Denna studie tar sin utgångspunkt i ett syfte som handlar om att studera hur barn i förskolan kommunicerar i relation till de bilder som skapas under egeninitierat gemensamt bildskapande, samt hur de pratar och samspelar med varandra i dessa situationer. Studiens teoretiska ram utgörs av ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att lärande betraktas som socialt och kontextuellt betingat. Inom den sociokulturella teoribildningen riktas fokus mot samspel och kommunikation i relation till lärande. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjälp av videoobservationer av fem situationer av egeninitierat gemensamt bildskapande under den fria leken med barn i två förskolor. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framträder tre aspekter som centrala för barns gemensamma bildskapande under fri lek; Gemensamt bildskapande som lek, Gemensamt bildskapande som kommunikativ process och Gemensamt bildskapande som arena för förhandlingar.

I rapporten undersöks problemställningen ?Hur kan teorin om Gemensam grund och specifikt ?gemensamt avslut? bidra till en ökad förståelse för betydelsen av social interaktion i flexibel undervisning via datorförmedlad kommunikation?? i en fallstudie med fokus på videokonferenssystem vilka används i lärandemiljöer. Resultaten som framkom tydliggjorde att då ett sociotekniskt glapp uppstår tvingas studenterna att skapa alternativa strategier för att kunna uppnå just det här gemensamma avslutet. Därmed uppvisar också resultaten att drivkraften att uppnå gemensamt avslut inte endast är stark vid kommunikation som sker ansikte mot ansikte utan även vid datorförmedlad kommunikation. Fallstudiens resultat kan därmed ses som ett bidrag till grundforskningen i det att betydelsen av att uppnå gemensamt avslut vid datorförmedlad kommunikation uppvisas, vilket också förstärker betydelsen av Clarks (1996) teori om gemensam grund.

Flera forskare och debattörer menar att det är genom användning av reflektion, som lärare kan bli professionella i meningen självständiga kunskapsbildare inom sitt yrkesområde.Vårt syfte är att undersöka om reflektion tillsammans med kollegor kan användas för utveckling av den vardagliga verksamheten och den egna yrkesrollen. Utifrån litteraturstudierna kring reflektion och vårt syfte ställer vi följande frågeställning: Kan reflektion vara ett gemensamt verktyg för lärande och utveckling?För att finna svar på våra frågor till problemområdet använde vi oss av aktionsforskning som metod och introducerade ett gemensamt reflektionsverktyg för arbetslaget som ingår i studien. Detta verktyg är didaktisk analys.Av resultatet från den empiriska studien, som bygger på observationer av arbetslagets gemensamma reflektionstillfällen, framkommer det att om reflektion ska kunna bli ett gemensamt verktyg för lärande och utveckling beror det på det sociala klimatet, gruppens sammansättning, individens kunskaper och tillgång till verktyg.Detta resultat får ej ges generell betydelse utan får tolkas som ett resultat från just denna tidpunkt och detta sammanhang..

Syftet är att utifrån komponenterna i Olweusprogrammet hitta gemensamma komponenter i de nationella värdegrundsriktlinjerna och värdegrundsarbetet i Strömsund, samt diskutera och analysera detta utifrån mobbningsforskning. Vi har tittat på hur många komponenter som är jämförbara och hur dessa kan kopplas till utvärderingar som är gjorda av dels värdegrundsarbete och dels Olweusprogrammet. Studien är en dokumentstudie i rapportform. Studien baseras på utvald litteratur samt utvalda artiklar och forskning som gjorts av programmen och de allmänna värdegrundsriktlinjerna, samt Strömsunds värdegrundsarbete som är en kombination av de nationella riktlinjerna och Olweus programkomponenter. Man kan konstatera att Strömsunds värdegrundsarbete har mest gemensamt med Olweus orginalprogram.

Forskningen syftar att underlätta för journalister att starta upp en frilansverksamhet. Vilka faktorer har frilansjournalister gemensamt? Sex stycken djupintervjuer har utförts med frilansjournalister. Det finns ett flertal olika faktorer och kunskaper som utgör en bra frilansare. ? Entreprenörsmässigt företagande, ? Selektivt nätverkande, ? En kombination av bred och djup kompetens, ? God planering och framförhållning, ? En bra drivkraft, att inte ge upp samt ? Den enskilt mest viktiga faktorn att vara trovärdig och pålitlig uppdragstagare.

Språket verkar i allmänhet gå mot ett gemensamt normspråk. Bengt Nordberg och Eva Sundgren har 1967 respektive 1996 undersökt den morfologiska variationen och förändringen i Eskilstunaspråket. Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt i dessa två undersökningar kunna ge svar om språkets förändringsprocess 2006. I intervjuform undersöks sju språkliga variabler hos åtta informanter. Slutsatsen är att språket är i förändring och att vi i sinom tid går mot ett gemensamt normspråk.

Studien utgör en del av ett projekt för att undersökaarbetsmiljön för elever på konstnärlig kandidatutbildning i musik, inriktningimprovisation på Högskolan för scen och musik i Göteborg. Studiens syfte äratt undersöka upplevelser av feedback från lärarna under utbildningen. Datainsamlades genom semistrukturerade intervjuer med sju elever i tre årskurseroch analyserades med induktiv tematisk analys utifrån metoden criticalincident technique. Eleverna upplever att mål och syfte med uppgifter ofta äroklara och att feedback på skolan brister i både kvantitet och kvalitet.Feedbacken saknar ofta den specificitet som forskning visar är viktig.Eleverna önskar att lärarna tydligare uttrycker sina åsikter. Utöverfrågeställningarna berörs funderingar om identitet och initiativtagande.Uppsatsen avslutas med förslag på reflektionsämnen, riktade till lärarna..

Med ett tidigare temaarbete som inspiration, där jag lyssnade på barn som samtalade om bilder och tyckte mig höra ett mer nyanserat språk. Där väcktes frågan om man med hjälp av bilder som samtalsgrund kan utveckla barns språk. Tidigare forskning påvisar vikten av kreativitet och möjligheten att samtala för att barns språkutveckling ska kunna ske. Det visar även att bilder kan vara bra inspiration och fungera som trygghet för barns samtal. Syftet med studien var att undersöka om barn kan utveckla sitt språk genom att samtala om bilder.

De viktigaste egenskaperna för kunden i ett säljerbjudande var: pris, materialkvalité och leveranssäkerhet. Även relationen visade sig vara viktigt då kunderna ansåg att unika produktlösningar som åstadkoms gemensamt med leverantören skapade ett högt värde. De faktorer som genererade dessa egenskaper var: anskaffning, teknisk utveckling, utförande och utgående logistik. Dessa aktiviteter måste alla stödja varandra och organiseras så att de gemensamt skapar högsta möjliga värde för kunden. Vi kom också fram till att leverantörens säljerbjudande kan delas in i två olika kunderbjudande beroende på hur kunden avser använda förpackningen.

Syfte Att med hjalp av kritisk diskursanalys undersoka den politiska bloggenTeoriKritisk diskursanalysMetodKritisk diskursanalysResultatGenom vara analyser lyckas vi identifiera likheter och skillnader mellan EUkommissionaren Cecilia Malmstrom och komikern Magnus Betners bloggar. Ett liberalt forhallningssatt och ett gemensamt intresse i migrationsfragor ar vad de har gemensamt medan deras kommunikation i ovrigt skiljer sig pa alla plan. Analyserna visar hur politiska budskap kan kommuniceras pa olika satt..

Syftet med uppsatsen är att undersöka om mediepedagogiskt ledarskap för inlärning ger en bra effekt och kvalité från elevens synpunkt. Jag har intervjuat elva studenter från Medieprogrammet vid Luleå gymnasium. En från varje avgångsklass. Jag har värderat en taxonomi över vad eleverna anser att de lärt sig. Jag har gjort en karriärsprofil för varje student.

De viktigaste egenskaperna för kunden i ett säljerbjudande var: pris, materialkvalité och leveranssäkerhet. Även relationen visade sig vara viktigt då kunderna ansåg att unika produktlösningar som åstadkoms gemensamt med leverantören skapade ett högt värde. De faktorer som genererade dessa egenskaper var: anskaffning, teknisk utveckling, utförande och utgående logistik. Dessa aktiviteter måste alla stödja varandra och organiseras så att de gemensamt skapar högsta möjliga värde för kunden. Vi kom också fram till att leverantörens säljerbjudande kan delas in i två olika kunderbjudande beroende på hur kunden avser använda förpackningen..

Hälsa är ett ämne som ständigt är aktuellt i vårt samhälle och nya idéer kring hälsosamma och ohälsosamma livsmedel, dieter och träning får ett stort utrymme i media. Arbetets syfte är att undersöka idrottslärares förhållningssätt till hälsoundervisning i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år samt undersöka om det finns ett gemensamt tolkningssätt av arbetsuppgifterna. Undersökningen syftar till att undersöka om idrottslärarnas yrkesverksamma år inom yrket och kön påverkar deras syn på undervisningen. Detta görs genom att en enkätundersökning skickas ut till de 91 stycken idrottslärare i grundskolans senare år som ingår i undersökningen. Forskning har visat att det saknas ett gemensamt tolkningssätt kring hälsa hos idrottslärare och att hälsa är något diffust för många inom yrket.

Syftet med undersökningen är att samla in data över barns räknande och räkning av antal samt över hur pedagoger uppmuntrar barn till räkning för att pröva om resultaten svarar mot Gelman och Gallistels fem principer.De metoder som användes var observation och kvalitativa intervjuer, vi observerade Gelman och Gallistels fem principer i samlingar, fria aktiviteter och i rutinsituationer. Vi intervjuade förskollärare om deras syn på matematik och deras arbetssätt i verksamheten.Våra resultat visar att de tre första principerna kommer till uttryck i barnens beteende i alla pedagogiska aktiviteter, medan den fjärde principen uttrycker sig tillsammans med de tre första. Den femte principen är svår att upptäcka hos barnen och används i mindre utsträckning.  De viktiga konsekvenserna vi ser i resultatet är pedagogens påverkan av barnens initiativtagande i deras spontana räkning..

 Den socialt kompetente har hög social status, många vänner, ett funktionellt beteende och sociala förmågor så som empati och hjälpsamhet. Avsaknad av social kompetens innebär bland annat känslomässiga och beteendemässiga problem. I denna studie medverkade totalt 30 gymnasieelever som genomgick två arbetsminnestest samt fyllde i en självvärderingsenkät som mäter social kompetens. Syftet var att undersöka om det finns ett samband mellan en tonårings arbetsminne och sociala kompetens. Studien begränsades till att mäta arbetsminnets fonologiska och visuellspatiala lagringsenheter samt två sociala förmågor; prosocialt beteende och initiativtagande.