Sök:

Sökresultat:

2571 Uppsatser om Gemensamma miljöer - Sida 51 av 172

PlattgrundlÀggning enligt Implementeringskommissionen för Europastandarder inom Geoteknik

Den förste januari 2011 blev det obligatoriskt att i Sverige följa dimensioneringsförskrifterna Eurocode 7 vid dimensionering av geokonstruktioner. Eurocode Àr ett resultatet av det Europeiska standardiseringsorganet CEN?s arbete med att ta fram gemensamma regler för hela Europa.Eurocode ersatte BKR som tidigare var de normativa föreskrifterna som gÀllde i Sverige och med detta skifte startades arbetet med att implementera de nya reglerna fullt ut bland de svenska konstruktörerna.PÄ uppdrag av ett lokalt företag har det jÀmförts och lokaliserat Àndringar som gjorts mellan de nya reglerna i bilaga D och de regler som ska appliceras i Sverige. Det har Àven konstruerats ett berÀkningsprogram som dimensionerar grundfundament enligt de nya reglerna som föreskrivs i Eurocode 7, utifrÄn IEG?s hÀnvisningar.Resultatet frÄn undersökningen visar att de nya dimensioneringsföreskrifterna frÄn EU inte innebar en sÄ stor skillnad frÄn BKR?s regler som först troddes utan den gav stor frihet till att rÀkna med de metoder som respektive land sjÀlva vÀljer.

Bach eller bulle? : om sa?ngare i amato?rko?rer och drivkraften att sjunga i ko?r

Denna underso?kning syftar till fo?rso?ka beskriva de faktorer som go?r att sa?ngare i amato?rko?rer va?ljer att sjunga i just ko?r. Den syftar a?ven till att underso?ka hur va?l amato?rsa?ngarnas ko?rledare uppfattar dessa anledningar och om det finns en samsyn kring vad som a?r viktigt i ko?rverksamheten. Studien bygger pa? enka?tunderso?kningar som ko?rsa?ngarna har svarat pa?, samt intervjuer med ko?rledarna.I bakgrunden sa? beskrivs ko?rsa?ngens historia och var amato?rko?ren kommer ifra?n.

LÀrandets förutsÀttningar pÄ arbetsplatsen ur ett medarbetarperspektiv

ABSTRAKTSyftet med undersökningen var att beskriva lÀrandets förutsÀttningar pÄ arbetsplatsen utifrÄn medarbetares perspektiv.Undersökningen har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt utfördes sex intervjuer med medarbetare pÄ ett detaljhandelsföretag. Resultaten visade att det Àr bÄde arbetets innehÄll och individuella faktorer som Àr förutsÀttningen för ett lÀrande pÄ arbetsplatsen. Arbetets innehÄll inkluderar faktorer som variation och handlingsfrihet. Med individuella faktorer menas faktorer som pÄverkar arbetsmotivationen och motivationen till att lÀra.

Äldre finska krigsbarns behov av stöd i Ă„lderdomen : En kvalitativ intervjustudie

Denna studie behandlar Àmnet Äldrande finska krigsbarn. Dessa barn förflyttades i unga Äldrar till Sverige pÄ 1940- talet. DÄ krigets intensitet i Finland kom att vÀxla blev dessa barn förflyttade fram och tillbaka mellan lÀnderna med en eller ett par Ärs intervaller. Detta pÄverkade av förklarliga skÀl deras sociala trygghet och utveckling under resten av livet. Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ om huruvida gruppen Äldrande finska krigsbarn Àr i behov av sÀrskilda insatser eller sÀrskilda kunskaper hos socialarbetare i bemötandet av denna grupp.Studien utgÄr ifrÄn en fenomenologisk forskningsansats av induktiv karaktÀr. I studien genomfördes sex kvalitativa intervjuer med personer som har denna bakgrund.

StrÀvandet som försvann i ett drogrus: frÄn psykoanalys till LSD med litteraturen som ramverk

??He who makes a beast of himself gets rid of the pain of being a man.? ? Dr. Johnson? . SĂ„ inleder den amerikanske journalisten Hunter S Thompson sin mycket speciella roman Fear and Loathing in Las Vegas ? a Savage Journey to the Heart of the American Dream (1972).

En strukturjÀmförelse mellan PPS, Wenells projektmodell och Compledge Knowledge Providers projektmodell

Projekt anvÀnds i företag för att utföra en aktivitet. Det finns ett antal kriterier som ett projekt skall uppfylla för att bli kallat ett projekt. Vid genomförandet av ett projekt följs en projektmodell för stöd och riktlinjer sÄ att slutmÄlet kan uppnÄs. En projektmodell har flera faser, dÀr varje fas har sin egen understruktur av dokumentation och milstolpar.Arbetets syfte Àr att illustrera, genom en jÀmförelse, hur tre olika projektmodeller Àr konstruerade. JÀmförelsen mellan dessa projektmodeller ger en överblick om hur modellerna Àr uppbyggda i förhÄllande till varandra.

  Rehabiliteringskedjan, Dagens politiska avspegling pÄ arbetslinjen? : - En studie om hur handlÀggare pÄ FörsÀkringskassan och Arbetsförmedlingen upplever hinder och möjligheter med samarbete och samverkan i relation till rehabiliteringskedj

I denna studie analyserar vi handlÀggares upplevelse av samverkan mellan tvÄ stora vÀlfÀrdsmyndigheter, FörsÀkringskassan och Arbetsförmedlingen. Genom sju kvalitativa intervjuer undersöker vi möjligheter och hinder med samverkan utifrÄn den s.k. nya arbetslinjen och rehabiliteringskedjan. VÄr teoretiska referensram utgÄr ifrÄn grÀsrotsbyrÄkratin, sektoriseringsteorin samt olika idéer om samverkan och domÀnkonflikter. För att fÄ underlag för studien tar vi ocksÄ del av aktuell forskning som berör Àmnet.

CriteriasŽs for soft Innovation : Visionen om att standardisera kriterier som höjer innovationsklimatet

Denna studie syftar till att ta reda pÄ vilka element som höjer det innovativa klimatet i företag och organisationer. UtifrÄn dessa element har författarna skapat kriterier som heter ?Soft innovation?. Visionen Àr att framtiden skulle kunna standardisera dessa kriterier. En abduktiv metod har anvÀnts.

CriteriaŽs for soft innovation : visionen om att standardisera kriterier som höjer innovationsklimatet

Denna studie syftar till att ta reda pÄ vilka element som höjer det innovativa klimatet i företag och organisationer. UtifrÄn dessa element har författarna skapat kriterier som heter ?Soft innovation?. Visionen Àr att framtiden skulle kunna standardisera dessa kriterier. En abduktiv metod har anvÀnts.

Riskfaktorer vid hjÀrtinfarkt : ur ett genusperspektiv

Bakgrund: Schizofreni Àr en allvarlig psykisk sjukdom kÀnnetecknad av svikt i kognitiva och sociala förmÄgor. Det rÄder otillrÀckliga kunskaper i bemötandet av personer med schizofreni. Deras subjektiva upplevelser blir oftast Äsidosatta fastÀn de spelar en viktig roll i vÄrden och personers liv. En bÀttre förstÄelse för personers subjektiva dimensionen kan bidra till ett bÀttre bemötande och minska lidande för personer med schizofreni.Syfte: Syftet för denna studie Àr att undersöka subjektiva upplevelser hos personer med schizofreni.Metod: Nio kvalitativa artiklar som hittades i databaserna PsycINFO och CINAHL bearbetades med metasyntes, gemensamma teman kunde identifieras.Resultat: Personer med schizofreni upplever en komplex blandning av upplevelser sÄsom tillbakadragande, ensamhet, relationsproblem, hopplöshet, kaos och förvirring som effekter av sjukdomen. Trygghet och gemenskap kan bidra till en positiv utveckling av hÀlsoprocesserna.Diskussion: LivsvÀrlden ligger till grund för hur personer med schizofreni upplever sin sjukdom och livssituation.

HÄllbarhetsredovisning: en kommande redovisningsform?

Utvecklingen inom redovisningsomrÄdet har föranlett att allt fler företag vÀljer att komplettera sin ekonomiska redovisning med en redogörelse för hur de ser pÄ företagets roll i samhÀllet. Den gemensamma nÀmnaren för företagens ansvarsfulla företagande kallas för hÄllbar utveckling. Det vill sÀga en utveckling dÀr ekonomisk tillvÀxt mÄste kopplas till miljöhÀnsyn och socialt ansvar. Denna redovisning kallas för hÄllbarhetsredovisning. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka vilka motiv företagen hade med att bedriva en hÄllbarhetsredovisning och om granskning av dessa redovisningar kunde ske pÄ ett trovÀrdigt och objektivt sÀtt.

Psykologiska kontrakt, kommunikation och relation mellan chefer och anstÀllda pÄ Socialförvaltningen 

Psykologiska kontrakt Àr ett tvÄvÀgsutbyte av upplevda löften och medvetna och icke medvetna Ätaganden mellan chef och anstÀlld. I tidigare studier framkommer det att kommunikationen pÄ arbetsplatserna har en pÄverkan pÄ relationen mellan anstÀllda och chefer. Hur ser chefer och anstÀllda pÄ de psykologiska kontrakten? PÄ vilket sÀtt upplever chefer och anstÀllda kommunikationen pÄ Socialförvaltningen? Hur pÄverkas relationen mellan chef och anstÀlld om de psykologiska kontrakten bryts? Undersökningen genomfördes pÄ chefer och anstÀllda pÄ en Socialförvaltning. En kvalitativ metod genom intervjuer och en kvantitativ metod genom enkÀter anvÀndes.

?Allt jag har Àr en dröm jag inte klarar? : Maskulinitet i Ken Rings och HÄkan Hellströms musiktexter

Denna uppsats handlar om hur artisterna HÄkan Hellström och Ken Ring konstruerar diskurser kring maskuliniteten i sina musiktexter. UtifrÄn poststrukturalistiskt influerad teori kring feminism och maskulinitet görs en komparativ nÀrlÀsning som bildar en tematiskt uppbyggd studie. UtifrÄn det för artisterna gemensamma temat utanförskap visar studien att utanförskapet hos Ken Ring Àr relaterat till en kÀnsla av maktlöshet. Denna kompenserar Ken genom att konstruera maskulina diskurser med ett överdrivet ansprÄk pÄ det som den europeiska kulturen förknippar med maskulinitet och genus. Detta kan kontrasteras mot HÄkan Hellström som i sitt utanförskap konstruerar maskulina diskurser dÀr ?omanlighet? och ett kÀrleks- och sexualitetsbegrepp dÀr ?jaget? blir könsmÀssigt tvetydligt, stÄr i fokus.

VÀrdegrundsarbete : solklar eller urholkad process inom rÀddningsförbund

Begreppet vÀrdegrund har blivit ett samlingsbegrepp för de flesta vÀrdefrÄgor. VÀrde-grundens begrepp kan skapa förvirring av de grundlÀggande och bestÀmda vÀrdering-arna vilket kan uppfattas som oklara och skapa problem i organisationen. En gemensam vÀrdegrund fÄr mÀnniskor att kÀnna delaktighet och skapa en gemenskap. En gemen-skap och blandning av bÄde kvinnor och mÀn föresprÄkas av rÀddningstjÀnsten men har mötts av protest av vissa som uttryck; "Kvinnor Àr inte lika bra brandmÀn som mÀn" (Vikström, 2013). Syftet Àr att undersöka hur rÀddningsförbund integrerar, uppfattar och arbetar med vÀrdegrund i organisationen.

Gemensamma strukturer i islÀndska sagor

This paper is a morphological structure-analysis of icelandic tales to determine their common and distinguishable components in relation to one another and to the russian folktale with Vladimir Propp?s book Morphology of the Folktale (1968) as theoretical basis. The paper looks at the Poetic Edda and Njals saga and the functions of the actions for each other and for the story as a whole. Although the icelandic tales shows great similarities with the russian folktale in general, it also shows deviations. The functions have sometimes appeared on inverted positions, and in a full third of the stories the evil has won over the good in a crucial struggle, but has in 90 % of these stories still been punished before the end.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->