund av brobygget, genomgått en rad förändringar. För att kunna arbeta mot de omgivande regionala krafterna och öka sin attraktivitet har således ett samarbete skapats. Fördelen med nätverkssamarbete är att de, genom sina olika kompetenser, kan lösa uppgifter både på ett billigare och effektivare sätt.

Lösningsinriktad pedagogik (LIP) är en arbetsmodell och ett förhållningssätt. Författaren har implementerat LIP på sin arbetsplats, en förskola i Norra Storstockholm. Författaren har även utarbetat en egen arbetsmodell utifrån LIP i syftet att öka förskolans pedagogiska kvalitet.  I studien undersöks arbetsmodellen. Dessutom undersöks på vilket sätt pedagogerna anser att arbetsmodellen hjälpt dem att bli bättre på att göra barn delaktiga i måltiden. De grundläggande begreppen barns delaktighet, gemensamt förhållningssätt samt LIP definieras.

Studien har gjorts på en avdelning på en förskola som till stor del består av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begränsat gemensamt verbalt språk leker utifrån ett barnperspektiv. För att komma närmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fältanteckningar och informella samtal med pedagogerna på avdelningen. Studien utgår från en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.

Kvalificerad arbetskraft är en av de viktigaste resurserna ett företag kan tillgå. Då kunskap, färdigheter och expertis generellt sett inte är allmänt tillgängligt krävs det därför att hitta vägar för att bibehålla kunskapsbärande arbetskraft och kanske ännu viktigare, att attrahera till gemensamt utnyttjande av kunskap. Gemensamt utnyttjande av olika individers kunskaper är dock inget som skall tas förgivet eftersom en rad olika faktorer inverkar på individers vilja att dela med sig av sitt kunnande.En grundförutsättning för kunskapsdelning är beroende på organisationers uppbyggnad och vilket företagsklimat som finns. Mindre formaliserade organisationer är att föredra där handlingsfriheten och öppenhet är framträdande. Gemenskap, delaktighet, ansvar och förtroende är viktiga incitament för viljan att dela sina kunskaper..