Sök:

Sökresultat:

2479 Uppsatser om Gemensamma gränssnitt - Sida 66 av 166

Trivsamma lektioner : eller vÀgar mot ett gott arbetsklimat i skolan

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vad ett trivsamt arbetsklimat pÄ lektionerna kan innebÀra för gymnasieelever och dÀrmed finna underlag för att klarlÀgga vÀgar mot det samt lÀrarens betydelse i sammanhanget. I ett teoretiskt perspektiv behandlar studien eleven som den vÀxande mÀnniskans upplevelser av ett gott arbetsklimat i flera vÀlkÀnda filosofier. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som meningsbearbetats.För att nÄ mÄlet om den meningsfyllda lektionen som en trivsam mötesplats bör innehÄllet och formerna i första hand inrikta sig pÄ flera urskiljda arbetsförhÄllanden som tillsammans bildar flera tillstÄnd av trivsel. Den röda trÄden löper frÄn grundlÀggande mÀnskliga behov till gemensamma aktiviteter som stimulerar inhÀmtande av det nödvÀndiga och delvis pÄverkbara Àmnesstoffet.En generöst vÀlkomnande attityd i kommunikationen med ungdomarna vitaliserar lektionerna. Begrepp som motivation och lustfyllt lÀrande uppstÄr ur lektionernas vardag och aktiviteter.

En sjömans livsstil-ombord och iland : En undersökning av den svenska sjömannens livsstil

Syftet med min studie var att undersöka hur erfarna lÀrare uttrycker sig kring grundlÀggande lÀsinlÀrning och hur de ser pÄ vad som inverkar pÄ lÀsinlÀrning, detta eftersom kunskap i att lÀsa Àr en förutsÀttning för att utveckla lÀsförstÄelse. Jag anvÀnde mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade sex erfarna lÀrare för att undersöka om deras syn pÄ lÀsinlÀrning hade förÀndrats över tid och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. I studien presenteras olika lÀsinlÀrningsmetoder och förutsÀttningar för att utveckla lÀsförstÄelse vilket ocksÄ de intervjuade erfarna lÀrarna fick ge sin syn pÄ.Resultatet visar att de erfarna lÀrarna hade en hel del gemensamma aspekter kring vad som ansÄgs av stor vikt för grundlÀggande lÀsinlÀrning, som till exempel; att utgÄ frÄn barnen; lust och glÀdje; samt intresse och vilja. Synen pÄ lÀsinlÀrning hade hos samtliga erfarna lÀrare utvecklats och fokus hade flyttats frÄn fÀrdighetstrÀning till innehÄll. NÄgon optimal metod framkom egentligen inte utan lÀrarna i studien gjorde en egen mix och plockade vad de kallade "godbitarna" ur de olika metoderna och skapade dÀrmed en egen unik metod som de ansÄg passade dem och deras elever.

Ett svenskt skattesystem under förĂ€ndring : Århundradets skattereform 1902

Större delen av 1800-talet framstÄr som en misslyckad beslutsprocess nÀr det gÀller skatte-politiken i Sverige. EfterstrÀvade förÀndringar av skattesystemet var en trögrörlig process med mycket motstÄnd mot att göra förÀndringar i vÄrt gamla feodala skattesystem som hade anor frÄn medeltiden. NÀr 1800-talet börjar nÀrma sig sitt slut stod plötsligt skattefrÄgorna högt upp pÄ den politiska dagordningen. Arbetarna ville ha röstrÀtt och krÀvde att tullarna skulle avskaffas. Bönderna ville befrias frÄn grundskatterna och de konservativa ville avskaffa in-delningsverket och ersÀtta den med en modern vÀrnpliktsarmé.

NATO: en förÀndrad allians i en förÀndrad vÀrld

Sovjetunionens upplösning 1991 gjorde att sjÀlva grunden för NATO:s existens att vara en försvarspakt inriktad pÄ ett invasionsförsvar försvann. NATO var dÀrför tvungen att hitta nya uppgifter eller upplösas. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om alliansen har förÀndrats och teorin jag har tagit till hjÀlp Àr neorealismen och strukturrealismen. Neorealismen menar att makt, frÀmst militÀr och politisk, och maktbalans Àr viktigast och att NATO Àr en typisk allians i en bipolÀr vÀrld dÀr alliansens huvudsakliga styrka ligger hos dess ledande stat, supermakten USA. Strukturrealismen menar istÀllet att kapacitet och interaktion hos ett system kan vara lika viktigt som makt och tar Àven upp andra faktorer Àn bara militÀra och politiska som ekonomiska, kulturella och sociala.

SpeciallÀraren som teamledare : en studie om ömsesidigt ansvarstagande, engagemang och ledarskap.

Syftet med studien var att undersöka vad som krÀvs för att speciallÀraren med inriktning utvecklingsstörning ska kunna skapa ett samarbetsklimat inom teamet som ger optimala förutsÀttningar för elevernas lÀrande och utveckling. Arbetet har utgÄtt frÄn tidigare forskning kring ledarskap i skolan, trÀningsskolans pedagogiska praktik och betydelsen av delaktighet och samarbete i arbetslivet. Ett historiskt avstamp har gjorts utifrÄn synen pÄ hur utvecklingsstörning utvecklats, samt hur sÀrkolan vuxit fram.  Studien har utgÄtt frÄn ett kvalitativt perspektiv, dÀr jag genom en fenomenologisk ansats sökt förstÄelse kring speciallÀrarens roll som teamledare. För att undersöka hur speciallÀrarens sÀtt att leda och fördela arbetet inom personalteamet kan pÄverka ansvarsfördelningen, kÀnslan av sammanhang och dÀrmed Àven möjligheterna till mÄluppfyllelse för eleverna har jag genomfört gruppintervjuer av befintliga personalteam.

Arbetskultur inom polis och socialtjÀnst : En studie av polisens och socialtjÀnstens arbetskulturer i det gemensamma arbetet med unga personer som begÄr brott

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Utveckling av ett verktyg för produktkataloggenerering

Produktkataloger publiceras och distribueras idag av mÄnga detaljhandelsföretag, stora somsmÄ. Dock har det pÄvisats att katalogproduktion kan vara bÄde tids- och resurskrÀvande. Dettaexamensarbete har dÀrför syftat till att finna en lösning pÄ problemet genom att undersökabehov och förutsÀttningar och dÀrpÄ utveckla ett verktyg som kan underlÀtta arbetet med attskapa produktkataloger. MÄlsÀttningen var att det resulterande verktyget per automatik skulleframstÀlla en produktkatalog i PDF-format utifrÄn ett befintligt artikelregister.En förstudie visade att trots olikheter i befintliga produktkatalogers utformning finnsÀndÄ vissa gemensamma element sÄsom produktbild och pris. Detta faktum utnyttjades vidutvecklingsarbetet dÀr det förutsattes att ett artikelregister, oavsett typ av datakÀlla, alltidinnehÄller vissa informationselement som kan publiceras.

The Chronicles of Shaveman : Serietidningsfilm

Det hÀr projektet beskriver en kortfilm som Àr uppbyggd som en serietidning. Genom arbetets gÄng har vi inspirerats av en hel del filmer och serietidningar. Alla i gruppen har agerat i filmen samt varit röstskÄdespelare. Största delen av filmen Àr inspelad i greenscreen. Effekter och redigering har sedan skett i Adobe After Effects (videoredigeringsprogram), dÀr Àven bakgrunder har lagts till.

"OCH SEN LAGADE EN FINT SNÖGUBBE" : En jĂ€mförande studie av inlĂ€rare i svenska som andrasprĂ„k och deras grammatiska kompetens pĂ„ SFI-nivĂ„erna B, C och D

Syftet med undersökningen Àr att fÄ ökad kunskap om nio andrasprÄkselevers grammatiska kompetens i anvÀndningen av adjektivkongruens i attributiv och predikativ stÀllning samt spetsstÀllning.  Eleverna lÀser pÄ nivÄerna B, C och D inom svensk undervisning för invandrare pÄ vuxenutbildningen (SFI), och dessa elever har gemensamma lektioner ibland. Syftet Àr ocksÄ att jÀmföra dessa gruppers grammatiska kompetens utifrÄn processbarhetsteorin, som Àr en vedertagen teori över andrasprÄksinlÀrning. Processbarhetsteorin sÀger i stora drag att svenska lÀrs in i fem bestÀmda grammatiska steg vilka kommer i en bestÀmd ordning, och att dessa steg inte kan hoppas över. Det undersökta materialet har skrivits av informanterna utifrÄn en bildserie pÄ Ätta bilder, som har analyserats i en slags performansanalys som baseras pÄ processbarhetsteorin.     Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan grupperna inom de undersökta strukturerna, och resultatet pekar ocksÄ mot att det finns stora skillnader inom grupperna.

"Nu ska vi locka till oss hollÀndare!" : om arbete och livskvalitet

Skinnskattebergs kommun Àr en av de kommuner som valt att driva ett projekt för att rekrytera hollÀndska familjer och företagare att flytta till orten. Undersökningen Àr en intervjustudie av de hollÀndska familjer som flyttat till orten samt representanter frÄn kommunen som pÄ olika sÀtt varit delaktiga i satsningen. Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ varför Skinnskattebergs kommun valde att satsa pÄ att rekrytera hollÀndare och hur det gÄtt för de hollÀndska familjer som flyttat till kommunen. Genom projektet hoppades Skinnskattebergs kommun att kunna motverka det minskande invÄnarantalet och var en metod för att arbeta med inflyttningsfrÄgorna. Att det blev hollÀndare som kommunen riktade sig till berodde pÄ att de blev inbjudna av en annan kommun som redan deltagit i ett liknande projekt, riktat till hollÀndare.

Managern och den lÀrande organisationen - - managementrapport av Team Nordea 2003

Sammanfattning Uppsatsens titel: Managern och den lĂ€rande organisationen ? managementrapport av Team Nordea 2003 Seminariedatum: 2004-01-14 Ämne/kurs: Management, 20 poĂ€ng Författare: Anders Isaksson, Johan Kropp, Jim Olsson och Louise Torehall Handledare: HĂ„kan Lagerquist Företag: Nordea Fem nyckelord: lĂ€rande organisation, managementsyn, projektarbete, strategi, utveckling Syfte: Syftet med denna managementrapport Ă€r att förmedla vĂ„ra lĂ€rdomar och att utifrĂ„n dessa reflektera kring managementrollen. Vi vill ocksĂ„ göra ett inlĂ€gg i diskussionen om det goda arbetet och den lĂ€rande organisationen. Metod: Rapporten tar ett abduktivt avstamp och integrerar vĂ„r managementsyn med de insikter vi nĂ„tt genom att hantera ett managementproblem och att arbeta som grupp. Teoretiska perspektiv: - Empiri: - Slutsatser: Vi har gjort ett antal gemensamma lĂ€rdomar: 1Strategianpassning till snabb omvĂ€rldsförĂ€ndring riskerar att leda till resursga2 En bra strategi blir aldrig bĂ€ttre Ă€n dess implementering tillĂ„ter 3 God motivation bygger pĂ„ en balans mellan inre och yttre motivationsfaktorer4 Organisationskultur kan bĂ„de gynna och hĂ€mma motivation 5 Feedback Ă€r samtalets A och O 6 Konflikter kan skapa lĂ€rande samtal 7 Intresse borgar för informationsutbyte Gruppens gemensamma lĂ€rdomar formar vĂ„ra ambitioner som managers men likriktar inte vĂ„ra sĂ€tt att leva upp till dem.

Frustrerad men motiverad?

Försvarsmaktens omstÀllning frÄn ett nationellt invasionsförsvar till ett flexibelt insatsförsvar har för flygvapnets stridsflygdivisioner, likt som för mÄnga andra förband, inneburit stora förÀndringar i hur verksamheten genomförs. Ett tidigare relativt jÀmnt flöde av verksamhet och resurser har nu bytts ut mot Ärsvisa cykler med variationer i resurstilldelning divisionerna emellan. Syftet med detta arbete Àr att först undersöka hur dessa cykler pÄverkar piloternas uppfattning av sin arbetssituation. DÀrefter diskutera hur denna uppfattning pÄverkar flygvapnets krigföringsförmÄga. En undersökning har genomförts pÄ flygvapnets fyra stridsflygdivisioner.

Bilderboken som pedagogiskt verktyg i förskolan : En kvalitativ intervjustudie med förskollÀrare

Studien har ett lÀrarperspektiv och den teoretiska utgÄngspunkten Àr Vygotskij?s sociokulturella teori. VÄrt gemensamma intresse för böcker och höglÀsning lade grunden för den hÀr kvalitativa studien. Studiens syfte har varit att undersöka och beskriva arbetet med bilderboken som pedagogiskt verktyg i förskolan samt prioriterade böcker vid höglÀsningen ur förskollÀrarnas perspektiv.Datainsamlingen har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sju respondenter vid fyra förskoleavdelningar. Vid intervjuerna hade förskollÀrarna med sig fem favoritböcker.

Ett framgÄngsrikt team skapas inte av en tillfÀllighet - det lÀr sig med tiden att prestera enastÄende resultat : En fenomenografisk studie om kollektivt lÀrande i team inom offentlig verksamhet

Syftet med denna studie Àr att undersöka medarbetarnas syn pÄ lÀrande genom att belysa de förutsÀttningar som skapar lÀrande i den studerade kontexten. Studien Àr förlagd pÄ en serviceenhet i förvaltningen Regionservice inom den offentliga organisationen VÀstra Götalandsregionen. En tidigare genomförd medarbetarenkÀt ligger till grund för denna studie och utifrÄn enkÀtens svar valdes en serviceenhet ut, dÄ denna enhet pÄvisade goda resultat inom kategorierna lÀrande i arbetslivet, socialt klimat och Äterkoppling. För att besvara syftet har kvalitativ metod anvÀnts och 17 stycken intervjuer har genomförts. Vi som studenter har inspirerats av en fenomenografisk ansats och det insamlade materialet har sÄledes analyserats med inspiration frÄn fenomenografins sju analyssteg.

Att falla i vÀlfÀrdssamhÀllets sprickor : To fall into the gaps of a welfare society

I samrÄd med FörsÀkringskassan har vi valt att undersöka individens upplevelse och bemötande frÄn FörsÀkringskassan och dess handlÀggare. Vi gick ut i empirin och intervjuade fyra respondenter vars gemensamma nÀmnare Àr att alla har fÄtt avslag pÄ sin begÀran om rÀtt till sjukpenning frÄn FörsÀkringskassan samt att de Àr arbetslösa. Kombinationen gör att respondenterna hamnar i klÀm mellan olika myndigheter och blir utan ersÀttning. Detta skapar starka reaktioner hos de drabbade sÀrskilt nÀr de upplever att de inte har nÄgot stöd eller kÀnner att det inte finns empati hos handlÀggaren vilket medför kÀnslor av frustration. Det tydligaste mönstret vi fick se var att en av vÄra respondenter hade mycket bra kontakt med sin handlÀggare varpÄ hon kÀnde sig vÀldigt tillfreds med FörsÀkringskassans handlande trots sitt avslag, medan de andra tre har haft i de nÀrmaste obefintlig kontakt med sina handlÀggare varefter de har kÀnt en enorm frustration och ibland Àven ilska pÄ FörsÀkringskassans handlande.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->