Sök:

Sökresultat:

2479 Uppsatser om Gemensamma gränssnitt - Sida 3 av 166

RÀttsliga aspekter pÄ parallellhandel med ompaketerade lÀkemedel pÄ den gemensamma marknaden

Inom EU leder skyddet av nationella immateriella rÀttigheter ofta till konflikter med ett av Unionens och Romfördragets grundlÀggande syften; principen om varors fria rörelse. Parallellimport av lÀkemedel pÄ den gemensamma marknaden stÀller konflikten mellan immaterialrÀtten, konkurrensrÀtten och principen om fria varurörelser pÄ sin spets. Den fria rörligheten för lÀkemedel gÄr genom EG-domstolens rÀttspraxis i brÀschen för utvecklingen av en enhetlig marknad. I denna uppsats analyserar författaren Jon HÄkansson parallellhandeln med lÀkemedel, i synnerhet problematiken med varumÀrkesintrÄng vid ompaketering, ommÀrkning och anbringande av nytt varumÀrke. EG-domstolens omfattande rÀttspraxis fram till och med de senaste avgörandena pÄ omrÄdet klargörs och balansen mellan de motstridiga intressena analyseras; pÄ ena sidan finns viljan att uppnÄ sÄ fri rörlighet för varor som möjligt och pÄ den andra intresset av att bevara rÀttigheter enligt nationell immaterialrÀtt..

Teoriers avtryck i doktriner : William S. Lind och Robert Leonhards syn pÄ manöverkrigföring och dess likheter med doktrin för gemensamma operationer

William S. Lind och Robert Leonhard har bÄda givit ut skrifter som behandlar begreppet manöverkrigföring. Försvarsmakten skall vid operationer anvÀnda sig av manövertÀnkandet som enligt doktrinen har sin grund i manöverkrigföring. Den svenska doktrinen avser att ta utgÄngspunkt i teorin men lÀmnar fÄtalet referenser till detta i sin utformning. Uppsatsen syftar till att studera likheterna mellan William S Lind och Robert Leonhards teorier om manöverkrigföring, och det manövertÀnkande som finns i Doktrin för gemensamma operationer.

LÀrares arbetssÀtt i matematik : Etnografiska fallstudier av fyra erfarna lÀrare

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om erfarna lÀrare följer lÀroplanens intentioner om att anvÀnda sig av olika arbetssÀtt och arbetsformer för att frÀmja elevernas kunskapsutveckling i matematik. För att nÄ detta syfte anvÀnde jag en etnografisk inspirerad fallstudie som vetenskaplig metod. De datainsamlingsmetoder som har anvÀnts Àr observationer och intervjuer med fyra erfarna lÀrare frÄn tvÄ skolor.Resultatet visade att lÀrarnas undervisning innehöll en rad gemensamma nÀmnare. De betonade alla en undervisning som innebÀr gemensamma genomgÄngar, repetition av kunskaper, siffertrÀning, utantillinlÀrning och gemensamma samtal i matematik i helklass och i mindre grupper. LÀrarna var överens om att ordning och reda i klassrummet var viktigt för elevens inlÀrning. Möbleringen i klassrummen var liknande i klassrummen.

Invandrarkvinnor i BorlÀnge och Gemensamma Krafters betydelse för kvinnorna

To end up as an immigrant in an unknown country and to try to participate in the majority society means both psychological and physical difficulties where their whole life is changing. Gemensamma Krafter is a prevention changing work in a housing area in BorlÀnge. It works among other things as a meeting place for people from different cultures. The aim with this study was to describe and to get increased understanding for the lives of a number of immigrant women who lives in BorlÀnge/Sweden and which importance ?Gemensamma Krafter? has had for them.

Organisationsbyggande ÄtgÀrder vid ett företagsförvÀrv

Ett vanligt förÀndringsfenomen för dagens organisationer, för att kunna hÀvda sig i den hÄrdnande konkurrensen, Àr att genomgÄ ett samgÄende eller ett företagsförvÀrv. Den pÄföljande integrationsprocessen har dÀr visat sig vara problematisk i den mening att tanken om det gemensamma bolaget inte alltid ter sig sjÀlvklart för den gemene medarbetaren. SvÄrigheter att identifiera sig i den nya organisationen har visat sig underbygga gruppbildning vilket förstÀrker kÀnslan ?vi? och ?dem? Àven fast arbetet sker under samma företagsnamn. Syfte: Hur en organisationsbyggande process kan gÄ till vid ett företagsförvÀrv.

SÀrkullbarns omedelbara arvsrÀtt: RÀttvist mot efterlevande make och gemensamma bröstarvingar?

Efter 1987 Ärs reform av Àrvdabalken fick efterlevande make arvsrÀtt framför makars gemensamma barn. Barn till den första avlidne maken men inte till den efterlevande, sÄ kallade sÀrkullbarn, fick behÄlla sin omedelbara arvsrÀtt. Syftet med lagÀndringen var dels att stÀrka den efterlevande makens stÀllning sÄ att denne inte skulle behöva flytta frÄn det gemensamma hemmet, dels att skydda sÀrkullbarnets arvsrÀtt. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida syftet med lagÀndringen fÄtt avsedd effekt samt hur sÀrkullbarnets omedelbara arvsrÀtt pÄverkar efterlevande makes samt makars gemensamma bröstarvingars arvsrÀtt vid ett arvskifte. I arbetet har traditionell juridisk metod anvÀnts vilket innebÀr att lagtext, förarbeten, praxis och doktrin har studerats.

Tid Àr pengar : hur lÀrare pÄ Komvux upplever att resurserna pÄverkar det pedagogiska arbetet

Inför bildandet av Ekonomiska och MonetÀra Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att fÄ deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att sÀkerstÀlla att de deltagande lÀnderna hade en nÄgorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter intrÀdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken Àven fortsÀttningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillvÀxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gÀllande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande lÀnderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio Är.

Stabilitets- och tillvÀxtpakten inom EU : uppfylls reglerna?

Inför bildandet av Ekonomiska och MonetÀra Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att fÄ deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att sÀkerstÀlla att de deltagande lÀnderna hade en nÄgorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter intrÀdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken Àven fortsÀttningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillvÀxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gÀllande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande lÀnderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio Är.

?Man Àr ju ett föredöme nÀr man Àr ute och handleder undersköterskor och elever. . .? : en studie om sjuksköterskans pedagogiska roll inom kommunal Àldreomsorg

Inför bildandet av Ekonomiska och MonetÀra Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att fÄ deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att sÀkerstÀlla att de deltagande lÀnderna hade en nÄgorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter intrÀdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken Àven fortsÀttningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillvÀxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gÀllande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande lÀnderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio Är.

Hur central Àr kommunikationen inom GU? En kartlÀggning av Göteborgs universitets informationsstruktur inom den centrala enheten

Titel: ?Hur central Àr kommunikationen inom centrala GU??? en kartlÀggning av Göteborgs Universitets informationsstrukturmellan gemensamma förvaltningen och fakulteternaFörfattare: Martin Ström & Kristin MöllerHandledare: Monica Löwgren NilssonKurs: Fördjupningsskurs, VT 2007Syfte: Att kartlÀgga Göteborgs Universitets informationsstrukturinom den centrala enhetenMetod: Kvalitativa intervjuerMaterial: Intervjuer av aktörer inom mÄlgruppen gemensamma förvaltningenHuvudresultat: Undersökningen har visat att man har bra koll pÄ vad interkommunikation ska anvÀndas till men att det inte riktigtefterlevs. Informationsflödet Àr för stort inom GU för att man ska kunna informera alla om allt och det vore bÀttre om det fanns gemensamma forum dÀr man sjÀlv kan hÀmtainformation. Generellt sett sÄ finns det inga uttalade eller formulerade informationsansvar utan det Àr skapat av individen sjÀlv. Intervjupersonerna efterfrÄgar klararedirektiv och information som berör den egna avdelningen och verksamheten.

Planering i förskolan : NÄgra förskollÀrares syn pÄ planeringsarbetet

Förskolans lÀroplan framhÄller att verksamheten ska planeras utifrÄn de mÄl som finns i lÀroplanen. Hur mÄlen bÀst arbetas mot Àr upp till de verksamma pedagogerna att avgöra. DÀrför Àr syftet med vÄrt arbete att belysa nÄgra förskollÀrares förhÄllningssÀtt till planeringsarbete. Men Àven att uppmÀrksamma planeringsarbetet och skapa en diskussion kring hur planeringsarbetet kan utvecklas.Undersökningen har gjorts med den kvalitativa metoden och Ätta förskollÀrare har intervjuats pÄ fyra olika förskolor.VÄrt resultat visar att det vanligaste innehÄllet i förskollÀrarnas enskilda planering Àr arbete med portfolio, dokumentation och förberedelse inför utvecklingssamtal. FörskollÀrarna menar att deras enskilda planering mer eller mindre Àr till för att förbereda dem inför arbetet i verksamheten.

Undersökning av gemensamt slutprov i Historia A vÄrterminen 2000 pÄ Bergagymnasiet i Eslöv

Vi har genomfört en undersökning av det gemensamma slutprovet efter kursen Historia A, vilket genomfördes pÄ Bergagymnasiet i Eslöv vÄren 2000. Genom att med enkÀter ta reda pÄ elevernas synpunkter och genom intervjuer inhÀmta lÀrarnas Äsikter har vi sökt ge en beskrivning av hur man arbetat och varför man valt detta tillvÀgagÄngssÀtt. I vÄr diskussion har vi ocksÄ kommit in pÄ hur framtida gemensamma prov kan bli pÄ Bergagymnasiet. Vi har ocksÄ vidgat perspektivet till att resonera kring möjligheterna för liknande prov dÀr flera gymnasieskolor samarbetar och vilka tÀnkbara följder detta kan fÄ för historieundervisning, lÀromedelsutgivning och den historiedidaktiska debatten. Kort har vi ocksÄ berört möjligheterna för nationella prov i historia..

Resor och möten i Wuthering Heights : immram, echtrae & Leabhar GabhĂĄla Éireann

Syftet Ă€r att faststĂ€lla gemensamma drag och paralleller, som Ă„terfinns i dels keltiska myter/keltiska texter och dels i Wuthering Heights, för att sedan kunna diskutera hur dessa gemensamma drag möter och interagerar med varandra.Resultat: Jag har funnit att det i Wuthering Heights? ramberĂ€ttelse Ă„terfinns gemensamma drag och paralleller, mellan voyage-genrerna immram & echtrae och Wuthering Heights. I Wuthering Heights ? kĂ€rnberĂ€ttelse har jag funnit gemensamma drag och paralleller mellan berĂ€ttelserna hĂ€mtade frĂ„n Leabhar GabhĂĄla Éireann och Wuthering Heights (samtligt mytologiskt material Ă€r hĂ€mtat ur den mytologiska cykeln). I diskussionen om det innehĂ„llsliga mötet, kommer jag fram till att Mr.

Definitioner av tolerans inom pedagogiska yrken

I denna uppsats undersöks vad fyra pedagoger fyller begreppet tolerans med, och hur de anser att elever och barn borde fÄ arbeta med begreppet. Genom intervjuer som kopplats till litteratur, hoppas jag pÄ att förmedla det problematiska i att definiera innebörden av ett sÄ vitt begrepp som tolerans. Idén till uppsatsen Àr kommen av att tolerans Àr en av byggstenarna i den för skolan gemensamma VÀrdegrunden. UtifrÄn denna undersökning, menar jag att tolerans i detta sammanhang ej bör tolkas som en eftergift, utan snarare som en aktiv attityd som krÀver förstÄelse. För att förmedla denna förstÄelse till elever och barn, bör pedagoger försöka enas kring gemensamma definitioner kring mÄngfasetterade begrepp som tolerans..

Alliansen som gemensam faktor i nÄgra aktuella KBT studier : en översikt

Syftet med denna uppsats var att belysa förhÄllandet mellan specifika och gemensamma faktorer och hur de vÀrderas i sitt förhÄllande till utfallet i de senaste KBT studierna frÄn 2005 - mars 2011. Min avsikt var att avgrÀnsa genom att fokusera pÄ ett centralt begrepp som representant för de gemensamma faktorerna samt ett beprövat mÀtinstrument. Valet föll pÄ allians som gemensam faktor samt WAI-Working Alliance Inventory som ett vÀl beprövat mÀtinstrument för alliansksattningen. Avsikten var att samtliga studier frÄn och med 2005 till och med mars 2011 inom KBT-sfÀren som undersökt alliansen genom WAI och dess förhÄllande till utfall skulle tas med. Urvalet stannade vid 9 studier som uppfyllde urvalskriterierna.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->