Syftet med arbetet är att ta reda på om studie- och yrkesvägledare och lärare, i och med att den nya skollagen och läroplanen (Lgr 11) har införts, arbetar utifrån att studie- och yrkesorienteringen är hela skolans ansvar. Vi vill undersöka detta, eftersom det gemensamma ansvaret är något som i formuleringsarenan länge har framförts som viktigt, men som inte har haft det genomslag på realiseringsarenan som det var tänkt från början. De frågor vi vill besvara är hur kvaliteten i studie- och yrkesorienteringen på skolan ser ut utifrån studie- och yrkesvägledares och lärares perspektiv, hur studie- och yrkesvägledare och lärare på grundskolan anser att kommunikationen och samarbetet mellan dem fungerar vad gäller studie- och yrkesorienteringen samt hur studie- och yrkesvägledare och lärare anser att de nya styrdokumenten påverkar studie- och yrkesorienteringen på skolan. Detta undersöker vi utifrån en hermeneutisk inriktning med kvalitativ metod, vilket innebär strukturerade intervjuer med intervjuformulär. Resultaten knyter vi till de styrdokument och rekommendationer som gäller för studie- och yrkesorienteringen i grundskolan samt forskning och teori om framtidens vägledning, kommunikation och samarbete inom organisationen, konstruktivism och organisationsteori. Genom vår undersökning kan vi konstatera att studie- och yrkesvägledningen och -orienteringen inte är skolans gemensamma mål, att studie- och yrkesvägledarna inte kommer naturligt in i skolarbetet och att studie- och yrkesvägledarna tycker att det är för lite samarbete med lärarna.

SammanfattningLärares kompetens att genomföra kartläggningar som ger vägledning för fortsatta pedagogiska insatser är en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjälpa och lindra matematiksvårigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien är att få en bild av hur klasslärare för årskurserna 1-3 i Värmland går tillväga när de kartlägger och följer upp elever i matematiksvårigheter. Jag vill även veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och på skolan. Metoden som jag använt för att samla in data är kvantitativ i form av en enkät som 71 klasslärare anställda på skolor i 15 av 16 Värmländska kommuner har besvarat.Studiens resultat visar att 90 % av klasslärarna använder läromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. Hälften av klasslärarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nästan lika många svara att resultaten inte påverkar undervisningen.

I det moderna samhället, som tydligt präglats av de senaste årtiondenas närmast explosiva utveckling av den digitala världen, kämpar myndigheter som Försvarsmakten allt mer med sin kommunikation och möjligheten att sprida sina egna narrativ.Framför allt har framväxten av de sociala medierna och deras särställning som informationsspridare påverkat hur myndigheter idag kommunicerar med allmänheten. Mot bakgrund av detta ställs frågan huruvida svenska försvars- och säkerhetspolitiska bloggara bör ses som utmanare till, eller en tillgång för, Försvarsmakten i dess strävan att kommunicera med medborgarna.Studien tar sin grund i en kvalitativ innehållsanalys, kompletterat av en kvantitativ analys, av blogginlägg publicerade under en sex veckor lång tidsperiod under våren 2014 av två oberoende svenska försvarspolitiska bloggare, Wiseman's Wisdoms och Skipper. Dessa analyseras utifrån tre gemensamma nämnare, tidsfokus, samhällsreform och försvarsmaktsperspektiv, deducerade från Försvarsmaktens dokument  Direktiv för Försvarsmaktens strategiska kommunikation 2013:1 samt  PM Försvarsmaktens Centrala budskap och talepunkter.Resultatet av studien visar att de båda bloggarna generellt förhåller sig väl till Försvarsmakten med utgångspunkt i de identifierade gemensamma nämnarna. Vidare konstateras att dessa utgör ett tydligt stöd för Försvarsmakten i den försvarspolitiska debatten. Studien avslutas med en diskussion om vad som kan vara de bakomliggande orsakerna till resultaten och vad konsekvenserna av de samma kan bli..

Denna C-uppsats är en litteraturstudie, en forskningsöversikt över ämnet socialisering till lärare.  Syftet med studien var att besvara tre frågor (a) Vad är yrkessocialisering till lärare och hur går den till? (b) Hur kan yrkessocialisering till lärare mätas och undersökas? (c) Hur har detta mätts tidigare och vad har man kommit fram till?Litteraturstudien bygger på en analys av nio vetenskapliga artiklar som alla handlar om lärares yrkessocialisering. Studien visade att lärare skapar sina yrkesidentiteter genom att använda sig av olika metoder, till exempel reflekterande samtal. Den blivande lärarens uppväxt och egen skolgång har betydelse för att de väljer att bli lärare. Lärarutbildningen, den första arbetsplatsen och de första kollegorna har också påverkat individerna i deras yrkessocialisering.Eftersom socialisationsprocesser är mycket komplicerade företeelser var inte syftet att ge någon exakt förklaring till hur socialisation går till utan snarare att ge exempel på olika sätt att mäta och redogöra för hur olika delar av yrkessocialisationsprocessen till lärare kan se ut.Till denna studie valdes nio artiklar, de lästes igenom och viktiga partier markerades.

Denna C-uppsats syfte är att undersöka hur Case Management (CM) samverkanspartners: socialtjänst, frivård, Missbruks- och beroendeavdelning samt tre vårdcentraler, i Luleå kommun upplever den gemensamma samverkan. För att besvara syfte och frågeställningar har intervjuer genomförts dvs. en kvalitativ forskningsmetod eftersom att avsikten är att beskriva upplevelser. Det insamlade empiriska materialet grundar sig på tre individuella intervjuer samt tre gruppsamtal ? totalt tolv intervjuade.

Syftet med studien var att beskriva, analysera och förstå hur pedagoger i förskolemiljö, arbetar inomhus med att stödja barns språkutveckling. För att få svar på vårt syfte använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer och litteraturstudier. I vår studie intervjuades fyra verksamma pedagoger på fyra olika förskolor i en mindre kommun i norra Sverige. Resultatet i denna studie visade att informanterna har haft språkutveckling i åtanke när de utformat den fysiska miljön på förskolan. Informanterna nämner dock inte ofta möblering som en viktig faktor, utan istället ligger fokusen på att det ska finnas tillgång till sociala mötesplatser där barn kan utföra gemensamma aktiviteter.

Alkoholkonsumtionen ökar bland Sveriges befolkning, mellan åren 1996-1997 och 2004-2005 har konsumtionen ökat med 3 procentenheter. Patienter som missbrukar alkohol utgör en stor grupp som påträffas inom många olika instanser såsom vårdcentraler, medicinska akutvårdsavdelningar och psykiatriska avdelningar. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors möte med patienter som missbrukar alkohol. Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Datamaterialet bestod av nio vetenskapliga artiklar varav fyra kvalitativa och fem kvantitativa.

SammanfattningLärares kompetens att genomföra kartläggningar som ger vägledning för fortsatta pedagogiska insatser är en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjälpa och lindra matematiksvårigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien är att få en bild av hur klasslärare för årskurserna 1-3 i Värmland går tillväga när de kartlägger och följer upp elever i matematiksvårigheter. Jag vill även veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och på skolan. Metoden som jag använt för att samla in data är kvantitativ i form av en enkät som 71 klasslärare anställda på skolor i 15 av 16 Värmländska kommuner har besvarat.Studiens resultat visar att 90 % av klasslärarna använder läromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. Hälften av klasslärarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nästan lika många svara att resultaten inte påverkar undervisningen.

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat på att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, där ledarskap utarbetas av fler än en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsområdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, där ledarskap uppstår i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat på dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förändrad ledarskapskultur ställs inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie på Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

CSR är frivilliga åtaganden och handlar om hur man ser sig själv som en aktör i samhället. Definitionen kring CSR har länge diskuterats runt om i världen och det finns ingen generell överenskommelse. Detta leder till att kraven är tvetydliga och det finns många olika modeller för hur man ska lyckas med ett bra CSR-arbete. Ett sätt att öka tydligheten är att använda gemensamma krav för innebörden av ett CSR-arbete. Betygsystem är en annan möjlighet att förbättra strukturen och möjliggöra ett enklare samspel mellan företag och alla dess intressenter.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att utföra tvångsvårdsåtgärder av patienter med psykisk ohälsa samt att granska de valdaartiklarnas urvalsmetod.Metod: Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design som inkluderar artiklar av bådekvalitativ och kvantitativ ansats, litteraturstudien innefattar totalt tolv artiklar.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskors erfarenheter av utförande av tvångsvårdsåtgärder inkluderar ett brett spektrum av känslor som engagerar bland annat enmotstridighet av känslor då patientens autonomi fråntogs. Resultatet visade skilda erfarenheter hos sjuksköterskor gällande uppfattning om tvångsvårdsåtgärder gynnade patienten i fråga eller inte. Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde att utförandet av tvångsåtgärder används för lättvindigt samt att de äventyrar den terapeutiska alliansen med patienten. Sjuksköterskor gemensamma åsikt var att det fanns behov för att få möjlighet att ventilera åtgärdsförfarandet.Slutsats: Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskor ansåg att tvångsvårdsåtgärder medförde negativa erfarenheter. Ett återkommande utslag i samband med tvångsvårdsåtgärder var motstridighet av känslor hos sjuksköterskorna till följd av det etiska dilemmat som uppstod.

På grund av vårt stora och gemensamma intresse för konståkning valde vi att sätta upp en isshow i samarbete med Lunds konståkningsklubb. Rapporten behandlar hur det är att försöka leda ett projekt i en ideell förening samt tar upp vikten av kommunikation och ledarskap för att ett projekt ska lyckas. Den tar upp problem som uppstått under projektets gång och hurdana lösningar vi funnit till dessa problem. Vi har också undersökt hur man ljussätter en isyta och hur man går tillväga när föreställningen som ska ljussättas inte står färdig förrän dagen före premiär..

Syftet är att studera vilka informations- och kommunikationskanaler som används inom SEB (centralt som lokalt) och vad desssyfte är; att undersöka hur centralt styrd den lokala internkommunikationen påbankkontoret i Halmstad är; vilken betydelse internkommunikationen har för SEB: s företagskultur (centralt som lokalt); vilken syn anställda har på kommunikation.Internkommunikation studeras ingående, därefter förhållandet mellankommunikation och information. Olika perspektiv för kommunikation och olikaformer för kommunikation kartläggs. Muntliga, skriftliga, elektroniska och enkombination av dessa kanaler diskuteras. Slutligen ges en beskrivning avkommunikationspolicy och dessutom ämnet företagskultur.Kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom olika områden och nivåer på SEB har genomförts.Flera olika kommunikationsmönster och kanaler existerar i en organisation. Dock fungerar inte alltid samma kanal som enhetlig spridningsväg på de olika nivåerna i organisationen.

SammanfattningLärares kompetens att genomföra kartläggningar som ger vägledning för fortsatta pedagogiska insatser är en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjälpa och lindra matematiksvårigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien är att få en bild av hur klasslärare för årskurserna 1-3 i Värmland går tillväga när de kartlägger och följer upp elever i matematiksvårigheter. Jag vill även veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och på skolan. Metoden som jag använt för att samla in data är kvantitativ i form av en enkät som 71 klasslärare anställda på skolor i 15 av 16 Värmländska kommuner har besvarat.Studiens resultat visar att 90 % av klasslärarna använder läromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. Hälften av klasslärarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nästan lika många svara att resultaten inte påverkar undervisningen.

I dagens arbetsliv används olika urvalsprocesser för att finna lämpliga kandidater till lediga tjänster. Inom en traditionell urvalsprocess selekteras kandidater utifrån en skriftlig ansökningshandling där kandidatens formella kompetens i form av tidigare meriter och erfarenheter lyfts fram. Den traditionella urvalsprocessen har nu utvecklats och delvis ersatts av nya metoder för att finna lämpliga kandidater. Utvecklingen mot nya urvalsmetoder ser vi som en trend i arbetslivet. Trenden har uppstått då en rad inriktningar har uppkommit som ett komplement till den skriftliga ansökningshandlingen.