Syftet med denna uppsats Àr att undersöka tre unga bloggerskor frÄn Jönköping och deras sÀtt att skriva. Genom att undersöka de grammatiska strukturerna i fem inlÀgg av varje bloggerska och jÀmföra dem med varandra, vill vi utlÀsa ett eventuellt gemensamt bloggsprÄk. I vÄr bakgrund beskriver vi bloggens utveckling och dess roll i den svenska skolan. Forskning kring blogg, med sÀrskild betoning pÄ bloggsprÄk, Àr begrÀnsad. VÄr undersökning syftar till att vara en kvalitativ studie dÀr vi har utgÄtt frÄn en stilanalys kompletterad med en variabelanalys.

Inledning : Postmodernismen har existerat i cirka 30 Är och varit pÄ den sociologiska agendan i drygt 20 Är. Den har fÄtt utstÄ omfattande kritik, men har ocksÄ lockat mÄnga. Ofta framstÄr den postmoderna teorin som irrationalistisk och enbart kritisk, men om man utför en nÀrmare granskning finner man en systematisk teori med positiva ansatser. Denna sida lyfts dock sÀllan fram, men har under de senaste 10 Ären fÄtt allt större fotfÀste inom samhÀllsvetenskaperna, ibland under beteckningen postmodern teori, men minst lika ofta har den kallats vid andra namn. Att finna rötterna till den postmoderna teorin och se hur denna systematiska teori vÀxer fram Àr dÀrför viktigt för att förstÄ den samtida utvecklingen inom sociologisk teori.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att försöka frilÀgga de gemensamma nÀmnarna i den postmoderna teorin och pÄ sÄ vis kunna betrakta den som en rörelse med enhetlig grund och positiva förtecken.

Denna uppsats var baserad pÄ fem videoinspelade engelsklektioner i en klass i Ärskurs 6. I studien analyserades hur lÀraren anvÀnde sig av talsprÄk under den del av lektionerna som karaktÀriseras av helklassundervisning. Undersökningen kom att inrikta sig pÄ i vilken omfattning lÀraren och elever anvÀnde sig av frÄgor och pÄ vilka olika sÀtt de anvÀndes i undervisningen. Med hjÀlp av analysmetoden conversation analysis undersöktes hur frÄgorna var strukturerade och vilken funktion de hade i det gemensamma samtalet i klassrummet. I analysen av materialet undersöktes Àven elevernas olika respons pÄ de frÄgor som de fick.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av vilken betydelse genus har i skapandet av en yrkesidentitet. Ett sÄ kallat snöbollsurval anvÀndes för att hitta lÀmpliga informanter. Intervjuer genomfördes pÄ fyra manliga och fyra kvinnliga sjuksköterskor. Vid analysen framkom sex kategorier, Yrkesvalet, Avsaknad av manliga förebilder, Yrkestitel, Heteronormativa ideal, Synen pÄ manliga sjuksköterskors intrÀde i yrket samt Innebörden av omvÄrdnad. Resultatet visade att idealbilden av en sjuksköterska fortfarande ses som en vÄrdande, moderlig och omhÀndertagande kvinna, vilket sÄgs som den gemensamma förklaringen till varför fler kvinnor Àn mÀn vÀljer att utbilda sig till sjuksköterskor.

Jag har i denna uppsats underso?kt hur ansta?llda inom Svenska kyrkans gudsbilder sta?r i fo?rha?llande till de gudsbilder som ga?r att utla?sa i Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter samt i Kyrkoordningen fo?r Svenska kyrkan. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med en intervjumetod baserad pa? och inspirerad av Jan Trost. Fo?r att studien skulle falla inom ramarna fo?r uppsatsens omfa?ng gjorde jag ett urval ur Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter som jag baserade pa? vilken relevans skriften har fo?r ansta?llda och medlemmar inom organisationen.

Studien syftar till att karaktÀrisera och belysa cirkelövningar och deras betydelse i drama. Bakgrunden behandlar forskning kring drama och symboler, cirkelns symboliska betydelse, drama som metod, fyra drampedagogiska perspektiv samt personlighetsutveckling genom drama. Den teoretiska utgÄngspunkten i undersökningen Àr fenomenologisk- hermeneutisk. Den metod som anvÀnds Àr fokussamtal som Ätta personer med erfarenhet av studier i drama och arbete med drama deltar i. Det empiriska materialet bearbetas med en fenomenlogisk analysmodell som Àr utarbetad av Pirjo Birgerstam.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger tÀnker kring sitt förhÄllningssÀtt i konflikter och vilka effekter de tror att förhÄllningssÀttet kan fÄ i barngruppen. Studiens metod har varit kvalitativa intervjuer dÀr sex pedagoger frÄn olika förskolor har deltagit. Resultatet visade att deltagarna hela tiden reflekterar över sitt förhÄllningssÀtt till konflikter och varför konflikter uppstÄr. NÄgot som alla deltagare belyste var att det Àr viktigt att barnen ges verktyg för att klara konflikter sjÀlva. Flera olika strategier kunde ses pÄ hur konflikthantering gÄr till men mycket handlar om bemötande, förklaringar och att alla i slutÀndan ska kÀnna sig nöjda.

When someone dies there will always be an inheritance, an inheritance that earlier has been seen as a national concern. However, every year there are about 450 000 deaths within the European Union linked to more than one country, either when the deceased has changed his state of residence or when he has assets in another state, for example a Swedish national with a summer house in Spain. The problem is to determine which na-tional law that is supposed to be applicable to the inheritance.There are two principles that can be applicable on the choice of law, the principle of na-tionality and the principle of residency. If the principle of nationality is used the inherit-ance will be regulated by the deceased`s citizenship while the principle of residency takes aim on the deceasedÂŽs last domicile instead. Conflicts can occur between the two principles so that the legacy must be divided between two different legislations.In October 2009 the Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council on jurisdiction, applicable law, recognition and enforcement of decisions and authentic instruments in matters of succession and the creation of a European Certificate of Succession was presented, a regulation that will try to create harmonized rules on in-teralia the inheritance matters.

NÀr byggbranschen för nÄgra Är sedan fasade ut de tidigare nationella regelverken och ersatte dem med de gemensamma europeiska konstruktionsstandarderna, Eurokoderna, Àndrades processen för att brandskydda konstruktioner. Hur dimensionerings­processen ser ut med de nya reglerna Àr inte helt enkelt att sÀtta sig in i. DÀrmed har detta examensarbete framstÀllts pÄ uppdrag av Sweco Structures AB.Huvudmomentet i arbetet Àr beskrivning och förklaring av de befintliga dimensioneringsmetoderna. För att förstÄ metoderna frÄn regelverken bestÄr de första kapitlen i detta arbete av grundlÀggande teori för brandens verkningssÀtt och stÄlets respons vid förhöjd temperatur. Detta följs av en genomgÄng av de förenklade berÀkningsmetoderna och dess ekvationer.

Utmaningar vid förÀndring. En fallstudie om arbetsmiljön pÄ storsjukhuset. Examensarbetet tar sin utgÄngspunkt i en fusion mellan tvÄ olika universitetssjukhus. Sammanslagningen Àr ett led i landstingets förnyelsearbete för att stÀrka regionen pÄ lÄng sikt. Examensarbetet Àr utformad som en fallstudie och belyser en klinik dÀr personal frÄn de tvÄ sjukhus som slagits samman Àr verksamma.

Estland och Lettland Ă€r Östersjöregionens minsta stater och de delar förutom geografi och storlek andra gemensamma kĂ€nnetecken som exempelvis liknande historiska erfarenheter av att ha Ryssland som granne. LĂ€nderna bedriver Ă€ven ett utvecklat sĂ€kerhetssamarbete. Estland och Lettland har emellertid valt olika sĂ€kerhetspolitiska lösningar för att hantera de hot som de stĂ„r inför.Denna uppsats undersöker Estlands och Lettlands mĂ„lsĂ€ttningar för organiseringen med sina vĂ€pnade styrkor och med medlemskapen i Nato och EU, de medel som de vĂ€pnade styrkorna har till sitt förfogande, samt de hot som Estland och Lettland identifierar. Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n ett realistiskt teoriperspektiv.UtifrĂ„n jĂ€mförelsen mellan Estland och Lettland konstaterar uppsatsen att för bĂ„da lĂ€nderna Ă€r det viktigt att aktivt delta i internationellt sĂ€kerhetssamarbete. LikasĂ„ Ă€r det för bĂ„da lĂ€nderna viktigt att ha ett strategiskt partnerskap med USA.

Antologins gemensamma tema Àr livsvillkor och identitetsskapande vilket kommer att belysas ur sex olika perspektiv Vi Àmnar undersöka hur informanterna pÄverkas och förÀndrar sin sjÀlvbild utifrÄn sina livsvillkor. Studierna bygger pÄ informanternas egna upplevelser och erfarenheter av sina liv och levnadsvillkor. Det första bidraget handlar om huruvida sexualdebuten har betydelse för den process som skapar sexuell identitet i tonÄren. Den andra delen Àr en studie om hur kvinnor skapar sin identitet som mamma. Tredje undersökningen behandlar hur före detta missbrukare har fÄtt omskapa sina identiteter och livsvillkor, frÄn att vara beroende till att leva ett drogfritt liv.

Genom Ätta intervjuer med pedagoger, som alla undervisar i livskunskap, samt en intervju med rektorn pÄ den utvalda skolan har vi i denna undersökning velat ta reda pÄ hur dessa tolkar begreppet livskunskap och hur pedagogerna arbetar med Àmnet i skolan. Vi ville Àven undersöka varför det finns ett behov av livskunskap pÄ schemat. För att se om den teoretiska synen motsvaras av den praktiska vekligheten har vi Àven observerat fem lektioner i livskunskap. Resultatet visar att definitionerna av livskunskap Àr mÄnga men att det finns nÄgra gemensamma nÀmnare. Livskunskap beskrivs som bland annat, etik och moral, dagsaktuella hÀndelser, social trÀning, konflikthantering och skolans vÀrdegrund.

Inledning: Prevalensen av karies och övervikt/fetma hos barn och ungdomar beskrivs kort. Syfte: Att kartlÀgga och analysera studier som undersökt sambandet mellan kariesprevalens och BMI hos barn och ungdomar. Följande frÄgestÀllningar ska besvaras: Finns det en korrelation mellan kariesprevalens och BMI? Har gruppen överviktiga barn och ungdomar högre kariesprevalens? Har gruppen underviktiga barn och ungdomar högre kariesprevalens? Metod: FrÄgestÀllningarna besvaras med hjÀlp av en systematisk litteraturöversikt. Resultat: Utav sammanstÀllningens 28 artiklar visade 14 pÄ samband mellan karies och BMI och lika mÄnga visade inget samband.

Stefan Holm har en unik förmÄga att hoppa högt. Den förmÄgan bygger pÄ fysiska egenskaper och ett kunnande om att hoppa högt. Om jag lÀr mig tekniken för höjdhopp kommer jag ocksÄ att hoppa högre men förmodligen inte lika högt som Stefan Holm, dÄ jag kanske saknar vissa fysiska förmÄgor. Förutom fysiska förmÄgor behöver en höjdhoppare Àven kunskaper som han förvÀrvar under sin trÀning tillsammans med sin trÀnare. De behöver tillsammans ett sprÄk för att utveckla kunnandet för att hoppa högt.En viktig ingrediens för att odla fram ett yrkeskunnande Àr kommunikationen och med den, sprÄket.