Sökresultat:
1803 Uppsatser om Gemensam vćrdnad - Sida 65 av 121
Tvillingskap, identitetsutveckling och delad eller gemensam skolgÄng. : - Resonemang bland förÀldrar, lÀrare och tvillingar
I vÄr kvalitativa undersökning har vi utifrÄn observationer av ett grupparbete studerat elevers interaktion. VÄra forskningsfrÄgor gÀllande roller, förhÄllningssÀtt och kommunikativa strategier har varit grunden för vÄr analys. Vi observerade en grupp elever i Ärskurs 4 vid tvÄ tillfÀllen. Under observationerna anvÀnde vi oss av videokamera och kompletterade med loggboksanteckningar. Filminspelningarna och anteckningarna bearbetades och intressanta sekvenser valdes ut som transkriberades.
UTVECKLING AV SĂKERHETSKULTUR INOM ETT FĂRETAG : upplevda framgĂ„ngs- och motgĂ„ngsfaktorer bland chefer
En arbetsrelaterad ohÀlsa samt arbetsmiljöfrÄgans betydelse för individens hÀlsa och vÀlmÄende har medfört att hÀlsofrÀmjande insatser för hÀlsa och sÀkerhet i arbetet utgör viktiga ÄtgÀrder för en förbÀttrad folkhÀlsa. Arbetslivets förÀnderlighet med nya krav har skapat en medvetenhet om arbetsmiljö- och sÀkerhetsomrÄdets betydelse för organisationers utveckling och tillvÀxt. Strategier för att skapa hÀlsosamma arbetsmiljöer medför att arbetsplatsen utgör en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete.Syftet med denna studie var att beskriva upplevda framgÄngs- och motgÄngsfaktorer i beslutsprocessen bland chefer i utvecklingen av en sÀkerhetskultur. Metoden som anvÀndes har en kvalitativ studiedesign och semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultaten visade att arbetsmiljö- och sÀkerhetsfrÄgor var givande att driva trots arbetsmiljöomrÄdets komplexitet.
Arbetsterapeuters uppfattningar om framtidens arbetsterapi för Àldre
I framtiden berĂ€knas antalet Ă€ldre över 65 Ă„r att bli fler. Ăldre i framtiden kommer att ha en annan syn pĂ„ Ă„ldrandet samt ha en vana av utbildning, valfrihet och variation. Syftet med studien Ă€r att beskriva arbetsterapeuters uppfattningar om framtidens arbetsterapi för Ă€ldre. Metoden var kvalitativ och ett mĂ„linriktat urval kombinerat med ett nĂ€tverksurval anvĂ€ndes. Tre fokusgruppsdiskussioner anvĂ€ndes som datainsamlingsmetod.
Detektion av temperaturförÀndringar med hjÀlp av trÄdlösa sensornÀt
MÄlet med detta examensarbete var att erhÄlla kunskap om teknik och möjligheter hos trÄdlösa sensornÀt. Speciellt undersöktes hur temperaturförÀndringar kan detekteras med hjÀlp av ett trÄdlöst sensornÀt. Ett sÄdant nÀt sattes upp inomhus med enheter som kallas Tmote Sky och som tillverkas av Moteiv Corporation frÄn USA. Enheterna har flera givare och kan kommunicera med varandra via radio. HÀrefter kommer de trÄdlösa sensorerna att kallas ?smolk? efter direktöversÀttning frÄn engelskans ?mote?.
Det vill jag ocksÄ ha - En studie om pedagogers och förÀldrars uppfattningar om förskolebarns status i relation till materiella ting
BakgrundForskning belyser hur barn pÄverkas av olika faktorer dÄ det handlar om deras materiella status. De faktorer som har stor betydelse för barn Àr bland annat; vÀnner, massmedia, förÀldrar, pedagoger, reklam och den rÄdande norm som finns i samhÀllet. Alla dessa delar har en central och avgörande roll för barns lÀrande, önskningar och de val de gör för att efterstrÀva status.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan och förÀldrar till barn i förskolan uppfattar barns materiella status, i form av klÀder och leksaker. Vi Àr Àven intresserade av att undersöka om den materiella statusen kan pÄverka barns inkludering eller exkludering.FrÄgestÀllningar? Hur upplever pedagoger och förÀldrar att barn efterstrÀvar status?? Vilken uppfattning har pedagoger och förÀldrar kring barns intresse för klÀder och leksaker?? PÄ vilket sÀtt pÄverkar klÀder och leksaker barns status i barngruppen?? Vilka faktorer pÄverkar barn att vilja ha materiell status?3MetodStudien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod dÀr intervju anvÀnts som redskap, varav vi intervjuat Ätta pedagoger samt Ätta förÀldrar.ResultatVÄrt resultat visade att förÀldrar och pedagoger har en gemensam uppfattning om vad som var statushöjande och populÀrt bland barnen.
CopingförmÄga och copingstrategier hos patienter med KOL och patienter med hjÀrtsvikt : En kvantitativ, jÀmförande tvÀrsnittsstudie av patienter i primÀrvÄrden i Sverige
Minst 500 000 av Sveriges befolkning har kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och ungefÀr 250 000 har hjÀrtsvikt. De tvÄ patientgrupperna hade mÄnga likartade symtom och en sjuksköterskeledd gemensam primÀrvÄrdsmottagning för dessa patienter kunde innebÀra mÄnga vinster. Ett av distriktssköterskans kompetensomrÄde var att ha stödjande samtal om hur den enskilde patienten hanterade sin sjukdom. Syftet med uppsatsen var att jÀmföra copingförmÄga och copingstrategier mellan patienter med KOL och patienter med hjÀrtsvikt, samt att undersöka eventuella skillnader av grad av Ängest, depression, pÄverkan pÄ funktion av fatigue och andfÄddhet utifrÄn copingförmÄga och anvÀndande av olika copingstrategier. Metoden var en beskrivande och jÀmförande tvÀrsnittsstudie. Patienter med KOL respektive hjÀrtsvikt frÄn primÀrvÄrden i tre landsting ingick i studien och de fick svara pÄ en hemskickad enkÀt.
LivsfrÄgor och nyttig kunskap : att lÀra om och av religion utifrÄn etik och moral i undervisningen
Sammanfattning I det hÀr arbetet har syftet varit att undersöka vilka delar det gÄr att upptÀcka inom de olika vÀrldsreligionerna att anvÀnda inom momentet etik och moral i skolans undervisning. Undersökningen har skett utifrÄn vad gymnasiets kursplan i religionskunskap uttrycker om momentet samt vad lÀroplanen nÀmner om ett etiskt förhÄllningssÀtt. För att uppnÄ syftet har en innehÄllsanalys av lÀromedel gjorts och dÀrmed en analys av hur de olika vÀrldsreligionerna presenterar begrepp som etik/moral och livsfrÄgor. Detta har medfört en sammanstÀllning av ett eventuellt material att anvÀnda inom religionsundervisningen med utgÄngspunkt i etik och moral. Metoden som anvÀnts Àr en innehÄllsanalys av bÄde kvantitativ och kvalitativ art.
Den gemensamma reflektionen ? ett redskap i jakten pÄ det utvecklande arbetslagsmötet
Bakgrund: För tvÄ Är sedan Àgde en omorganisation rum pÄ min arbetsplats och tre storaarbetslag splittrades och bildade sex smÄ enheter. I mitt nya arbetslag upplevdesdetta som nÄgot positivt och gruppen hade mycket tankar och idéer om vad viskulle Ästadkomma som arbetslag. Visionen sprack dock tidigt och det Àr dÀrsom detta arbete tar sin början. Hur kan vi skapa en samarbetande kultur, dÀrarbetslagsmötet ges innehÄll, funktion och struktur.Syfte: DÄ organisationen tidigare skuggats av en slags pÄtvingad kollegialitet har dettaarbete till syfte att genom ett fortlöpande arbete med reflektion i arbetslaget, gestruktur och innehÄll Ät arbetslagsmötena och utveckla en samarbetandearbetslagskultur.Teori: För att kunna beskriva mitt arbetslags utvecklingsresa i reflektionens fotspÄrredogör jag för reflektionsbegreppet, sÄvÀl som arbetslaget och dess funktionunder detta avsnitt. DÄ lÀrandet i vÄrt lag Àr centralt redogör jag Àven förerfarenhetslÀrandet och det kollektiva lÀrandet.Metod: Som fullt deltagande observatör och aktör har jag verkat för att införareflektionen i vÄrt arbetslag.
Fenotypning med Phene Plate system av koagulas-negativa stafylokocker isolerade frÄn centrala venkatetrar
Koagulas-negativa stafylokocker (KNS) klassas som en viktig del av hudens normalflora. Vid skador pÄ hudens barriÀr som en inlÀggning av centrala venkatetrar (CVK) innebÀr kan dock KNS fÄ tilltrÀde till normalt sterila lokaler dÀr de kan orsaka infektion. Vid utodling av borttagna CVK frÄn patienter resistensbestÀms bara nÄgra enstaka kolonier vilket gör det lÀtt att missa förekomst av flera olika stafylokock-kloner. Syftet med studien var att undersöka hur ofta en eller flera olika KNS-kloner förekommer pÄ CVK frÄn patienter, samt om det förekommer gemensamma kloner av KNS pÄ CVK frÄn olika patienter. Kolonier frÄn CVK prov analyserades med den biokemiska fingerprintingmetoden Phene Plate-system (PhP).
Matematiken i förskolans verksamhet : en observationsstudie
Det traditionella sĂ€ttet att mĂ€ta resultat pĂ„ Ă€r inte lĂ€ngre tillrĂ€ckligt för olika verksamheter och det balanserade styrkortet Ă€r ett exempel pĂ„ en möjlig lösning pĂ„ problemet. FörsĂ€kringskassan Ă€r ett exempel pĂ„ en verksamhet dĂ€r det balanserade styrkortet fungerar bra. Ăr balanserat styrkort en tillĂ€mpningsbar metod för organisationer utan vinstsyfte? Denna studie Ă€mnat att ge lĂ€saren en beskrivning av hur balanserat styrkort kan anvĂ€ndas i organisationen utan vinstsyfte. En fallstudie har genomförts pĂ„ FörsĂ€kringskassan med hjĂ€lp av fyra intervjuer. UtgĂ„ngspunkten har legat i en deduktiv och kvalitativ undersökningsmetod. Information till uppsatsen har samlats in bĂ„de frĂ„n primĂ€r och sekundĂ€rdata.Under implementeringsprocessen av det balanserade styrkortet Ă€r diskussion viktig för att förstĂ„else ska skapas.
"Det hÀr var det nyttigaste jag har lÀrt mig pÄ lÀnge" : FritidslÀrares synliggörande av informellt lÀrande pÄ fritidshem
ABSTRAKTSyftet med uppsatsen var att undersöka hur fritidslÀrare synliggör informellt lÀrande pÄfritidshem för elever, förÀldrar och övriga pedagoger i skolan samt att bringa reda i omfritidslÀrare har informellt lÀrande med som grundtanke i den dagligafritidshemsverksamheten.I arbetet ges en beskrivning av bakgrunden till fritidshemmets framvÀxt ochlitteraturstudier om tidigare forskning om informellt lÀrande. Undersökningengenomfördes med en kvalitativ ansats genom intervjuer med sex yrkesverksammafritidslÀrare.I det resultat som uppdagades framgick svÄrigheten att synliggöra det omÀtbarainformella lÀrandet för elever dÄ stora barngrupper och liten personalstyrka ger mindretid för framför allt det enskilda samtalet men Àven för samtal i mindre grupper. Detframgick Àven att fritidslÀrarna anser att en god förÀldrakontakt genom dagliga samtalvid hÀmtning och lÀmning samt att nÀrvara vid skolans förÀldramöten Àr det mestbetydelsefulla i synliggörandet av det informella lÀrandet för förÀldrarna. Det blev Àventydligt att fritidslÀrarna anser att de har svÄrt att synliggöra sin verksamhet och lÀrandetsom sker dÀr för andra lÀrarkolleger pÄ skolan dÄ de har liten gemensam tid.Sammantaget underströk samtliga fritidslÀrare vikten av deras nÀrvaro i barngruppen ochi att vara ett stöd i barnens lÀrande men att det behövs tid till detta. Alla fritidslÀrarebetonade vikten av samtalets betydelse i detta arbete.
Regionbyggande genom kommunal översiktsplanering : En problematisering av kommungemensam översiktsplanering som verktyg för regional utveckling
Denna uppsats undersöker kommungemensam översiktsplanerings funktion som ett verktyg för regional utveckling. Traditionell översiktsplanering sker inom en kommuns grĂ€nser för att peka ut önskad samhĂ€llsutveckling inom kommunen, men det finns idag exempel pĂ„ kommuner som i ett försök att greppa komplexa kommunöverskridande frĂ„gor genomför delar av sin översiktsplanering tillsammans med nĂ€rliggande funktionellt sammankopplade kommuner. Först i landet med denna typ av plansamarbete var Linköpings och Norrköpings kommun i Ăstergötland genom sin plan Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping som vann laga kraft 2010. UtifrĂ„n exemplet Linköping och Norrköping diskuteras i uppsatsen kommungemensam översiktsplanering i förhĂ„llande till omkringliggande kommuner, dagens regionala- och kommunala planeringssystem och analyserna stĂ€lls mot teorier kring bland annat regionalisering samt storstĂ€ders betydelse för samhĂ€llsutveckling i en globaliserad vĂ€rld.Genom textanalys av Linköping och Norrköpings gemensamma översiktsplan, samt intervjuer med nyckelpersoner inom översiktsplanering i de tvĂ„ kommunerna och regionförbundet Ăstsam har en kĂ€rnproblematik belysts i att regionala grepp tas inom kommunal planering för större geografisk yta Ă€n vad kommunerna har rĂ„dighet över. Den gemensamma planen upplevs fĂ„ en regional betydelse genom en statusökning gentemot traditionella översiktsplaner och kan tolkas styra den regionala utvecklingen genom att greppa frĂ„gor kring samhĂ€llsutveckling kopplat till stĂ€dernas arbetsmarknadsregioner..
Kulturarvsmiljöer under Äverkan : om kulturarvsmiljöer som förstörts och betydelsen av restaureringsinsatser
Miljöer Àr unika och formas av en sammansÀttning av objekt, omgivning och sammanhang. Det Àr mÀnniskor som ger kulturarv innehÄll och mening. Genom tillgÄngen till kulturarv fÄr mÀnniskor en lÀnk till historia som ökar förstÄelsen för bÄde historien, samtiden och framtiden. Kulturarv Àr en gemensam tillgÄng och angelÀgenhet för mÀnniskor. Det ger möjlighet att delta och pÄverka arbetet med kulturarvsfrÄgor vilket Àr en grundlÀggande demokratisk rÀttighet.
Kulturarv har förstörts i alla tider men det har under senare tid skett en markant ökning och förstörelse av kulturarv har blivit en strategi vid vÀpnade konflikter.
En jÀmförande studie av svenska och turkiska lÀrares matematikundervisning i grundskolans tidigare Är
Studiens syfte Àr att undersöka hur svenska och turkiska lÀrare undervisar i matematik och vilka de centrala skillnaderna Àr mellan svenska respektive turkiska lÀrares matematikundervisning, med fokus pÄ den kulturella och skolspecifika nivÄn. Den svenska nya lÀroplanen betonar innebörden med att eleverna ges möjlighet till att utveckla förmÄgan att lösa problem, anvÀnda logiska resonemang och kommunicera matematik, medan den turkiska lÀroplanen betonar innebörden av eleverna motivation till Àmnet och att fokus har Àndrats frÄn enbart skriftlig huvudrÀkning till rimlighetsbedömning och problemlösning. För att analysera empirin anvÀnds ramfaktorteorin som beskriver olika faktorer som pÄverkar undervisningens möjligheter och begrÀnsningar. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer och observationer i Ärskurs 2 och 3 bÄde i Sverige och i Turkiet, dÀr observationerna filmades. I resultaten framkom det att svenska och turkiska lÀrares matematikundervisning skiljer sig genom att det var större fokus pÄ gemensam genomgÄng vid introduktion av ett nytt omrÄde i Turkiet medan den gemensamma genomgÄngen i den svenska undervisningen var kortare.
Utmaningen för det svenska lantbruket : en studie om inkomsteffekter vid direktstödets avskaffande
Under 1957 lades grunden för den gemensamma jordbrukspolitik CAP som idag drivs inom EU. Lantbrukssektorn stÄr idag för en betydande del av EU?s totala budget om 133,8 miljarder euro. Lantbruket inom Europa erhÄller Ärligen stora summor i form av direktstöd. LÀnder utanför EU motsÀtter sig dessa stöd och anser att det skadar marknader utanför EU?s grÀnser och dÄ frÀmst i Afrika.