Sökresultat:
2469 Uppsatser om Gemensamma mćl - Sida 11 av 165
Likabehandling i praktiken. : à tta gymnasielÀrares pedagogiska strategier för likabehandling i undervisningen.
BÄde rapporter frÄn skolinspektionen och tidigare forskning inom skolan har visat att det Àr vanligt förekommande i skolmiljön att elever beter sig illa mot varandra. De svenska skolorna ska i dag ha ett likabehandlingsarbete dÀr skolpersonalen ska agera vid varje incident dÀr nÄgon elev blir illa behandlad. I denna uppsats Àr syftet att analysera och jÀmföra gymnasielÀrares sÀtt att arbeta med likabehandling. För att uppnÄ syftet stÀlls fyra forskningsfrÄgor om hur elever beter sig mot varandra, bakomliggande orsaker till dessa beteenden, lÀrares metoder för att arbeta med likabehandling och skolans gemensamma likabehandlingsarbete. En fallstudie har genomförts med Ätta intervjuade gymnasielÀrare samt en enkÀtundersökning i elevrÄdsstyrelsen.
Kvinnliga chefers upplevelser av chefsrollen
Denna studie handlar om ledarskap ur ett genusperspektiv. I Sverige finns av regeringen faststÀllda mÄl om en jÀmstÀlld arbetsmarknad. Trots detta Àr andelen kvinnliga chefer lÄg. Det finns mÄnga olika pÄstÄenden om kvinnligt ledarskap i litteratur och media till varför andelen kvinnliga chefer Àr sÄ liten. Det Àr dock inte ofta som de kvinnor som lyckats bli ledare fÄr göra sina röster hörda och berÀtta om sina upplevelser av hur det Àr att vara chef.
?Terapi Àr nÄgot man mÄste göra hela tiden? : Hur psykoterapiklienter i KBT och PDT integrerar och anvÀnder sig av erfarenheter frÄn terapin i sin vardag
I psykoterapidebatten finns tvÄ lÀger, som hÀvdar gemensamma respektive specifika faktorers betydelse för utfallet i psykoterapi. I forskningen finns brist pÄ studier som lyfter fram klientens subjektiva upplevelse av terapins nytta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur psykoterapiklienter integrerar och anvÀnder erfarenheter frÄn terapin i sin vardag, samt vilka faktorer som har underlÀttat terapiprocessen. Tretton klienter som genomgÄtt psykodynamisk terapi (PDT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) intervjuades. Data analyserades tematiskt och sammanstÀlldes som fyra idealtyper.
MjölkalÄnga - landsbygd i utveckling : för hÀsten, naturen och mÀnniskan
Arbetet handlar om att planera ett omrÄde för att tillgodose de behov och förvÀntningar som stÀlls pÄ en tÀtortsnÀra landsbygd. Arbetet presenterar ett förslag till planering dÀr olika intressen samspelar i utformningen och dÀr platsens förutsÀttningar utgör grunden.
OmrÄdet Àr belÀget vÀster om Finjasjön vid MjölkalÄnga by och omfattar ca 150 ha. Marken Àgs av HÀssleholms kommun. Som ett led i kommunens arbete med att profilera sig inom hÀst- och ridsportverksamhet vill man skapa möjligheter för etablering av hÀstgÄrdar i kommunen. Detta har tillsammans med strÀvan att tillvarata omrÄdets naturvÀrden, kulturhistoriska bakgrund och förutsÀttningar för rekreation och friluftsliv, utgjort förutsÀttningarna för mitt arbete.
Jag har genom studier av platsens förutsÀttningar och historia skaffat kunskap om omrÄdet.
Den gemensamma förvaltningens möjligheter och problem: en fallstudie av Marslidens fiskevÄrdsomrÄde
Runt om i vÀrlden fortsÀtter mÀnniskans gemensamma naturresurser att utarmas pÄ grund av att vi kortsiktigt vill maximera vÄran vinst, och glömmer att vi alla tjÀnar mest pÄ hÄllbart nyttjande av resurser pÄ lÄng sikt. Hur mÀnniskan bÀst ska organisera förvaltningen av de gemensamma resurserna har i mÄnga decennier varit en frÄga för debatt. Argumentationen har lÀnge kretsat kring den statliga och privata kontrollen, men med tiden har allt större vikt lagts vid möjligheterna med lokalt förvaltade resurser. Förhoppningen Àr att individer som direkt Àr berörda av resursen ska ha incitament att förvalta resursen ur ett hÄllbart perspektiv. För att en sÄdan förvaltning ska komma tillstÄnd Àr det regelverk som skapas runt resursen av största vikt.
Att balansera mellan individuella och relationella behov - en kvalitativ studie om partners perspektiv pÄ sexuallivet vid förvÀrvad hjÀrnskada
Bakgrund: Tidigare forskning har visat att parrelationer och sexualliv pÄverkats efter att den ena i förhÄllandet förvÀrvat en hjÀrnskada. Det kan finnas en diskrepans mellan parets olika syn pÄ vad som Àr problematiskt i förhÄllandet. Ofta har hjÀrnskadan medfört att partnern fÄtt ett ökat ansvar och dÀrmed Àven en rollförÀndring.
Syfte och metod: Syftet med studien Àr att belysa hur partners till personer som förvÀrvat en hjÀrnskada upplever parrelationen med sÀrskilt fokus pÄ det gemensamma sexuallivet. Studien bygger pÄ Ätta individuella intervjuer med partners till personer som i vuxen Älder förvÀrvat en hjÀrnskada.
Resultat: De övergripande resultaten visar att den förvÀrvade hjÀrnskadan pÄverkat parets dagliga liv.
Sunwing Resort Fañabe
Sunwing Resort Fañabé pÄ Teneriffa har en mÄngfaldig kulturell personal. DÀrför mÄste företagsledningen ta hÀnsyn till dessa olika kulturella bakgrunder och fÄ personalen att ha gemensamma mÄl och vÀrderingar. En korrekt, smidig, tvÄsidig intern kommunikation Àr dÀrmed företagets viktigaste redskap..
Körstrategi för det kommande energisystemet Falun-BorlÀnge : Driftanalys och framtagande av optimala styrkurvor
FjÀrrvÀrme Àr ett uppvÀrmningsalternativ framlyft som en potentiellt viktig bestÄndsdel för att lösa EU:s satta klimatmÄl att minska koldioxidutslÀppen, effektivisera energiförbrukningen och öka andelen förnyelsebar energi, de sÄ kallade 20-20-20-mÄlen. Detta dÄ fjÀrrvÀrme möjliggör tillvaratagandet av spillvÀrme frÄn industrier och centraliserade förbrÀnningar vilka kan anvÀnda annars outnyttjade resurser sÄsom avfall och grot. Stora förbrÀnningsanlÀggningar möjliggör Àven en förbÀttrad rening av rökgaser. Falun och BorlÀnge i Dalarna, Sverige, har sedan 1984 och 1969 haft fjÀrrvÀrmesystem vilkadrivs av Falu Energi & Vatten respektive BorlÀnge Energi. I samband med att de tvÄ bolagen skulle förbinda sina vattensystem togs Àven beslutet att bilda ett gemensamt fjÀrrvÀrmenÀt. Detta kommer förverkligas genom att Grundledningen hösten 2014 kommer att fÀrdigstÀllas.
Politisk styrning i kommuner : Fallet Norrköpings kommun
Bakgrund: Vi bor alla i en kommun och tar dagligen del av den kommunala servicen. Vi fÄr vÄra sopor hÀmtade, vi har fungerande vatten och avlopp, vÀgarna underhÄlls, barnen har tillgÄng till dagis- och skolverksamhet och vÄra Àldre har tillgÄng till Àldreomsorg. MÄlet med den kommunala verksamheten Àr att producera service/nytta inom omrÄden som anses vara gemensamma angelÀgenheter för oss kommuninnevÄnare. För att Ästadkomma detta finns gemensamma resurser i form av skattemedel, avgifter och statsbidrag. Men hur styrs dÄ denna omfattande verksamhet som berör oss alla i sÄ stor utstrÀckning?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utforska begreppet politisk styrning inom kommunalverksamhet för att pÄ sÄ vis öka den allmÀnna kunskapen kring politisk styrning och hur den verkar i den kommunala kontexten.Genomförande: Studien har baserats pÄ personliga intervjuer med högt uppsatta politiker och tjÀnstemÀn inom Norrköpings kommun.Resultat: Den politiska styrningen kan förstÄs som dels en formell politisk styrning dels en informell politisk styrning.
Konkurrenskraft för tillvÀxt : Faktorer för tillvÀxtföretags konkurrenskraft
Vi har i denna uppsats försökt besvara frÄgan ?Vilka faktorer Àr gemensamma för att skapa konkurrenskraft för snabbvÀxare oavsett bransch?? Vi har studerat 15 olika skrifter för att ta reda pÄ vad de ansÄg att konkurrenskraftiga företag gör eller borde göra. Vi fann en mÀngd fakta som vi grupperade under tjugo olika faktorer. Fem av dessa faktorer hÀnförde vi till företagets samspel med kunderna och kallade gruppen med faktorer för kundvÀrlden. Femton faktorer hÀnfördes till företagets interna aktiviteter och gruppen benÀmndes organisationsvÀrlden.
Idéburet Offentligt Partnerskap
BÄde den nationella och den lokala överenskommelsen i Göteborgs stad har som mÄl att stÀrka de idéburna organisationernas oberoende roll som opinionsbildare och röstbÀrare samt att öka mÄngfalden av utförare och leverantörer inom offentliga tjÀnster. I samband med detta har Forum sett upphandling och föreningsbidrag som otillrÀckliga samverkansmodeller mellan ideell och offentlig sektor. De skapade en ny samverkansform, Idéburet offentligt partnerskap (IOP), dÀr sektorerna tillsammans ska definiera samhÀllsutmaningar, forma insatser, nÄ gemensamma mÄl och sluta avtal. Göteborgs första IOP-avtal ingicks mellan Social resursförvaltning, Göteborgs Stadsmission, FrÀlsningsarmén och BrÀcke Diakoni i syfte att nÄ gemensamma mÄl i form av dagcentral och nattplats för ekonomiskt utsatta EU-medborgare, vintern 2013. Uppsatsens syfte Àr att undersöka organisationernas syn pÄ samverkan genom detta IOP-avtal och ta reda pÄ i vilken omfattning de bedömer att idéburna organisationers pÄverkansgrad och delaktighet inom samhÀllsutveckling har stÀrks genom IOP samt vad konsekvenserna har varit.
Såmi Duodji : Såmi Duodji - jakten pÄ det samiska
Det muntliga minnet om den gemensamma samiska historien finns skrivet i slöjdandet. Jag har i en materialundersökning undersökt de Àkta slöjdmaterialens betydelse för den samiska slöjdtraditionens identitetsskapande egenskaper. Hur vÀrderas uttryck för samiskt kulturarv utifrÄn olika kulturella erfarenheter av att vara same?.
Analys och utveckling av systemet för ugnsdörrs och kammarramsrengöring: FörbÀttrad arbetsmiljö och produktkvalité
Denna C-uppsats syfte Àr att undersöka hur Case Management (CM) samverkanspartners: socialtjÀnst, frivÄrd, Missbruks- och beroendeavdelning samt tre vÄrdcentraler, i LuleÄ kommun upplever den gemensamma samverkan. För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har intervjuer genomförts dvs. en kvalitativ forskningsmetod eftersom att avsikten Àr att beskriva upplevelser. Det insamlade empiriska materialet grundar sig pÄ tre individuella intervjuer samt tre gruppsamtal ? totalt tolv intervjuade.
à terhÀmtningsplan, grönbok och ökad kontroll: ett framtida institutionellt och ekologiskt hÄllbart arrangemang för förvaltningen av östersjötorsken?
De tvĂ„ torskbestĂ„nden i Ăstersjön har minskat markant sedan mitten av 1980-talet. Uppsatsens syfte var att försöka klargöra om förvaltningen av östersjötorsken kan anses vara ett institutionellt och ekologiskt hĂ„llbart arrangemang, och om EU:s Ă„terhĂ€mtningsplan och grönbok för torskfisket i Ăstersjön kan anses bidra till att förbĂ€ttra förvaltningen av torsken. Förvaltningen av östersjötorsken analyserades utifrĂ„n Elinor Ostroms Ă„tta designprinciper för institutionellt hĂ„llbara arrangemang, som innebĂ€r att om designprinciperna uppfylls, sĂ„ kan arrangemanget anses vara hĂ„llbart. Ett teoretiskt syfte med uppsatsen var ocksĂ„ att studera om dessa principer kan appliceras pĂ„ geografiskt stora och komplexa gemensamma resurser, likt torskfisket i Ăstersjön. En slutsats som kunde dras var att principerna tycks fungera dĂ„ligt att applicera pĂ„ torskfisket.
Kamprad vs. Wallander ? Tolkningsparadigm pÄ svenskt entreprenörskap
Uppsatsen behandlar tvÄ av Sveriges mest framstÄende och vÀlkÀnda entreprenörer och företagsledare, Ingvar Kamprad och Jan Wallander. Syftet Àr att identifiera och analysera gemensamma nÀmnare som utgör en del av förklaringen till Kamprad och Wallanders entreprenöriella framgÄng och förmÄga att genomdriva förÀndring..