Den Europeiska Unionen är en mångfacetterad samling länder med ett brett spektra av historisk bakgrund, geografisk placering och ekonomiska förhållanden. I denna uppsats undersöks huruvida en gemensam europeisk identitet kan bidra till en ökad tillit från medborgarna i unionen till EU som institution.Uppsatsens teoretiska underlag består av tidigare forskning. Denna forskning skapar ett fundament för den statistiska modell som används för att besvara frågeställningen.Med hjälp av data samlad ur bland annat Eurobarometerrapporter tar uppsatsen, via multipel linjär regression, fram en modell som förklarar förhållandet mellan den beroende variabeln ?förtroende för EU? och de oberoende variablerna ?uppfattning av gemensam europeisk identitet?, ?avstånd till Bryssel?, ?BNP per capita? och ?antal år som medlem i EU?.Resultatet visar en koppling mellan en högre grad av upplevd gemensam identitet hos medborgarna i ett land och ett ökat förtroende för EU.Vidare visar modellen ett negativt samband mellan förtroendet för EU och ett stigande värde på var och en av de övriga förklaringsvariablerna. Med andra ord: ju längre avstånd till Bryssel, ju högre BNP per capita och ju längre medlemskap i unionen desto lägre förtroende känner den genomsnittlige medborgaren för EU..

Kritik har riktats mot hur landstingen använder sina resurser. Kritiken har gjort att landstingen pressats till att förändra sin styrning. Studien undersöker utifrån ett New Public Management perspektiv vilka åtgärder landstingen har vidtagit gällande vårdens inköpsprocess för att möta de ökade kraven. Studien sammanlänkar teorier om stordriftsfördelar med New Public Management för att undersöka om landstingets resursanvändning kan påverkas genom gemensam upphandling. Den empiriska studien bygger på intervjuer från två olika landsting.

Multi-Channel Network (MCN) a?r mediefo?retag som jobbar pa? plattformen Youtube. Deras affa?rside? ga?r ut pa? att para ihop Youtubeprofiler med fo?retag som vill annonsera pa? Youtube. I nula?get finns det tva? MCN fo?retag i Sverige, Splay och United Screens.

AbstractForskning visar att verksamheter ställs inför omfattande arbetsrelaterade problem därverksamheter förlitar sig på team för en effektiv problemlösning. Grunden för effektivitet iteamen föds då teammedlemmarna delar samma vision om det arbete som måste utföras.Studiens syfte är att få en ökad förståelse för skapandet av delade mentala modeller, genomatt undersöka teammedlemmarnas enskilda upplevelse av delade mentala modeller samtcentrala processer som gemensam meningsstruktur och kommunikation i teamets arbete medatt uppnå effektivitet. I föreliggande fenomenologiska uppsats har ett team om treteammedlemmar observerats och sedan intervjuats om deras individuella upplevelse avskapandet av delade mentala modeller. Resultaten visar att delade mentala modeller upplevssom viktig och där faktorer som aktivt deltagande, kommunikation och interaktion har storpåverkan..

Fo?rfattarna till detta examensarbete har intresserat sig o?ver hur innovationer kan sprida sig till olika nationer genom exempelvis sma? innovativa verksamheter. I denna forskningsstudie underso?ker fo?rfattarna hur innovationer sprider sig till andra nationer och om innovationsspridningen kan relateras till en internationaliseringsmodell, delforskningsfra?gan grundar sig i Rothwells femte generationens innovationsprocess. Fo?rfattarna har valt att anva?nda sig av en kvalitativ metod, med en deduktiv ansats da?r underso?kningen har sin utga?ngspunkt fra?n teorin.

För att öka energisäkerheten och garantera en rättvis och trygg energiförsörjning för alla medlemsländer har EU försökt skapa en gemensam energipolitik gentemot Ryssland. I empiridelen av vår kvalitativa fallstudie har vi dock kommit fram till att EU-ländernas olika relation till Ryssland försvårar för EU att hålla enad front gentemot Ryssland.Vi har valt att använda oss av teorierna neofunktionalism och intergovernmentalism för att analysera förutsättningarna för en gemensam europeisk energipolitik gentemot Ryssland. Vi har funnit att båda dessa teorier hjälper till att förklara samarbetets utfall hittills och hur samarbetets framtida förutsättningar ser ut.Vår slutsats är att EU kan lyckas med ambitionen om en gemensam energipolitik gentemot Ryssland om fler av medlemsstaterna, speciellt de större och mer inflytelserika, är villiga att engagera sig i frågan. Om hotet om energibrist skulle bli mer överhängande eller om Rysslands beteende i energifrågan skulle bli mer oberäkneligt ökar också chanserna för ett lyckat samarbete..

Syftet har varit att undersöka hur ?barnets bästa? och ?samarbetssvårigheter mellan föräldrar? ska inverka vid beslut om gemensam eller ensam vårdnad. Underliggande syfte var att genom två rättsfall visa hur domstolarna tar hänsyn till ?barnets bästa? och ?samarbetssvårigheter mellan föräldrarna? vid vårdnadstvister. Metoden i uppsatsen är traditionell juridisk metod, vilket innebär att lag, förarbeten, rättsfall, praxis och doktrin som är relevant för området har behandlats.

Syftet med uppsatsen är att skapa djupare förståelse för vilka skillnader som finns mellan finsk och svensk organisationskultur. Den avser att belysa utmaningar för en gemensam organisationskultur. Ytterligare ett syfte är att ge en teoretisk grund för vår magisteruppsats. Den kommer att utgöra en studie av organisationskulturen på ett finsk-svenskt företag med utgångspunkt i de nationella skillnaderna.  För att undersöka finsk och svensk kultur har vi utgått från tvärkulturellisten Geert Hofstedes (1980) modell om hur det med hjälp av fem dimensioner går att skilja nationella kulturer åt. Vi har likaså använt generella teorier om organisationskultur, samt litteratur om Finlands respektive Sveriges kultur.

Denna uppsats handlar om Enheten för vägledning, en enhet där studie- och yrkesvägledarna ingår i samma organisation ? en så kallad gemensam plattform - och har en gemensam vägledningschef. Syftet är att belysa och analysera organisationens betydelse för studie- och yrkesvägledarnas yrkesutövning. Frågor vi ställer oss är vilka organisatoriska faktorer som påverkar studie- och yrkesvägledarnas möjligheter att utföra och påverka sitt arbete. För att besvara våra frågeställningar har vi använt en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem studie- och yrkesvägledare verksamma i Enheten för vägledning.

Bakgrund: Rottne industri a?r ett fo?retag som tillverkar skogsmaskiner, na?rmare besta?mt sko?rdare och skotare. En viktig del av fo?retagets strategi i dagsla?get grundar pa? att bedriva en genero?s reservdelsverksamhet ut mot kunder. Reservdelsverksamheten har vuxit och blivit en konkurrensfo?rdel fo?r Rottne industri.

Som ett led i en naturlig utveckling har de nordiska länderna tillsammans beslutat sig för att minska barriärerna och harmonisera processer mellan länderna och på så sätt möjliggöra för en gemensam nordisk elmarknad. År 2008 påbörjades arbete med harmoniseringen, vilken syftar till att möjliggöra för kunden att handla sin el från samtliga nordiska länder. Tillförlitliga elleveranser och effektiva och konkurrensmässiga elpriser ska förändra konkurrensbilden och elmarknaden ska anta ett mer marknadsanpassat utseende.  Syftet med den här rapporten är att studera hur ett elföretag kommer att påverkas av utvecklingen mot en gemensam nordisk slutkundsmarknad. I ett första steg presenteras nuläget på den svenska elmarknaden, vartefter ett scenario har tagits fram, baserat på förväntade förändringar på elmarknaden. Scenariot syftar till att ge en överskådlig bild av elmarknaden år 2020, men har sin tyngdpunkt i arbetet med en gemensam nordisk slutkundsmarknad.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.