I Malmö finns en stor park som anlades på 1980-talet och som heter Bulltoftaparken. Samtidigt i Paris anlades Parc de la Villette efter att man haft en tävling om parkens utseende och chefsarkitekt. Här någonstans började mina tankar att cirkulera runt det faktum att parkerna ser olika ut, men båda är anlagda från 1982 ungefär och framåt. Finns det några andra gemensamma nämnare från början? Hur såg deras tillkomst ut? Vad bidrog till utformningen av Parc de la Villette och vad bidrog till utformningen av Bulltoftaparken? Genom att titta på historik, tillkomst, arkitekt och landskapsarkitekter, idéförslag och struktur, jämför jag parkerna och ser vad som skiljer dem åt och vad de har gemensamt.

Syftet med undersökningen är att få ta del av pedagogers erfarenheter av att ha individintegrerade elever i sin grupp/klass och att få ta del av pedagogers syn på hur vi kan nå ett ökat samarbete mellan grundskolan och grundsärskolan. Och hur skolan kan bli bättre på att möta alla elever i behov av särskilt stöd.De senaste åren har det skett en ökning till särskolan men ändå har samhället en vision om ?en skola för alla?. Uppsatsen tar upp särskolan och deras arbetssätt och vilka elever som särskolan är till för. Carlbeck-Kommitténs slutbetänkande tas upp i ett eget kapitel och där ges frågor som rör ett närmande av de bägge skolformerna.

Körskador i samband med skogsbruk är ett problem. År 2012 togs en branschgemensam policy fram, som innehöll definitioner och rekommendationer för undvikande av allvarliga körskador. Studier har visat att attityder, kunskap och samsyn är viktiga faktorer för att minska körskador. Målet var att belysa hur väl Skogssällskapets policy angående körskador har förmedlats från tjänstemän till maskinförare, samt att undersöka hur kommunikation kring, attityder till och samsyn om körskador ser ut hos maskinförare, produktionsledare och skogsförvaltare. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med 4 maskinförare och 5 tjänstemän. Sedan gjordes en kvantitativ undersökning genom en mejlenkät till 89 maskinförare, 15 produktionsledare och 34 skogsförvaltare, med total svarsfrekvens 36 %.

Bakgrund: Bröstcancer utgör idag den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och resterande världen. När kvinnor i fertil ålder insjuknar i bröstcancer är det viktigt för vårdgivaren att försöka finna förståelse för det komplexa skede i livet hon befinner sig i. Syfte: Syftet var att beskriva fertila kvinnors erfarenheter i mötet med sjukvården efter en bröstcancerdiagnos. Metod: En kvalitativ innehållsanalys har genomförts, baserad på sex bloggar. Den insamlade datan bestod av bloggar författade av fertila kvinnor med bröstcancer.

Bakgrund: Palliativ vård definieras som vård som ges till patienter vid deras sista tid i livet och målet är att lindra patienters lidande och främja livskvaliteten. För att sjuksköterskorna ska kunna skapa god omvårdnad krävs kunskap, helhetssyn och förmågan att förmedla trygghet.Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med palliativ vård.Metod: En systematisk litteraturstudie som inkluderade nio artiklar från tre olika databaser. Artiklarna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats enligt Lundman & Graneheim (2008).Resultat: I resultatet framkom att palliativ vård är väldigt krävande för sjuksköterskor och det behövs mycket resurser för att de som arbetar inom detta område ska orka med sitt arbete. Huvudfynden presenterades i Sjuksköterskors professionella förhållningssätt, Innebörden av att arbeta med palliativ vård samt Sjuksköterskornas behov av coping-strategier.Slutsats: Sjuksköterskors personliga egenskaper och kvaliteter hade stor betydelse för att ge god palliativ vård. Stort behov av stöd i form av exempelvis handledning krävdes för att sjuksköterskorna skulle klara av att vårda patienter palliativt.

SyfteSyftet med vår studie är att undersöka sex specialpedagogers erfarenheter och upplevelser av pedagogiska läs- och skrivutredningar. TeoriI studien har en fenomenologisk livsvärldsansats använts. Genom intervjuer har sex specialpedagogers livsvärldar blivit synliggjorda och tolkats utifrån ?sakerna själva?. Enligt fenomenologin är det i dialogen vi förstår varandra.

Denna uppsats syftar till att undersöka betygssättningens likvärdighet i en svensk kommun.För att undersöka detta har jämförelser på individnivå gjorts mellan grundskolans slutbetygoch betygen efter avslutad A-kurs på gymnasiet. De ämnen som har jämförts är matematik,svenska och engelska. Teoretiska utgångspunkter utgörs av på området tidigare gjordforskning.Undersökningen visar att likvärdigheten när det gäller betygssättningen i kommunen kanifrågasättas. Detta påstående baseras på skillnaderna i de olika grundskolornasbetygsutveckling, då grundskolebetygen jämförs med den gemensamma referenspunktengymnasiebetygen..

Mitt examensarbete utgår från mina praktiska erfarenheter av att använda bilder i historieundervisningen. I arbetet analyserar och utvärderar jag mina erfarenheter ur ett historiedidaktiskt perspektiv. Mitt empiriska material utgörs dels av elevernas skriftliga berättelser och tolkningar av bilder, dels mina nerskrivna reflektioner ur VFU-dagboken är mina direkta erfarenheter och upplevelser av metoden åskådliggörs och dels av en enkät där eleverna ger sin syn på undervisningssättet i vilket historiska bilder har en central roll. Detta empiriska material ligger till grund för uppsatsens analys och diskussion. Jag beskriver även de teorier som ligger till grund för hur vi uppfattar bilder och historiska budskap ? bland annat receptionsteori samt vad som ligger i begreppet palimpsestisk historisk medvetenhet.

Offentliga aktörer styrs allt mer mot att tillsammans möta och finna lösningar på framtida utmaningar. Samverkan blir ett sätt för berörda parter att samordna resurser, dela kompetenser och formulera gemensamma plattformar och åtgärder. Exempel på sådana aktörer är kommuner och universitet eller högskolor, som bl.a. samverkar kring kompetensförsörjning, forskning och regional utveckling. Den här typen av samverkan ligger utanför aktörernas formella beslutsordning, vilket gör att de tillsammans måste komma överens om former för hur samverkan kan organiseras och styras.Syftet med denna studie är att undersöka hur samverkan mellan universitet och kommun organiseras och styrs.

Den 17 september 2006 röstade det svenska folket för ett maktskifte i riksdagen. Den nya regeringsmakten gick under namnet Allians för Sverige och bestod av partierna Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. För skapandet av denna allians utarbetade partierna en tydlig gemensam politik och ett gemensamt valmanifest.Detta är en undersökning om vad dessa fyra partier har fått offra av sin egen politik till den gemensamma politikens fördel, samt om något eller några partier har fått åsidosätta större del politik än resterande partier. Den beroende variabeln är därmed graden av office-seeking. För undersökningen har partiernas valmanifest 2002 varit utgångspunkten.

Syftet med den här uppsatsen är att visa hur vi kan förstå oss själva som kvinnor och män utan att betrakta kön som något naturligt och inneboende.Kön är sociala och kulturella konstruktioner och vi lever i ett heteronormativt samhälle där könsskillnaden är genomgripande ? vi utgår från heterosexualitet som den normala sexualiteten och vi skiljer på människor i kvinnor och män.Genom att analysera mina egna minnen i ett minnesarbete undersöker jag mina erfarenheter av könsnormer. Hur har normer kring manlighet kommit till uttryck under min grundskoletid och hur har de påverkat mitt beteende och min självuppfattning?Minnesarbetets fokus ligger på egna erfarenheter och reflektioner, men i förlängningen är syftet att bygga kollektiva identiteter där traditionella förhållanden betraktas på nya sätt..

Detta examensarbete syftade till att studera meningsskapandet i mötet mellan elever i skolår nio och en text ur deras lärobok i fysik. Arbetet utgick från ett pragmatiskt perspektiv och prövade praktisk epistemologisk analys, PEA, för att angripa den meningsskapande processen i detta möte. Det prövade angreppssättet PEA styrde metoden då analysen utgick från en pågående aktivitet, i detta fall mötet mellan elev och en lärobokstext i fysik. Mötet spelades in och observerades för att transkriberas och analyseras. Tydligt framkom att de meningar som skapades hos eleverna påverkades av lärobokens erbjudna innehåll.

Inledning: Sverige bidrar militärt till ett flertal konflikter i världen. Inom dessa styrkor ingår sjukvårdspersonal som arbetar i en hotfull miljö och samtidigt är de både soldat och sjukvårdspersonal. Syfte: att belysa sjuksköterskors och annan hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av att arbeta i områden där det pågår krig. Metod: vald metod var litteraturöversikt. Artikelsökningen gjordes i databaserna Cinahl och PubMed, vilket resulterade i 11 vetenskapliga artiklar varav tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel.

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat på att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, där ledarskap utarbetas av fler än en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsområdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, där ledarskap uppstår i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat på dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förändrad ledarskapskultur ställs inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie på Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

Anledningen till att jag valde att skriva om lärares arbetslivserfarenheter utanför skolan grundar sig till viss del i att man som oftast får höra att skolan är en egen institution och att lärarna inte vet vad som pågår utanför denna trygga värld. Folk i allmänhet pratar mycket om att eleverna ej får lära sig det som krävs för att klara sig i de t"verkliga livet" och att lärare inte kan ge dem dessa nödvändiga kunskaper eftersom de själva inte vet hur samhället fungerar. Orsaken till att lärarna inte vet det är enligt många att de aldrig har haft ett annat arbete än som lärare. Syftet med detta arbete är att ta reda på om lärare som har arbetat utanför skolan använder denna erfarenhet i skolvardagen och i så fall på vilket vis. Mina övergripande frågeställningar är: Vad har de intervjuade arbetat med innan de blev lärare? Anser de att erfarenheterna från tidigare arbete tillför något i skolvardagen? Har kollegorna på skolan haftnytta av de intervjuades erfarenheter? Resultatet visade att samtliga intervjuade hade nytta av sina erfarenheter från andra yrken i skolan, men inte alltid rent praktiskt.