This thesis examines the Swedish labour market with a focus on the immigrant part off the population. There are big differences between the immigrant and particular non-European immigrant part off the population and native Swedes. In the first part off this thesis I will show that immigrants in Sweden have a higher rate of unemployment, lower rate off employment, lower wage incomes, higher risk off unemployment and are overrepresented in low skilled, low status jobs. Even when controlling for different factors such as education level, knowledge in the Swedish language, age etc. a big gap remains.

Ett vanligt förÀndringsfenomen för dagens organisationer, för att kunna hÀvda sig i den hÄrdnande konkurrensen, Àr att genomgÄ ett samgÄende eller ett företagsförvÀrv. Den pÄföljande integrationsprocessen har dÀr visat sig vara problematisk i den mening att tanken om det gemensamma bolaget inte alltid ter sig sjÀlvklart för den gemene medarbetaren. SvÄrigheter att identifiera sig i den nya organisationen har visat sig underbygga gruppbildning vilket förstÀrker kÀnslan ?vi? och ?dem? Àven fast arbetet sker under samma företagsnamn. Syfte: Hur en organisationsbyggande process kan gÄ till vid ett företagsförvÀrv.

Efter 1987 Ärs reform av Àrvdabalken fick efterlevande make arvsrÀtt framför makars gemensamma barn. Barn till den första avlidne maken men inte till den efterlevande, sÄ kallade sÀrkullbarn, fick behÄlla sin omedelbara arvsrÀtt. Syftet med lagÀndringen var dels att stÀrka den efterlevande makens stÀllning sÄ att denne inte skulle behöva flytta frÄn det gemensamma hemmet, dels att skydda sÀrkullbarnets arvsrÀtt. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida syftet med lagÀndringen fÄtt avsedd effekt samt hur sÀrkullbarnets omedelbara arvsrÀtt pÄverkar efterlevande makes samt makars gemensamma bröstarvingars arvsrÀtt vid ett arvskifte. I arbetet har traditionell juridisk metod anvÀnts vilket innebÀr att lagtext, förarbeten, praxis och doktrin har studerats.

Inför bildandet av Ekonomiska och MonetÀra Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att fÄ deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att sÀkerstÀlla att de deltagande lÀnderna hade en nÄgorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter intrÀdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken Àven fortsÀttningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillvÀxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gÀllande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande lÀnderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio Är.

Flera av Sveriges största kvÀlls- och dagstidningar Àr sedan ett par Är tillgÀngliga pÄ Internet. Ett alternativ till att distribuera dem via Internet Àr broadcasting. I det hÀr examensarbete har tyngdpunkten legat pÄ att utforma en personlig tidning anpassad för att distribueras via rundradionÀtet i stÀllet för via Internet. Jag har analyserat tre olika lösningar nÀmligen 1. En webbaserad och plattformsoberoende variant i XML + Java, 2.

Inför bildandet av Ekonomiska och MonetÀra Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att fÄ deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att sÀkerstÀlla att de deltagande lÀnderna hade en nÄgorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter intrÀdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken Àven fortsÀttningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillvÀxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gÀllande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande lÀnderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio Är.

Inför bildandet av Ekonomiska och MonetÀra Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att fÄ deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att sÀkerstÀlla att de deltagande lÀnderna hade en nÄgorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter intrÀdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken Àven fortsÀttningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillvÀxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gÀllande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande lÀnderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio Är.

Uppsatsen beskiver den europeisering av den svenska sÀkerhetspolitiska diskursen som har skett sedan det svenska intrÀdet i den europeiska unionen. Genom att utgÄ frÄn konstruktiv teori förklarar arbetet hur normer inom det europeiska utrikes- och sÀkerhetssamarbetet (CFSP) förs över till den svenska sÀkerhetspolitiska diskursen. I arbetet framhÄlls att den svenska sÀkerhetspolitiken, efter det kalla krigets slut och Sveriges medlemskap i EU, i allt större utstrÀckning börjat korrelera med den europeiska sÀkerhetspolitiska diskursen. Korrelation framtrÀder framförallt nÀr den svenska neutralitetspolitiken studeras, en politik som omvÀrderats sedan intrÀdet i EU. Uppsatsen belyser ocksÄ hur bÄde den svenska och den europeiska sÀkerhetspolitiska diskursen har förÀndrats över tid..

Titel: ?Hur central Àr kommunikationen inom centrala GU??? en kartlÀggning av Göteborgs Universitets informationsstrukturmellan gemensamma förvaltningen och fakulteternaFörfattare: Martin Ström & Kristin MöllerHandledare: Monica Löwgren NilssonKurs: Fördjupningsskurs, VT 2007Syfte: Att kartlÀgga Göteborgs Universitets informationsstrukturinom den centrala enhetenMetod: Kvalitativa intervjuerMaterial: Intervjuer av aktörer inom mÄlgruppen gemensamma förvaltningenHuvudresultat: Undersökningen har visat att man har bra koll pÄ vad interkommunikation ska anvÀndas till men att det inte riktigtefterlevs. Informationsflödet Àr för stort inom GU för att man ska kunna informera alla om allt och det vore bÀttre om det fanns gemensamma forum dÀr man sjÀlv kan hÀmtainformation. Generellt sett sÄ finns det inga uttalade eller formulerade informationsansvar utan det Àr skapat av individen sjÀlv. Intervjupersonerna efterfrÄgar klararedirektiv och information som berör den egna avdelningen och verksamheten.

Förskolans lÀroplan framhÄller att verksamheten ska planeras utifrÄn de mÄl som finns i lÀroplanen. Hur mÄlen bÀst arbetas mot Àr upp till de verksamma pedagogerna att avgöra. DÀrför Àr syftet med vÄrt arbete att belysa nÄgra förskollÀrares förhÄllningssÀtt till planeringsarbete. Men Àven att uppmÀrksamma planeringsarbetet och skapa en diskussion kring hur planeringsarbetet kan utvecklas.Undersökningen har gjorts med den kvalitativa metoden och Ätta förskollÀrare har intervjuats pÄ fyra olika förskolor.VÄrt resultat visar att det vanligaste innehÄllet i förskollÀrarnas enskilda planering Àr arbete med portfolio, dokumentation och förberedelse inför utvecklingssamtal. FörskollÀrarna menar att deras enskilda planering mer eller mindre Àr till för att förbereda dem inför arbetet i verksamheten.

I Sverige har hushÄllsnÀra tjÀnster varit föremÄl för intensiva mediediskussioner. PÄ nittiotalet rasade den s.k. ?pigdebatten? och inför valet 2006 vÀckte förslaget om ett nytt skatteavdrag starka reaktioner. Acceptansen för att köpa privat hemstÀdning har varit lÄg, men mycket tyder pÄ en förÀndring.

Vi har genomfört en undersökning av det gemensamma slutprovet efter kursen Historia A, vilket genomfördes pÄ Bergagymnasiet i Eslöv vÄren 2000. Genom att med enkÀter ta reda pÄ elevernas synpunkter och genom intervjuer inhÀmta lÀrarnas Äsikter har vi sökt ge en beskrivning av hur man arbetat och varför man valt detta tillvÀgagÄngssÀtt. I vÄr diskussion har vi ocksÄ kommit in pÄ hur framtida gemensamma prov kan bli pÄ Bergagymnasiet. Vi har ocksÄ vidgat perspektivet till att resonera kring möjligheterna för liknande prov dÀr flera gymnasieskolor samarbetar och vilka tÀnkbara följder detta kan fÄ för historieundervisning, lÀromedelsutgivning och den historiedidaktiska debatten. Kort har vi ocksÄ berört möjligheterna för nationella prov i historia..

Syftet Ă€r att faststĂ€lla gemensamma drag och paralleller, som Ă„terfinns i dels keltiska myter/keltiska texter och dels i Wuthering Heights, för att sedan kunna diskutera hur dessa gemensamma drag möter och interagerar med varandra.Resultat: Jag har funnit att det i Wuthering Heights? ramberĂ€ttelse Ă„terfinns gemensamma drag och paralleller, mellan voyage-genrerna immram & echtrae och Wuthering Heights. I Wuthering Heights ? kĂ€rnberĂ€ttelse har jag funnit gemensamma drag och paralleller mellan berĂ€ttelserna hĂ€mtade frĂ„n Leabhar GabhĂĄla Éireann och Wuthering Heights (samtligt mytologiskt material Ă€r hĂ€mtat ur den mytologiska cykeln). I diskussionen om det innehĂ„llsliga mötet, kommer jag fram till att Mr.

I denna uppsats undersöks vad fyra pedagoger fyller begreppet tolerans med, och hur de anser att elever och barn borde fÄ arbeta med begreppet. Genom intervjuer som kopplats till litteratur, hoppas jag pÄ att förmedla det problematiska i att definiera innebörden av ett sÄ vitt begrepp som tolerans. Idén till uppsatsen Àr kommen av att tolerans Àr en av byggstenarna i den för skolan gemensamma VÀrdegrunden. UtifrÄn denna undersökning, menar jag att tolerans i detta sammanhang ej bör tolkas som en eftergift, utan snarare som en aktiv attityd som krÀver förstÄelse. För att förmedla denna förstÄelse till elever och barn, bör pedagoger försöka enas kring gemensamma definitioner kring mÄngfasetterade begrepp som tolerans..

Syftet med denna uppsats var att belysa förhÄllandet mellan specifika och gemensamma faktorer och hur de vÀrderas i sitt förhÄllande till utfallet i de senaste KBT studierna frÄn 2005 - mars 2011. Min avsikt var att avgrÀnsa genom att fokusera pÄ ett centralt begrepp som representant för de gemensamma faktorerna samt ett beprövat mÀtinstrument. Valet föll pÄ allians som gemensam faktor samt WAI-Working Alliance Inventory som ett vÀl beprövat mÀtinstrument för alliansksattningen. Avsikten var att samtliga studier frÄn och med 2005 till och med mars 2011 inom KBT-sfÀren som undersökt alliansen genom WAI och dess förhÄllande till utfall skulle tas med. Urvalet stannade vid 9 studier som uppfyllde urvalskriterierna.