Uppsatsen handlar om unga mäns syn på framtiden utifrån om de har arbete eller är arbetslösa. I uppsatsen utgår jag från teorier om Avindustrialisering, Arbete, Ungdomsarbetslöshet och Identitet och arbete. Detta är teorier som används i min undersökning för att skapa större förståelse för vilken situation unga män i industriorten Olofström befinner sig i och för att förstå deras åsikter och tankar om arbete, arbetslöshet och framtidsvisioner. Industriorten Olofström ägnas ett kapitel i min undersökning för att kunna se hur Olofström har utvecklats från blomstrande industriort på 1960-70-talet då det fanns stor tillgång på industriarbete i Olofström, till dagens samhälle då ständiga rationaliseringar har minskat arbetstillfällena och gjort så att det i dagens Olofström inte finns samma efterfrågan på industriarbetare som det fanns förr.I uppsatsen har jag till största del använt mig utav kvalitativ metod då jag gjort flera intervjuer med olika unga män bosatta i Olofströms kommun. Med hänsyn till anonymiteten så benämner jag de sex unga männen som jag intervjuat som intervjuperson 1, 2, 3, 4, 5 och 6.

Bakgrund: Strukturella förändringar i form av nya lagar och högre krav på att vården anpassar sig efter vårdtagarens behov, har medfört ökade krav på samarbete mellan vårdpersonal. En arbetsmodell som införts för att öka samarbetet mellan olika professioner är teamarbete. Ett fungerande teamarbete bidrar till en mer patientsäker och personcentrerad vård. Syftet med föreliggande arbete var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av samarbete med läkare inom vården. Som metod har en litteraturöversikt använts.

Kompetensutveckling är en verksamhet som får allt större betydelse för organisationer. En av de viktigaste delarna av ett kompetensförsörjande arbete är att utvärdera effekten av en kompetensutveckling. Hur dessa ef-fekter skall utvärderas är ett eftersatt område såväl teoretiskt som praktiskt och forskning om ämnet är nästintill obefintlig. Denna studie genomfördes i samarbete med Stora Enso Skoghalls Bruk i syfte att finna varför detta arbete är så svårgenomträngligt samt att utveckla övergripande riktlinjer att använda som hjälpverktyg för organisationen i dess arbete med att effektutvärdera kompetensutveckling..

Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter och rådgivarens arbete är av ökad betydelse i samhället eftersom konsumenternas agerande på den finansiella marknaden har förändrats kraftigt. Vi ska i denna uppsats undersöka vilket verktyg lagstiftningen utgör för privatrådgivare.Vårt syfte är att identifiera hur Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter påverkar en rådgivare i dennes dagliga arbete.Uppsatsen lägger fokus vid situationen idag och inte hur framtiden ser ut. Vi fokuserar på södra Sverige och avgränsar oss till Swedbank och Handelsbanken. Metod: Uppsatsen är uppbyggd utifrån öppna intervjuer med representanter från Swedbank och Handelsbanken. Vi har använt en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi.Vi kan genom våra undersökningar konstatera att lagen om finansiell rådgivning är av stor betydelse för rådgivare i deras arbete.

Syftet med studien var att utvärdera om samarbetsbaserad problemlösning (SBP) är ett effektivt verktyg för pedagoger att hjälpa elever som har bristande sociala, känslomässiga eller beteendemässiga färdigheter. Studien avsåg också undersöka om implementeringen av SBP hade någon ytterligare inverkan på pedagogernas arbete utöver det direkta arbetet med enskilda elever. Studien kastar också ljus över vilken betydelse relationen mellan lärare och elev har för elevers utveckling. Studien baseras på pedagogernas egna uppfattningar av vad implementeringen av SBP har bidragit till. För att utvärdera effekterna och upplevelserna av den samarbetsbaserade problemlösningsmodellen användes det standardiserade bedömningsinstrumentet, The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) samt en egen utformad kvalitativ enkät. Resultatet av denna studie visar att pedagogerna upplever att SBP är ett effektivt verktyg för att hjälpa elever att utveckla bristande sociala, känslomässiga och beteendemässiga färdigheter.

När fritidspedagogen kom in i skolan blev det enligt tidigare forskning i hög grad på lärarnas villkor. Fritidspedagogerna pekades ut som hjälplärare. Hur är det idag, tio år senare? I denna uppsats presenteras en observationsstudie av två fritidspedagogers arbete i skolan. Det visar sig att arbetsinnehållet varierar mycket.

Studiens syfte var att undersöka de samspelssituationer som råder mellan allmänheten och handläggarna på försäkringskassan, men även att undersöka hur handläggarna upplever sin egen arbetssituation. Mellan handläggarna och allmänheten indikerar studien att allmänheten för det mesta är nöjd med handläggarna på försäkringskassan. Men studien visar även att allmänheten finner det oacceptabelt med en väntetid på två månader för utbetalning av ersättning. Något som båda grupperna har gemensamt är att bemötande är viktigt. Iden till studien växte fram ur de debatterna som förekom i media och om hur försäkringskassan har förändrat sitt arbetssätt genom att granska först och betala ut sedan mot tidigare att betala först och granska sedan.

I följande studie har vi valt att studera vad som menas med strategiskt HR-arbete, både som ideal samt i mer konkreta termer. Begreppet strategiskt HR-arbete är väl använt inom dagens organisationer, men den egentliga innebörden av begreppet rent konkret är mer diffust. Syftet med studien är mer precist att beskriva och konkretisera HR-personers egen uppfattning kring vad det innebär att arbeta strategiskt inom HR samt försöka förstå vad det innebär i praktiken.En enkät har skickats ut till 50 personer. 20 personer svarade och svaren analyserades med utgångspunkt ifrån den teoretiska referensram som vi använt oss utav.I teorin beskrivs den historiska utvecklingen av HR-arbete, och vi beskriver de betydelsefulla begreppen PA, HR, HRM och SHRM som ofta förekommer inom HR. Teorikapitlet avslutas med vår egen modell, vilken vi sammanställt utifrån den litteratur vi tagit del av.

Samhällets förändrade kommunikationssätt bildar en ny plattform för samtal och nya mötesplatser för vägledningssamtal. I början av 2000-talet visar forskning på betydelsen av att satsa på oberoende och lättillgänglig vägledning. Mot denna bakgrund är syftet med vår studie att få förståelse för hur studie- och yrkesvägledare arbetar för att vara tillgängliga för målgruppen som föredrar vägledning via digitala medier framför den traditionella vägledningen. Utifrån tre faktorer: yrkesroll, egenmakt och kompetens vill vi undersöka hur vägledare tar sig an förändringarna som uppkommer med vägledningssamtal via digitala medier. Vi valde att genomföra åtta kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare på både grundskola och gymnasieskola med följande frågeställningar: ? Hur arbetar studie- och yrkesvägledare för att möta målgruppen som föredrar vägledningssamtal via digitala medier i förhållande till traditionella vägledningssamtal? ? I vilken utsträckning upplever studie- och yrkesvägledare att de själva kan påverka i vilken omfattning de använder sig av vägledning via digitala medier? ? Vad anser studie- och yrkesvägledare om sin kompetens i att vägleda via digitala medier, i förhållande till traditionell vägledning? Vår analys tar utgångspunkt ur ett socialpsykologiskt perspektiv samt begreppen egenmakt och kompetens.

Tidigare forskning har visat att förvärvsarbete tillfredsställer både psykosociala och ekonomiska behov och även att kompetenstillförsel är en framgångsfaktor för en individs upplevelse av livskvalitet. Syftet med denna studie var att undersöka individens erfarenheter av förändring i livskvalitet genom projektet ?Ris till flis?. Vi valde att göra en fallstudie, där det unika i studien var individens upplevelser av förändring, genom att de blev anställda av kommunen under ett år. Vi ville med vår studie kunna förstå hur individerna upplevde deltagandet i interventionen, och gjorde därför en fenomenologisk, hermeneutiskt inriktad studie.

Trovärdighet är inte ett givet ting inom samhällets ramar. Det krävs en ömsesidig relationsuppbyggnad mellan parterna. Syftet var att belysa tidningsutgivarnas legitimitet i förhållande till innehållet i tidningen. Studien genomfördes med kvalitativ metod och avsåg två fallstudieobjekt, en morgontidning och en kvällstidning. Dessa var Göteborgs-Posten och Göteborgs-Tidningen.

En exploatering bör genomföras till rätt kvalité och till rätt kostnad. Kommunen har ett budget- och samordningsansvar för de åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av en detaljplan. Tjänstemän på Göteborg kommuns exploateringsavdelning har framhållit svårigheter när det gäller hanteringen av ekonomiska bedömningar i planprocessen vilket resulterat i höga exploateringskostnader som grovt överstigit de kalkyler som upprättats under planarbetets gång.Syftet med detta arbete har varit att konkretisera och jämföra rutiner gällande administration och hantering av ekonomiska bedömningar i planprocessens tidiga skeden genom att undersöka hur motsvarande verksamheter i olika kommuner arbetar. Underlaget till arbetet är baserat på intervjuer med tjänstemän på motsvarande verksamheter i Göteborg, Malmö och Stockholm. Material har även inhämtats från handlingar och övrigt arbetsmaterial.Resultatet av undersökningen visade att ekonomiska bedömningar och kalkyler har olika upplägg och ges olika betydelse i olika kommuner.

Syftet med vår studie är att undersöka hur människor där den kreativa processen är central i sitt yrkesutövande upplever denna process och se om det går att hitta ett mönster. Vi bestämde oss för att ta reda på vad som händer inuti människan runt det kreativa ögonblicket. Vår huvudfrågeställning är: Vad är den kreativa processen? Vi gjorde öppna intervjuer med fem verksamma kreatörer med hjälp av DV-kamera. Vårt resultat visade att det gick att se ett gemensamt mönster i den kreativa processen.

Syftet med studien var att ta reda på arbetsterapeuters erfarenheter av att främja återgång till arbete genom arbetsterapeutiska interventioner för personer som inte är i arbete. Undersökningsgruppen bestod av sju arbetsterapeuter i Norrbotten som arbetade i statlig, kommunal, landsting eller privat verksamhet. Arbetsterapeuterna hade arbetat med arbetslivsinriktad rehabilitering från ett år upp till sjutton år. De deltagande arbetsterapeuterna intervjuades med en halvstrukturerad kvalitativ intervju och fick då berätta med egna ord om sina erfarenheter av att främja återgång till arbete, en intervjuguide användes med färdigbestämda frågor för att få struktur på intervjun samt att säkerställa att de frågor som författarna ville ha svar på blev besvarade. Intervjuerna skrevs ut ordagrant och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier.

Studiens syfte var att undersöka hur unga människor ser på arbete och arbetslöshet. För äldre generationer är arbetet förutom en källa till försörjning även en stor del av individens identitet, och att sakna arbete innebär ett socialt utanförskap. Har arbete samma betydelse för dagens ungdomar, eller har den höga ungdomsarbetslösheten medfört en normförskjutning så att en arbetslös inte uppfattas som avvikande? För att få svar på frågan intervjuade vi nio ungdomar, såväl arbetslösa som arbetande och stu-derande, om hur de ser på saken. Vi utgick från ett induktivt perspektiv inspirerat av grundad teori, där vi eftersträvade en öppenhet inför empiriska data som framkom i våra intervjuer.