Logiskt-analytiskt sÀrbegÄvade vuxna svenskar undersöktes genom tvÄ delstudier, explorativa intervjuer (n=9) och en enkÀt (n=302), med syfte att öka förstÄelsen kring hur denna grupp ser pÄ sin begÄvning, sina relationer och bemötandet frÄn omvÀrlden. Skillnaderna inom gruppen var stor, men gemensamma drag var otÄlighet och ett ifrÄgasÀttande av regler och normer. Majoriteten kÀnner sig annorlunda, men för de flesta innebÀr detta inte nÄgot utanförskap som vuxen. NÀstan enhÀlligt pÄtalar respondenterna hur illa den svenska skolan har mött deras behov, vissa har gÄtt genom skolan utan att vara lÀrande. FÄ reflekterar över sig sjÀlva i termer av begÄvning.

Att lÀra sig lösa matematiska problem kan ta lÄng tid för en del elever, men det Àr en förmÄga som eleverna ska utveckla enligt lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Det kan dÀrför vara en bra idé att börja arbeta med problemlösning redan i förstaklass. Syftet med detta examensarbete var att kvalitativt undersöka hur tre lÀrare arbetar med problemlösning i matematik, vad problemlösning Àr för dem och vad de ser för möjligheter respektive svÄrigheter i arbetet med problemlösning. De tre lÀrarna i min studie undervisar för tillfÀllet i Ärskurs 1 men alla har tidigare arbetat i Ärskurs 5. DÀrför valde jag att fokusera pÄ skillnaden frÄn att arbeta med problemlösning i Ärskurs 1 mot Ärskurs 5.

Subjekt-objekt intervjun (SOI) syftar till att bedöma en individs nivÄ av mental komplexitet. Studier gÀllande SOIs psykometriska egenskaper Àr fÄtaliga och i huvudsak gjorda i USA. Föreliggande studie syftade till att undersöka indikationer pÄ inter- och intrabedömarreliabilitet samt begreppsvaliditet i en svensk kontext. SOI utfördes pÄ 11 universitetsstudenter mellan 20-33 Är. Utöver enskilda bedömningar gjordes tvÄ gemensamma för att analysera intrabedömarreliabilitet.

Syftet med vÄr undersökning var att fÄ en bild av arbetet med flersprÄkighet och mÄngfald inom förskolan samt hur pedagogerna arbetar med lÀroplansmÄlen kring detta. Vi ville dessutom undersöka utvecklingsbehoven i relation till dess betydelse ur individ, grupp och organisationsperspektiv. Arbetet bygger pÄ kvalitativa intervjuer med modersmÄlslÀrare och förskollÀrare i kommunen. Resultatet visar att arbetet med flersprÄkighet och etnisk mÄngfald i den utvalda kommunen behöver utvecklas. Förskolans personal behöver mer kunskap i Àmnena och direktiven frÄn ledningen behöver bli tydligare. Med tydligare riktlinjer kring arbetet kan samarbetet mellan modersmÄlslÀrare och förskollÀrare förbÀttras och en mer flexibel och inkluderande verksamhet utformas.

Denna undersökning mÄlar upp en översiktlig bild av det exopolitiska fÀltet och nÄgra av frontfigurerna har lyfts fram, speciellt tvÄ personer i en separat temasektion. Exopolitiken strÀvar efter att pÄ ett disciplinerat sÀtt studera politiska processer och aktörer förknippade med interstellÀrt samhÀlle.Dessa frontfigurer drivs av gemensamma mÄl, men de har bitvis olika metoder hur att nÄ dessa mÄl. De kompletterar dock varandra bra, eftersom de tÀcker in olika omrÄden av exopolitiken. Det exopolitiska fÀltet framstÄr till viss del som fragmenterat.Den större bilden visar pÄ mÄnga likheter med ufo-fÀltet, och Àven pÄ vissa likheter med New Age och nyandliga rörelser. Utöver likheterna har exopolitiken Àven sina egna sÀrdrag och en komplex bild av framtrÀder.

Studiens syfte Àr att undersöka hur nÄgra elever med Aspergers syndrom upplever skillnaderna mellan en vanlig integrerad klass och en specialklass anpassad efter elever med Aspergers syndrom med fokus pÄ förutsÀttningarna för koncentration och social interaktion. Fyra individer har intervjuats, de har flera Ärs erfarenhet av bÄda skolformerna och deras ÄterberÀttande av hela sin skolgÄng, med extra fokus pÄ koncentration och social interaktion, ligger som grund för resultatet och analysen. I analysen anvÀnds ett kodschema för att tydliggöra berÀttelsernas gemensamma drag och individernas process för lÀsaren. I diskussionen sammanfattas och diskuteras analysen samt lÀrande ur det sociokulturella perspektivet. Resultatet var inte entydligt, de olika individerna hade olika uppfattningar och erfarenheter men nÄgot de hade gemensamt var att arbetssÀttet med korta arbetspass och mycket pauser passar dem bra.

Antalet Àldre i samhÀllet ökar, och befintliga byggnader behöver anpassas efterderas behov pÄ tillgÀnglighet. I dagslÀget omfattar det befintliga bostadsbestÄndetav flerbostadshus en mÀngd byggnader frÄn miljonprogrammet, och dessainnehÄller mÄnga hinder och svÄrigheter för personer med nedsatt rörelseförmÄga.Syftet med arbetet Àr att undersöka möjligheten för Àldre att kunna bo kvarhemma genom att studera vilka ÄtgÀrder som krÀvs för att tillgÀnglighetsanpassade gemensamma ytorna och nÀromrÄdet i anslutning till bostaden. MÄlet Àr att tareda pÄ vilka de vanligaste ÄtgÀrderna Àr samt studera nÄgra metoder som gÄr attanvÀnda vid en tillgÀnglighetsinventering.En litteraturstudie har genomförts dÀr referensobjekt, lagar, regler och krav sombehandlar tillgÀnglighet har studerats. En fallstudie har genomförts dÀrtillgÀngligheten i bostadsomrÄdet Tunet i Mjölby har undersökts. EntréernainnehÄller mÄnga nivÄskillnader i form av trappsteg och trösklar, hiss saknas ochentrédörren Àr tung att öppna.

Att kÀnna sig svensk trots att man bott i Sverige en lÀngre tid Àr inte alltid en sjÀlvklarhet. KÀnslan av tillhörighet bottnar i nÄgonting annat, mycket djupare Àn vad som kan ses pÄ ytan. I antologin belyser vi kvinnor i varierande Äldrar och deras identitetsskapande i det svenska samhÀllet. Den gemensamma övergripande nÀmnaren för vÄra studier Àr kvinnornas syn pÄ sig sjÀlva, som invandrare och individ. Amras del kretsar kring hur Bosniska invandrarkvinnor uppfattar betydelsen av den egna etniska gruppen för kÀnslan av gemenskap i det svenska samhÀllet.

Storyline Àr en metod som ursprungligen Àr framtagen för yngre elever. Min avsikt Àr att undersöka hur metoden kan fungera pÄ gymnasiet. Studien baseras pÄ ett lokalt gymnasialt Storylineprojekt om klimat dÀr ett arbetslag för första gÄngen provade metoden. Via elevutvÀrderingar samt intervjuer med lÀrare och elever har jag tagit reda pÄ vilka vinster arbetssÀttet medförde. Jag har ocksÄ tagit reda pÄ vilka hinder det finns för Storyline pÄ gymnasiet och hur det genomförda projektet skulle kunna utvecklas.

Syftet med detta arbete har varit att försöka förstÄ den massmediala aktivitetens roll för skolans rykte. Hur allmÀnhetens bild pÄverkas, vilken konsekvens media har för skolan och huruvida det finns nÄgra mönster mellan tidningar i deras publikationer om skolan Àr frÄgestÀllningar som satts i fokus. För att kunna nÄ fram till ett resultat har framförallt en fallstudie genomförts, vid sidan av intervjuer och litteraturstudier. HÀr följer en nÀrmare beskrivning av fallstudien: All publicering av fyra mobbningsfall, som intrÀffat pÄ skolor i Sverige under de senaste fem Ären, har analyserats och jÀmförts i tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Fokus har riktats pÄ hur fallen tas upp: eventuella gemensamma mönster mellan tidningarna, vem som stÄr i centrum i artiklarna, vad det som skrivs har för konsekvens för skolan och huruvida journalistens egna Äsikter trÀder fram.

Bakgrund och problemdiskussion: Föreliggande studie kommer att handla om hur icke- finansiella prestationsmÄtt kommer till uttryck inom elmarknadsbranschen. Elmarknadsbranschen har genomgÄtt stora förÀndringar sedan avregleringen Är 1996 och Àr dÀrför sÀrskilt intressant att undersöka. Fram till mitten av 90-talet producerades och distribuerades all el av nÄgra stora kraftbolag och kommunala elverk. Innan avregleringen behövde energiföretagen inte fokusera pÄ kunderna i samma utstrÀckning som idag eftersom kunderna dÄ inte kunde byta energileverantör. Efter avregleringen har konkurrensen ökat pÄ marknaden och företagen mÄste arbeta hÄrdare med att tillfredstÀlla kundernas behov och önskningar.

Syftet med studien var att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur matematikundervisningen kan utformas sÄ att den bemöter elever med fallenhet för matematik. Syftet var Àven att fÄ kunskap om hur arbetet med problemlösning kan gynna dessa elever. I genomförandet av studien intervjuades fem verksamma matematiklÀrare i Ärskurs 4-6. Studien belyste att undervisningen mestadels bestod av gemensamma genomgÄngar, att eleverna arbetade med nÄgot helt annat eller blev tilldelade svÄrare uppgifter. Studien belyste ocksÄ att eleverna kunde utmanas i problemlösning genom att lÀraren stÀllde högre krav pÄ dessa elevers kunskaper.

Undersökningen behandlar barn som vÀxer upp i missbrukarhem. Vi har valt att undersöka vilka faktorer i arv och miljö som kan leda till att barn i missbrukarhem följer eller bryter förÀldrarnas mönster, med utgÄngspunkt i tidigare forskning, observation samt intervjuer med fyra vuxna personer. Anonyma Alkoholister kontaktades för att hitta frivilliga intervjupersoner, dÀr vÄrt krav var att de skulle ha vÀxt upp i ett missbrukarhem. Informanternas svar har jÀmförts med andra forskare som till exempel Bengtsson och Gavelin (2004) och Hansen (1995). I resultatbearbetningen har det framkommit likheter eller olikheter mellan informanterna.  Resultatet visar att det finns ett socialt arv, dÀr barnen har sett och lÀrt sig sina förÀldrars skÀl till att dricka och deras dryckesmönster.NÄgra barn har dock pÄ olika sÀtt lyckats ta sig ur dessa riskbeteenden.

Ett problem som vi har uppmÀrksammat i hyreslagen Àr regleringen om stÀdning och försening vid flytt. 13 och 14 §§ HL behandlar tvÄ typer av förseningar vid överlÄtande av lÀgenhet. 13 § HL reglerar försening som beror pÄ hyresvÀrden och den gÀller endast för nybyggda lÀgenheter eller lÀgenheter som gjorts om helt för en ny anvÀndning.[1] 14 § HL reglerar förseningar som beror pÄ den avtrÀdande hyresgÀsten som inte utrymt lÀgenheten i tid.[2]HÀr menar lagstiftaren att den tilltrÀdande hyresgÀsten inte kan flytta in i tid pÄ grund av att lÀgenheten inte Àr utrymd. Att lÀgenheten inte Àr utrymd tolkar vi som att materiella ting fortfarande finns i lÀgenheten eller att den frÄntrÀdande hyresgÀsten bor kvar som i sin tur utgör ett stort hinder för tilltrÀdande hyresgÀst. De tvÄ omtalade paragrafernas gemensamma nÀmnare Àr att om bristen Àr av vÀsentlig betydelse har hyresgÀsten rÀtt till att sÀga upp avtalet helt och hÄllet.

Denna uppsats behandlar frÄgan kring fördomar, muslimer och interaktion. Undersökningen sker genom en intervjuundersökning dÀr respondenterna fÄr svara pÄ frÄgor som berör deras syn pÄ muslimer utifrÄn deras interaktionsnivÄ. Tidigare forskning sÀger att den socialt konstruerade bilden av muslimer Àr negativ, och att den upprÀtthÄlls av samhÀllet, dÀribland filmindustrin. Som ramverk för att undersöka detta anvÀnds socialkonstruktivismen och kontaktteorin. Kontaktteorin, som introduceras av Gordon Allport, sÀger att interaktion mellan grupper minskar fördomar genom att grupperna interagerar som jÀmbördiga och med gemensamma mÄl.