Objektorienterade mönster och omkonstruktion är två olika designstrategier som har ett gemensamt mål: att göra mjukvarusystem mer förändringsbara och mindre komplexa. Mönster tillämpas för att förebygga utvecklingen av komplexitet i mjukvara. Omkonstruktioner görs för att reducera komplexitet som redan uppstått i mjukvarans inre struktur. Denna rapport identifierar fyra grundläggande strukturproblem som gör mjukvara onödigt komplex och svår att förändra: duplicerad kod, villkorslogik, långa metoder och bristande inkapsling. Rapporten visar hur objektorienterade mönster kan införas i mjukvara genom omkonstruktion och göra mjukvara mer förändringsbar genom att reducera de fyra nämnda strukturproblemen.

I psykoanalytisk litteratur beskrivs svårigheten att med borderlinepatienter bilda, en för en framgångsrik behandling nödvändig, arbetsallians och att det är en process som kräver tid. Svårigheterna bottnar i att patienternas primitiva försvarsmekanismer i hög grad präglar relationen. I studien undersöks hur personalen på ett behandlingshem beskriver arbetet med borderlinepatienter och vägen till en arbetsallians. Sex anställda vid ett behandlingshem intervjuades om sitt arbete med borderlinepatienter. De fick även fylla i ett frågeformulär om interventioner.

Denna studie behandlar arbetslivsomvandling och rekryteringsprocessen utifrån ett mångfaldsperspektiv. Syftet är, att med en teoretisk ansats, tolka hur mångfald tar sig uttryck på den svenska arbetsmarknaden under uppsatsens skrivande stund. Med hjälp av en litteraturstudie kring arbetslivsfrågor, tidigare forskning och en dokumentanalys har jag försökt belysa den problematiken, som synnerligen är relevant för ämnet arbetsvetenskap. Jag har fokuserat på personaltjänstemännen, som enligt forskning är de som bestämmer vem som tillåts komma in i en organisation. Rekryteringsprocessen har en viktig roll för organisations- och samhällsutveckling, men forskningen visar att den ofta präglas av ett slentrianmässigt beteende inom rekryterargruppen som kan ha en negativ effekt och fungera som en utestängningsmekanism.

Syftet med examensarbetet var att jämföra och utvärdera två befintliga arbetssätt med avseende på vilket arbetssätt som är bättre för att utveckla begåvade elevers kunskap inom ämnet matematik. Under slutpraktiken, hösten 2001, arbetade vi på olika sätt på två skilda praktikskolor inom Luleå kommun. Dessa olika arbetssätt utvärderades med två sluttest, där testet Kaninburen var de vi focuserade mest på. Testet var övergripande och behandlade alla delmoment i undersökningsavsnittet rymdgeometri. Försökspersonerna bestod av två grupper på fem respektive sex elever i årskurs 9, gemensamt för dessa var att de hade betyget MVG.

Information är en viktig del av sjuksköterskans arbete och hennes pedagogiska roll sätts här på prov. En operation är en stor händelse i en patients liv och det är välkänt att patienter ofta är missnöjda med den information de får. Syftet med denna uppsats var att få fördjupad kunskap om vilken information patienter vill ha inför en operation och hur de upplever den information de får. Detta har gjorts genom en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar i ämnet sökts och kritiskt granskats. Därefter sammanställdes resultaten av tolv slutligen valda artiklar till ett gemensamt resultat.

Uppsatsens fokus utgörs av den tröghet som präglar processen mot en jämnare köns-fördelning på samhällets högre chefspositioner. Den inleds med en kartläggning av aktuell forskning, som omfattar områdena genus och ledarskap, ledarskapsutbildning, organisationskultur och makt samt en intervjuundersökning som kompletteras med policydokumentanalys. Utifrån analysen som materialet genererar drar jag slutsatser som resulterar i förslag till en alternativ ledarskapsutbildning. Uppsatsens primära syfte är att genom litteraturstudie, kvalitativt upplagda intervjuer med personer på chefsbefattningar, chefsutvecklare, pedagoger inom ledarskapsutveckling, kreativt skrivande och rollspel samt dokumentanalys undersöka förutsättningarna för kvinnli-ga chefer och ledare. Det sekundära syftet är att motivera upplägget på en ledarskaps-utbildning, som både möjliggör en könsutjämning och erbjuder en mall för kreativ le-darskapsutveckling oavsett tidigare hierarkier och strukturer.

This thesis is based on a qualitative study on four different preschools in Sweden of which two are monolingual and two are multilingual. The purpose has been to study and compare literacy practices initiated by preschool teachers in mono- and multilingual preschools to examine how the preschool teachers themselves discuss on this topic.The theoretical framework of the study draws upon a socio-cultural theory based on literacy with an emergent literacy perspective in focus. The empirical material has been collected through observations and interviews. We are two authors on this study and the result is distributed in two case studies which are divided on the mono ? and multilingual preschools.

Denna uppsats har haft som syfte att undersöka två olika författarverk rörande TV som medium, dess utformning och påverkan på kultur. De verk jag valt att analysera är Om Televisionen av Pierre Bourdieu och TV: Teknik och kulturell form av Raymond Williams. Tanken har även varit att jämföra dessa två verk för att se vad de har gemensamt och vilka skillnader man kan utläsa av dem. För att man skall få en uppfattning om vilka Pierre Bourdieu och Raymond Williams är har jag även valt att skriva övergripande om dem och deras ideer/teorier i allmänhet. Jag analyserar deras teorier och ideér om TV inom olika områden som de framför i respektive verk samt vilket budskap dessa förmedlar..

Bokens paratexter skapar läsarens första intryck och förväntan. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket intryck olika verks paratexter ger, via dess bokomslag och titel, samt att analysera de olika verkens inledningsord och första kapitel. I uppsatsen ges också didaktisk inspiration till litteraturläsning. Olika uppfattningar om bokomslag och titelns betydelse presenteras, liksom åsikter om hur ett verk bör inledas.De verk som analyseras är Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf, Främlingen av Albert Camus och Kamalas bok av Inger Edelfeldt.Gemensamt för verken är att de väcker olika sorters frågor hos läsaren. Samband finns mellan respektive verks bokomslag, titel och inledning, men dessa framgår med olika tydlighet..

Syftet med uppsatsen var att beskriva och undersöka om system byggda på TETRA standard kan förbättra kommunikationssituationen för public safety myndigheterna på en operationell nivå. För att uppfylla syftet genomfördes en fallstudie. Vi genomförde fyra intervjuer på brandstationer i Finland samt tog del av en rapport från en pilotstudie i Norge. Alla har gemensamt att de har gått från ett analogt radiosystem till den digitala standarden TETRA. Den empiriska undersökningen visade att stora förbättringar därigenom kommit till på områdena täckning, samverkan, samband och säkerhet, samt att nya möjligheter växt fram vilka inte funnits med tidigare analoga system.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

This essay concerns on how my novel The Teacher was influenced by the Masters course I completed in Creative Writing at Linnaeus University (2012 ? 2014). Basically, The Teacher is about a love affair between a teacher and a student. With an intertextual, comparative and structurally inspired method I examine the process of writing my text. I also examine how my work relates to the great changes of the Swedish school system in the early 1990:s: deregulation, decentralisation and management by objectives.

Detta examensarbete är skrivet för att bistå förvaltningsföretaget Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB, med tankar och idéer om hur de kan utveckla sitt arbete för att skapa energieffektiva beteenden i skolmiljö. En sänkt energianvändning är en viktig del av de miljömål som SISAB arbetar för. För att ge en teoretisk bakgrund undersöktes först frågan: Hur ser forskare på vad som styr våra val och beteenden? För att anknytningen till skolmiljön skulle tydliggöras kompletterades denna litteraturstudie med en mindre empirisk undersökning bland lärare. Undersökningen gjordes utifrån frågan: Hur talar lärare om energianvändning och SISABs möjlighet att skapa förutsättningar för en lägre användning förknippad med vanor? Undersökningen gjordes i syfte att fånga upp lärares idéer och få en uppfattning om vilka önskningar och behov lärare har av att ta del av SISABs kunnande i energifrågor.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna utformar miljön på förskolan så att den tilltalar barn för utveckling, lek och lärande. Frågeställningarna gäller på vilka sätt miljön på förskolan ger barn möjlighet att utvecklas i likhet med läroplanens mål och hur barns synpunkter tas tillvara vid skapandet av miljön. För att få underlag till arbetet från praktisk verksamhet i ämnet gjorde jag observationer på tre olika förskolor och intervjuade tre pedagoger. Resultatet visade skillnader i pedagogernas utformande av miljön på förskolan. Utformningen av miljön såg olika ut på förskolorna liksom tillvaratagandet av barnens synpunkter.

Syftet med vår studie är att titta närmare på hur pedagogerna i förskolan arbetar för att främja barnens läs- och skrivutveckling. Genom att vända oss till förskollärare och lärare mot yngre år fick vi ta del av deras skrivna berättelser. I berättelserna beskriver de hur de arbetar med läs- och skrivaktiviteter, vad som uppmuntrar till aktiviteterna samt vad som kan upplevas som hinder. Pedagogernas berättelser visar att högläsning och rim är vanligt i arbetet. Fokus i berättelserna ligger på att läs- och skrivaktiviteterna ska ske på ett lustfyllt sätt. Pedagogerna beskriver även att de genom att synliggöra barnens namn stimulerar till den kommande läsningen och skrivningen.