Titel: ?Hur central är kommunikationen inom centrala GU??? en kartläggning av Göteborgs Universitets informationsstrukturmellan gemensamma förvaltningen och fakulteternaFörfattare: Martin Ström & Kristin MöllerHandledare: Monica Löwgren NilssonKurs: Fördjupningsskurs, VT 2007Syfte: Att kartlägga Göteborgs Universitets informationsstrukturinom den centrala enhetenMetod: Kvalitativa intervjuerMaterial: Intervjuer av aktörer inom målgruppen gemensamma förvaltningenHuvudresultat: Undersökningen har visat att man har bra koll på vad interkommunikation ska användas till men att det inte riktigtefterlevs. Informationsflödet är för stort inom GU för att man ska kunna informera alla om allt och det vore bättre om det fanns gemensamma forum där man själv kan hämtainformation. Generellt sett så finns det inga uttalade eller formulerade informationsansvar utan det är skapat av individen själv. Intervjupersonerna efterfrågar klararedirektiv och information som berör den egna avdelningen och verksamheten.

Förskolans läroplan framhåller att verksamheten ska planeras utifrån de mål som finns i läroplanen. Hur målen bäst arbetas mot är upp till de verksamma pedagogerna att avgöra. Därför är syftet med vårt arbete att belysa några förskollärares förhållningssätt till planeringsarbete. Men även att uppmärksamma planeringsarbetet och skapa en diskussion kring hur planeringsarbetet kan utvecklas.Undersökningen har gjorts med den kvalitativa metoden och åtta förskollärare har intervjuats på fyra olika förskolor.Vårt resultat visar att det vanligaste innehållet i förskollärarnas enskilda planering är arbete med portfolio, dokumentation och förberedelse inför utvecklingssamtal. Förskollärarna menar att deras enskilda planering mer eller mindre är till för att förbereda dem inför arbetet i verksamheten.

Vi har genomfört en undersökning av det gemensamma slutprovet efter kursen Historia A, vilket genomfördes på Bergagymnasiet i Eslöv våren 2000. Genom att med enkäter ta reda på elevernas synpunkter och genom intervjuer inhämta lärarnas åsikter har vi sökt ge en beskrivning av hur man arbetat och varför man valt detta tillvägagångssätt. I vår diskussion har vi också kommit in på hur framtida gemensamma prov kan bli på Bergagymnasiet. Vi har också vidgat perspektivet till att resonera kring möjligheterna för liknande prov där flera gymnasieskolor samarbetar och vilka tänkbara följder detta kan få för historieundervisning, läromedelsutgivning och den historiedidaktiska debatten. Kort har vi också berört möjligheterna för nationella prov i historia..

Syftet är att fastställa gemensamma drag och paralleller, som återfinns i dels keltiska myter/keltiska texter och dels i Wuthering Heights, för att sedan kunna diskutera hur dessa gemensamma drag möter och interagerar med varandra.Resultat: Jag har funnit att det i Wuthering Heights? ramberättelse återfinns gemensamma drag och paralleller, mellan voyage-genrerna immram & echtrae och Wuthering Heights. I Wuthering Heights ? kärnberättelse har jag funnit gemensamma drag och paralleller mellan berättelserna hämtade från Leabhar Gabhála Éireann och Wuthering Heights (samtligt mytologiskt material är hämtat ur den mytologiska cykeln). I diskussionen om det innehållsliga mötet, kommer jag fram till att Mr.

I denna uppsats undersöks vad fyra pedagoger fyller begreppet tolerans med, och hur de anser att elever och barn borde få arbeta med begreppet. Genom intervjuer som kopplats till litteratur, hoppas jag på att förmedla det problematiska i att definiera innebörden av ett så vitt begrepp som tolerans. Idén till uppsatsen är kommen av att tolerans är en av byggstenarna i den för skolan gemensamma Värdegrunden. Utifrån denna undersökning, menar jag att tolerans i detta sammanhang ej bör tolkas som en eftergift, utan snarare som en aktiv attityd som kräver förståelse. För att förmedla denna förståelse till elever och barn, bör pedagoger försöka enas kring gemensamma definitioner kring mångfasetterade begrepp som tolerans..

Syftet med denna uppsats var att belysa förhållandet mellan specifika och gemensamma faktorer och hur de värderas i sitt förhållande till utfallet i de senaste KBT studierna från 2005 - mars 2011. Min avsikt var att avgränsa genom att fokusera på ett centralt begrepp som representant för de gemensamma faktorerna samt ett beprövat mätinstrument. Valet föll på allians som gemensam faktor samt WAI-Working Alliance Inventory som ett väl beprövat mätinstrument för alliansksattningen. Avsikten var att samtliga studier från och med 2005 till och med mars 2011 inom KBT-sfären som undersökt alliansen genom WAI och dess förhållande till utfall skulle tas med. Urvalet stannade vid 9 studier som uppfyllde urvalskriterierna.

1992 bildades EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) genom Maastricht fördraget. Syftet med GUSP var att samordna medlemsländernas utrikes och säkerhetspolitik gentemot omvärlden.Hittils har GUSP varit en besvikelse, EU har både misslyckats att samordna sina medlemsländers politik och att framgångsrikt använda sig av diplomati för att lösa konflikter i exempelvis f.d Jugoslavien.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka varför GUSP bildades, hur GUSP har fungerat i praktiken, hur EU hanterade Jugoslavien konflikten (den första stora konflikten som GUSP hanterade). Samt hur USA ser på GUSP och hur framtiden för GUSP ser ut. Den teori jag använt mig av har varit realismen som beskriver att stater är de primära aktörerna på den globala scenen.Mycket av GUSP har gått ut på främst att EU ska visa handlingskraft mot omvärlden och även som ett diskussionsforum bland de egna medlemsländerna..

Tillhörighet är ett grundläggande mänskligt behov som bäst kan förstås i sitt sammanhang. Familjen, religionen och skolan är alla samhälleliga tillhörighetsarenor för lärande. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tillhörighet, kontextuellt betraktat, kan främja hälsan och känslan av sammanhang och hur denna känsla av tillhörighet skapas. Detta gjordes genom en djupdykning i form av en fallstudie, där metoden bestod av ingående intervjuer. Resultatet belyste vad församlingstillhörighet betyder för fem personer som tillhör en religiös församling.

Till polisens uppgift hör att meddela dödsbud när de är ansvariga för en utredning av dödsfallet men det finns inga existerande gemensamma riktlinjer för hur det ska ske. Polisen tar ofta med sig präster när de åker ut och meddelar dödsbud men samarbetet mellan kyrkan och polisen ser olika ut runt om i Sverige trots att det finns ett behov av ett samarbete i hela landet. Syftet med rapporten är att förstå vilka reaktioner som poliser kan mötas av när dödsbud meddelas för att de ska känna sig trygga med den arbetsuppgiften samt att ta fram ett exempel på hur gemensamma riktlinjer kan se ut när dödsbud meddelas. Teorin till rapporten om det psykiska kristillståndet, det naturliga krisförloppet, meddelande av dödsbud och bemötande av anhöriga när dödsbud meddelas är hämtat från litteratur och resultatet består av sex stycken intervjuer. Det är intervjuer med en Human resource strateteg för kyrka-polis-samverkan, tre präster, en polislärare och en begravningsentreprenör.

Många organisationer idag har insett värdet av att styra genom värderingar. Trots seriösa försök är det ändå många som misslyckas. Vi har med denna uppsats haft som syfte att utifrån befintlig litteratur analysera innehållet i och villkoren för tänkbara processer, varigenom gemensamma värderingar kan skapas i en organisation. Vår studie har genomförts som en kvalitativ litteraturstudie. Hela uppsatsen är en analyserande process, vilket gör att ett kort svar på vårt syfte är omöjligt att ge.

Syftet har varit att studera chefers uppfattningar om en omorganisation i ett företag i transportbranschen. Den fråga jag ställt mig är vilken betydelse gemensamma mål och visioner, delaktighet och tid för utvecklingsarbete, ett stödjande förändringsledarskap samt en kultur som främjar lärande har haft i en omorganisation som genomförts i Företaget X. Den metod som använts har varit kvalitativa intervjuer som tagit utgångspunkt i hermeneutiken där framför allt innebörder och intentioner studerats. Respondenterna har bestått av åtta chefer vid Företaget X. Det framkommer att omorganisationen inte lyckats till fullo utifrån de mål som sattes upp.

Det har under lång tid existerat en diskussion gällande huruvida det finns en formel för att skriva musik som tilltalar alla. I detta arbete gjordes ett försök att ta reda på om så är fallet. Detta gjordes genom att analysera tio listettor från Trackslistan och identifiera gemensamma nämnare såsom form, tempo, tonart, instrumentsättning och ackordföljd. Med hjälp av de gemensamma nämnarna skapades en idealform som borde tilltala flertalet lyssnare. En låt komponerades efter idealformen, och jämfördes i lyssningstest med andra variationer på låten för att se om försökspersonerna föredrog idealformen.

Audionomprogrammet.

The objective with the study was to evaluate what key persons at LFV Group (Luftfartsverket) think about-presented core values and their implementation within the company. Another objective of the study was to describe and compare the process of implementation of core values and how this affects organization culture at two selected reference companies. A qualitative method was applied in the form of semi-structured interviews with key persons at Luftfartsverket and the other reference companies.As the result a four-step program is proposed to describe the implementation process of core values: presentation, introduction, realization and follow-up. Within the implementation process it is possible to distinguish another process, which is based on core values, - introduction of new employees. The implementation of core values has contributed towards the development of the organizational culture as well as creating a successful company governed by core values..

I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfälligt kollektiv. Kollektivet är i detta fall inte självvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lång resväg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har därför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lägenheter med pentry? Ska man återskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli påträngande när man delar den med främlingar?Jag har undersökt min frågeställning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.