Syftet med denna studie var att undersöka offentliganställdas upplevelser av en gemensamt antagen värdegrund och dess betydelse för verksamhetens uppdrag och mål samt vilka faktorer som påverkade deras möjligheter att tillämpa värdegrunden i sitt arbete. En intervjustudie genomfördes med sju anställda från en polismyndighet (n=4 medarbetare, n=3 ledare). Data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att värdegrunden betraktades som ett politiskt dokument utan egentlig verksamhetsförankring. Medarbetarna såg inte värdegrundens praktiska betydelse för deras yrkesutövning, då de i huvudsak agerade utifrån erfarenhet och sin egen etik och moral för samhället och medborgarnas bästa.

Studiens syfte var att undersöka hur populärkultur kunde användas i läs ? och skrivlärande på förskolan, då populärkultur är en stor del av barnens vardag i dagens samhälle. Syftet var även att undersöka hur pedagogerna bemötte barnens intresse för populärkultur och på vilket sätt det var möjligt att använda sig av populärkultur i en lärandesituation på förskolan. Examensarbetets empiriska underlag baserades på en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer, med 7 kvinnliga och 2 manliga pedagoger som alla arbetade eller har arbetat inom förskolan. Alla pedagoger hade högskoleutbildning men de skilde sig åt i yrkesverksamma år.

The aim of this dissertation is to examine and compare William Easterly?s and PGU?s (Shared Responsibility: Sweden's Policy for Global Development) different views on development and international development cooperation. The methodological approach chosen in this study is an analysis of ideas based on the following questions:1. Which principles should be applied to development and international development cooperation?2.

Denna undersökning visar hur några utvalda fritidshem aktivt arbetar för att motverka mobbning. Den belyser också vilka former mobbning kan ta sig i uttryck på samt hur begreppet definieras. Frågeställningar är enligt följande:Hur arbetar man konkret för att motverka mobbning inom våra utvalda fritidshem? Hur definieras mobbning och hur kan det ta sig i uttryck?För att besvara dessa har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer av rektorer och fritidspedagoger. Informanternas svar har vi sedan jämfört med varandra för att upptäcka gemensamma teman och sedan analyserat dessa med hjälp av tidigare forskning och litteratur.Resultatet av undersökningen visar att mobbning definieras som negativa handlingar som utförs under en längre tid och att det kan ta sig i uttryck på ett fysiskt, psykiskt, verbalt, icke-verbalt och digitalt sätt.Det visar också att man på våra utvalda fritidshem motverkar mobbning genom socialt samspel, rastaktiviteter, samarbete med övrig skolpersonal, elever och föräldrar för att få fram ett gemensamt förhållningssätt och genom att som ledare vara tydlig mot mobbning..

Syfte och frågeställningMitt syfte med denna undersökning har varit att jämföra och se om det finns några skillnader i de nordiska ländernas kursplaner för grundskolan gällande simning. Jag har också genom en pilotstudie velat undersöka hur simkunnigheten ser ut för barn i skolår 1-5 i Upplands Väsby (UV), Sverige. Ytterligare ett syfte har varit att utvärdera projektarbetet som legat till grund för pilotstudiens genomförande. De frågeställningar som jag har fördjupat mig i är följande:? Finns det någon dokumentation om simkunnigheten i våra grannländer Norge, Finland och Danmark gällande skolår 1-5?? Vad står det i den svenska, norska, finska och danska läroplanen för ämnet Idrott och hälsa angående simning?? Hur ser simkunnigheten ut för barn i skolår 1-5 i UV, Sverige idag?? Vilka förberedelser har genomförts inför pilotstudien och hur väl stämde genomförandet mot planen?? Hur upplevde klasslärarna genomförandet av pilotstudien?? Kan läroplanen för ämnet Idrott och hälsa angående simning förändras eller få ett förtydligande?MetodArbetet har bestått av tre delstudier.

Employer Branding handlar om att skapa ett starkt arbetsgivarvarumärke och hur medarbetarna förmedlar varumärket. Stockholm stad använder visionen "Ett Stockholm i världsklass" i sitt Employer Branding arbete. Endast lite forskning finns kring hur medarbetarna upplever sin organisation i samband med ett Employer Branding-byggande. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hur medarbetare i organisationen Stockholm stad upplever tillhörighet och delaktighet. En observation och fyra intervjuer genomfördes.

Syftet med denna studie är att få kunskap om vilken vikt rekryteringsansvariga ger sambandet mellan personlighet och arbetsprestation samt att studera hur de rekryteringsansvariga med hjälp av intervjun som bedömningsredskap går tillväga för att bedöma sökandes personlighet. För att kunna besvara syftet har fem intervjuer genomförts med anställda på olika företag vars arbetsuppgifter innefattar rekrytering. Resultatet visar att de rekryteringsansvariga tycker att personligheten hos arbetssökande har stor betydelse. Störst betydelse har personlighet vid enklare arbetsutföranden, menar de rekryteringsansvariga. Att vara lojal och plikttrogen samt att kunna anpassa sig efter olika situationer var egenskaper som värderas högt.

Vi har gjort en fallstudie som utforskar hur ledarskapet påverkar och påverkas vid entillämpning av ISO 14001, samt hur tillämpningen av standarden är utformad påstudiens företag. Analysen har genomförts med hjälp av institutionell teori somteoretisk referensram. Vi kom fram till att ISO 14001 inte leder till eninterorganisatorisk homogenisering mellan olika företag, inomsamhällsplaneringsbranschen som vårt fallföretag agerar i. Vidare fastslog vi även enparadox i utformningen av ISO 14001-systemet hos företaget; otydliga istället förtydliga krav ökar chansen för att behålla certifieringen. Till sists kom vi också framtill att ledarskapets svårighet att kommunicera aktörernas rätt att översätta ISO 14001i sin praktik, beror på att ISO 9001 och ISO 14001 hos vårt fallföretag är utformatsom ett gemensamt system.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Studiens syfte var att undersöka hur individen hanterar sin stress i termer av livsstilsbeteenden, där särskilt fysisk aktivitet stod i fokus. ?Hur upplever individen att fysisk aktivitet påverkar upplevelsen av stress?? och ?Vilken roll spelar arbetsmiljön för upplevelsen av stress samt fysisk aktivitet?? användes som frågeställningar. Metod: En kvalitativ studie som grundar sig i intervjuer utifrån en intervjuguide som kan beskrivas som ?riktat öppen?.

Vårt syfte med studien är att försöka ta reda på hur utlandsadopterade, adoptivföräldrar och invandrare ser på sin och sina barns uppväxttid och skoltid samt vilka minnen och erfarenheter de har från dessa. Det flesta av våra intervjuer har genomförts med diktafon och sedan har dessa transkriberats. Våra informanter är två utlandsadopterade, två adoptivföräldrar och fyra invandrare. De forskare som vi kommer att använda oss av är Axelsson, Bergem, Bourdieu, von Greiff, Irhammar, Landerholm, Nordheden, Ringquist och Stier eftersom de alla tar upp något om hur det är att befinna sig i och med olika grupper i samhället. Vår slutsats av studien är att det som gemensamt binder samman de utlandsadopterades och invandrarnas tankar och erfarenheter är att det inte har någon betydelse vilken hudfärg eller härkomst man har.

Sammandrag Syftet med denna studie är att göra en studie av en skolas arbete med ett läsutvecklingsprogram, kallat LUS, efter Bo Sundblads (2001) LäsUtvecklingsSchema, genom att intervjua några deltagande lärare, ledningspersonal samt en projektledare inom kommunen. Syftet är också att få svar på om LUS- metoden är ett bra arbetssätt för att kunna se barns läsutveckling, samt att utvärdera skolans ovan nämnda arbete. Jag har intervjuat personal, ledning och ansvarig projektledare i kommunnämnden om deras arbete med LUS. Resultatet visar att lärarna i stortsätt är nöjda med hur metoden implementeras av skolledning och kommunnämnd. Metoden LUS fungerar bra, när man som lärare vill följa barns läsutveckling.

Syftet är att arbeta fram förslag på ett antal musik- och rytmikövningar med sexåringar i förskoleklass som målgrupp. Övningarna syftar till att ge sexåringar goda förutsättningar att utvecklas till starka, självständiga och trygga personer och baseras dels på tidigare forskning om sexåringars psykologiska och musikaliska utveckling, dels på valt strävansmål för normer och värden i Lpo 94 och valda strävansmål i grundskolans kursplan i musik. Övningarna är indelade i grupper utformade för att utveckla elevens förmåga att respektera andra människors egenvärde och ta ansvar för andra människor. De ska bidra till att bygga upp en känsla för samhörighet och solidaritet, ansvar och samarbetsförmåga i sexårsgruppen. Övningarnas innehåll ska även bidra till att bygga upp elevens tillit till den egna sångförmågan och på så vis medföra att eleven blir medveten om den sociala betydelse tilliten till sångförmågan har.

Genom att Sverige reformerat migrationsprocessen samt förnyat utlänningslagen 2006 skall denna studie genom en beskrivande begreppsanalys se på hur man förhåller sig till de gemensamma mål EU satt upp utifrån Haagprogrammet. Studien behandlar regeringens proposition samt utvärderingen vilka belyses från det hierarkiska styrningsperspektivet. Materialet är avgränsat till begreppen ?Tvåpartsprocessen?, ?Effektivt förfarande? samt ?Gemensamt asylområde?, utifrån Haagprogrammets tredje av de tio viktigaste vägledande direktiven för en harmoniserad migrationspolitik. Resultaten påvisar att propositionens förhållningssätt till programmet är god medan utvärderingen fått i tilläggsdirektiv att skjuta behandlingen av relationen till överordnade EG-instrument på framtiden, vilket gör att det har en väldigt begränsad hantering.

Syftet med min studie är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om lekarbete och barns utveckling efter deras lekarbete i förskolan. Att följa några barn som får lekarbete och genom pedagogerna runt barnen se om de tycker att det sker en utveckling hos barnen under och efter genomfört lekarbete. Jag intervjuade fem förskollärare och en barnskötare genom att använda mig av halvstrukturerade intervjuer, indirekt har observationer varit en del av undersökningen eftersom deltagarna ombads observera barnen före intervjuerna. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att pedagogerna såg att barnens självkänsla, deras sociala förmåga och deras språkliga och kognitiva utveckling ökade. Men de konstaterade framförallt att barnens självkänsla och självförtroende påverkades mest av lekarbetet. Lekarbete är oftast en bland flera åtgärder i barnets åtgärdsprogram.

Den här uppsatsen behandlar kriminalvården utifrån fångarnas perspektiv som den skildras i tidningen Kåkbladet, som är skriven av fångar i Sverige och som även i första hand riktar sig till fångar. De intagna skribenternas upplevelser av kriminalvården läggs fram genom en diskursanalys av Kåkbladet. Analysen visar hur fångarna framställer sig själva och den personal som dagligen arbetar med dem i fängelset samt vilken bild fångarna målar upp av kriminalvården som institution. Livet i fängelset skildras i texterna som präglat av kontroll och fångarna förmedlar en upplevd maktlöshet inför sin situation. I samband med denna upplevelse skapas i texterna strategier för motmakt där fångarna genom gemensamt motstånd gör anspråk på att sätta sig upp mot kontrollen.