Sökresultat:
2571 Uppsatser om Gemensamma miljöer - Sida 6 av 172
EUs gemensamma utrikes- och sÀkerhetspolitik
1992 bildades EU:s gemensamma utrikes- och sÀkerhetspolitik (GUSP) genom Maastricht fördraget. Syftet med GUSP var att samordna medlemslÀndernas utrikes och sÀkerhetspolitik gentemot omvÀrlden.Hittils har GUSP varit en besvikelse, EU har bÄde misslyckats att samordna sina medlemslÀnders politik och att framgÄngsrikt anvÀnda sig av diplomati för att lösa konflikter i exempelvis f.d Jugoslavien.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka varför GUSP bildades, hur GUSP har fungerat i praktiken, hur EU hanterade Jugoslavien konflikten (den första stora konflikten som GUSP hanterade). Samt hur USA ser pÄ GUSP och hur framtiden för GUSP ser ut. Den teori jag anvÀnt mig av har varit realismen som beskriver att stater Àr de primÀra aktörerna pÄ den globala scenen.Mycket av GUSP har gÄtt ut pÄ frÀmst att EU ska visa handlingskraft mot omvÀrlden och Àven som ett diskussionsforum bland de egna medlemslÀnderna..
Ett folkhÀlsoperspektiv pÄ tillhörighet ? dess relation till hÀlsan och kÀnslan av sammanhang
Tillhörighet Àr ett grundlÀggande mÀnskligt behov som bÀst kan förstÄs i sitt sammanhang. Familjen, religionen och skolan Àr alla samhÀlleliga tillhörighetsarenor för lÀrande. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tillhörighet, kontextuellt betraktat, kan frÀmja hÀlsan och kÀnslan av sammanhang och hur denna kÀnsla av tillhörighet skapas. Detta gjordes genom en djupdykning i form av en fallstudie, dÀr metoden bestod av ingÄende intervjuer. Resultatet belyste vad församlingstillhörighet betyder för fem personer som tillhör en religiös församling.
Meddela dödsbud : En ansvarsfull uppgift
Till polisens uppgift hör att meddela dödsbud nÀr de Àr ansvariga för en utredning av dödsfallet men det finns inga existerande gemensamma riktlinjer för hur det ska ske. Polisen tar ofta med sig prÀster nÀr de Äker ut och meddelar dödsbud men samarbetet mellan kyrkan och polisen ser olika ut runt om i Sverige trots att det finns ett behov av ett samarbete i hela landet. Syftet med rapporten Àr att förstÄ vilka reaktioner som poliser kan mötas av nÀr dödsbud meddelas för att de ska kÀnna sig trygga med den arbetsuppgiften samt att ta fram ett exempel pÄ hur gemensamma riktlinjer kan se ut nÀr dödsbud meddelas. Teorin till rapporten om det psykiska kristillstÄndet, det naturliga krisförloppet, meddelande av dödsbud och bemötande av anhöriga nÀr dödsbud meddelas Àr hÀmtat frÄn litteratur och resultatet bestÄr av sex stycken intervjuer. Det Àr intervjuer med en Human resource strateteg för kyrka-polis-samverkan, tre prÀster, en polislÀrare och en begravningsentreprenör.
Att skapa gemensamma vÀrderingar : en litteraturstudie om processer och villkor för att skapa gemensamma vÀrderingar i organisationer
MÄnga organisationer idag har insett vÀrdet av att styra genom vÀrderingar. Trots seriösa försök Àr det ÀndÄ mÄnga som misslyckas. Vi har med denna uppsats haft som syfte att utifrÄn befintlig litteratur analysera innehÄllet i och villkoren för tÀnkbara processer, varigenom gemensamma vÀrderingar kan skapas i en organisation. VÄr studie har genomförts som en kvalitativ litteraturstudie. Hela uppsatsen Àr en analyserande process, vilket gör att ett kort svar pÄ vÄrt syfte Àr omöjligt att ge.
FörÀndringar i organisationer: en studie av chefers uppfattningar om en omorganisation i ett företag i transportbranschen
Syftet har varit att studera chefers uppfattningar om en omorganisation i ett företag i transportbranschen. Den frÄga jag stÀllt mig Àr vilken betydelse gemensamma mÄl och visioner, delaktighet och tid för utvecklingsarbete, ett stödjande förÀndringsledarskap samt en kultur som frÀmjar lÀrande har haft i en omorganisation som genomförts i Företaget X. Den metod som anvÀnts har varit kvalitativa intervjuer som tagit utgÄngspunkt i hermeneutiken dÀr framför allt innebörder och intentioner studerats. Respondenterna har bestÄtt av Ätta chefer vid Företaget X. Det framkommer att omorganisationen inte lyckats till fullo utifrÄn de mÄl som sattes upp.
Hitstandard: Myt eller verklighet?: Finns det verkligen en idealform vid komponering av populÀrmusik?
Det har under lÄng tid existerat en diskussion gÀllande huruvida det finns en formel för att skriva musik som tilltalar alla. I detta arbete gjordes ett försök att ta reda pÄ om sÄ Àr fallet. Detta gjordes genom att analysera tio listettor frÄn Trackslistan och identifiera gemensamma nÀmnare sÄsom form, tempo, tonart, instrumentsÀttning och ackordföljd. Med hjÀlp av de gemensamma nÀmnarna skapades en idealform som borde tilltala flertalet lyssnare. En lÄt komponerades efter idealformen, och jÀmfördes i lyssningstest med andra variationer pÄ lÄten för att se om försökspersonerna föredrog idealformen.
Audionomens syn pÄ sin yrkesutövning mot bakgrund av nuvarande lagstiftning och riktlinjer
Audionomprogrammet.
Gemensamma vÀrderingar : en jÀmförande studie om gemensamma vÀrderingar och hur de pÄverkar organisationskultur
The objective with the study was to evaluate what key persons at LFV Group (Luftfartsverket) think about-presented core values and their implementation within the company. Another objective of the study was to describe and compare the process of implementation of core values and how this affects organization culture at two selected reference companies. A qualitative method was applied in the form of semi-structured interviews with key persons at Luftfartsverket and the other reference companies.As the result a four-step program is proposed to describe the implementation process of core values: presentation, introduction, realization and follow-up. Within the implementation process it is possible to distinguish another process, which is based on core values, - introduction of new employees. The implementation of core values has contributed towards the development of the organizational culture as well as creating a successful company governed by core values..
Ett pedagogiskt undervisningsmaterial i FörstahjÀlpen : Utformning av ett minnesstöd i FörstahjÀlpen
I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfÀlligt kollektiv. Kollektivet Àr i detta fall inte sjÀlvvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lÄng resvÀg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har dÀrför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lÀgenheter med pentry? Ska man Äterskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli pÄtrÀngande nÀr man delar den med frÀmlingar?Jag har undersökt min frÄgestÀllning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.
CAP ? pengaslukande monster eller effektiv jordbrukspolitik EU:s gemensamma jordbrukspolitik sedd ur tre olika teoretiska perspektiv
The Common Agricultural Policy has been a burning topic for debate for severaldecades. According to the CAP:s opponents it's effects include pollution, market distortionsand not least a huge expense for the European union.In this study we seek to explain why the CAP has remained almostunreformed since it's constitution in the 1950:s. The means by which we do so isa case study where we analyze the CAP by using three different theories; liberalinter-governmentalism, realistic trade theory and new institutionalism.In the final chapter we conclude that the theories complement each other. Newinstitutionalism explains the rigidity of the CAP. The liberal perspective explainsthe origin and the logic behind the policy whereas the realistic point of view putsthe policy in the light of an international economic theory and recognizes nationalpolicy makers roll in the inflexibility of the CAP..
NÄgra ADHD elevers gemensamma upplevelser av sin egen skoltid : en intervjustudie med 5 elever som har diagnosen ADHD
Denna studie handlar om nÄgra ADHD elevers upplevelser av sin egen skoltid. Syftet medstudien var att ta undersöka om det fanns gemensamma upplevelser bland denna grupp.Gruppen bestod av fem stycken ADHD elever som valdes ut av en lÀrare pÄgymnasieprogrammet de ingick i.Metoden som anvÀndes under studiens gÄng var intervjuer dÀr bÄde strukturerade ochostrukturerade frÄgor ingick. De fem eleverna av bÄda könen, intervjuades om sin skoltid.UtifrÄn syfte och frÄgestÀllning har resultatet bearbetat och jÀmfört intervjuresultaten för attkomma fram till en resultatdel.Resultatet i studien pekade pÄ bland annat oförstÄende lÀrare som inte satt sig in i elevernassituation under skoltiden. Eleverna ansÄg Àven att de inte fÄtt den hjÀlp och de stödinsatser som de behövde för att klara sin skoltid. .
Upplevelser av familjem?ltider hos f?r?ldrar till barn med obesitas
Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?r?ldrar till barn med obesitas
upplever gemensamma familjem?ltider.
Metod: En kvalitativ intervjustudie genomf?rdes med fem deltagare, dessa rekryterades
genom verksamheten Friskv?rdsgruppen i Kungsbacka kommun. Alla deltagarna har
barn under 18 ?r som ?r med i Friskv?rdsgruppen och som har obesitas.
Resultat: Deltagarna s?g ett stort v?rde av familjem?ltider och majoriteten prioriterar att f? till
familjem?ltider under s?v?l vardagar som helger. Vidare visade resultatet p? fyra
?vergripande kategorier av upplevda hindrande faktorer f?r att f? till familje-
m?ltiderna ? familjens livsfas, mental och fysisk stress, aktiviteter och olika scheman
samt diagnoser, sjukdomar och medicinering.
Att Àgas av en idé : De sociala relationerna i Tove Janssons roman Den Àrliga bedrgaren
I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfÀlligt kollektiv. Kollektivet Àr i detta fall inte sjÀlvvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lÄng resvÀg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har dÀrför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lÀgenheter med pentry? Ska man Äterskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli pÄtrÀngande nÀr man delar den med frÀmlingar?Jag har undersökt min frÄgestÀllning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.
Att styra de sjÀlvstyrande : En studie om normativ styrning inom kunskapsföretag
Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa hur företag kan anvÀnda normativ styrning för att styra sjÀlvgÄende medarbetare. För att uppnÄ detta syfte studeras sjÀlvgÄende medarbetare inom revisionsbranschen.Metod: Studien Àr av kvalitativ art med semistrukturerade intervjuer dÀr vi utgÄr frÄn ett hermeneutiskt tolkningssÀtt. Intervjuerna utfördes i november 2013 och spelades in sÄ att vi noggrant kunnat analysera aktörernas svar.Resultat och slutsats: Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur normativ styrning kan anvÀndas och det har pÄvisats att det finns en del gemensamma mönster nÀr det gÀller rekrytering, identitet och kultur. Vi fann tydliga gemensamma vÀrderingar och normer inom varje företag, bÄde uttalade och outtalade. De tydligaste gemensamma vÀrderingar och normer som förekommer Àr inriktning pÄ företaget, viktiga personliga egenskaper, klÀdkod, samt hur aktörerna bör agera inom företaget.
BerÀkningsdefinition sambo
Tidigare definierades sambor i RTB som en kvinna och en man vilka inte Àr gifta med varandra men som Àr folkbokförda pÄ samma fastighet och har gemensamma barn. I och med den nyligen införda variabeln lÀgenhetsnummer i RTB skulle det nu kunna vara möjligt att förbÀttra klassificeringen av individer som sambo/icke-sambo i RTB. Genom att ta fram en tillfredsstÀllande berÀkningsdefinition för sambo Àr förhoppningen att kunna fÄ civilstÄnd sambo i RTB Àven pÄ sammanboende par som inte Àr gifta eller har gemensamma barn. För att kunna utvÀrdera alternativa klassificeringskriterier för berÀkning av sambor har vi datamaterial frÄn AKU 2010 samt ett utdrag ur RTB till hjÀlp. AKU Àr ett urval och vi betraktar variabeln civilstÄnd som korrekt för att ha möjlighet att utvÀrdera alternativa berÀkningsdefinitioner, AKU betraktas alltsÄ som sanningen.