I vår studie avser vi söka svar på vilken roll skolan spelar som socialt rum för ungdomars identitets- och meningsskapande. Det är en sociologisk studie där vi mer precist belyser den betydelse olika platser i skolan har för eleverna. Vi studerar även hur elever umgås, vilka man rör sig med och varför. Studien har ett betonat vardagsperspektiv, där vi vill studera vanliga ungdomar i sin vardag i skolan. Som analysinstrument använder vi oss av den franske sociologen Michel Maffesolis teori om neo-stammar.

Syftet är att undersöka, förstå och beskriva socialarbetares tankar om självreflektion. Syftet går attbryta ner i två frågeställningar;Hur resonerar socialarbetaren kring självreflektion?Hur reflekterar socialarbetaren kring relationen mellan behandlare och klient?Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjun som datainsamlingsmetod. Sex intervjuer medverksamma socialarbetare som arbetar med längre behandlingsrelationer har genomförts. Empirinhar analyserats utifrån tidigare forskning om självreflektion och självkännedom, samt utifrånteoretiska utgångspunkter i systemteori och intersubjektivitetsteori.I resultatet framkommer socialarbetarnas tankar och erfarenheter kring självreflektion i förhållandetill deras behandlingsarbete.

Syftet med detta arbete är att få kunskap om hur tre KME-lärare definierar begreppet estetik, hur de vill använda sig av det i sin undervisning samt hur de sedan omsätter det till sin praktik. Vår metod är att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer med tre KME- lärare. Det empiriska material vi samlar in kommer vi ställa i perspektiv till begreppen modest och radikal estetik. Vårt arbete visar att retorik och praktik inte alltid överensstämmer. Det finns hos våra informanter en strävan om radikala anspråk på estetik, men i undervisningen går det att finna spår av modest estetik.

Syftet med studien var att ta reda på om förskolebarn kan utveckla sin förståelse för det naturvetenskapliga fenomenet vatten, dess faser, fasförändringar och kretslopp genom en rad olika aktiviteter under fem veckor. Sex barn i fyra till fem års ålder deltog i fem aktivitetstillfällen. Barnen intervjuades med samma intervjufrågor före och efter aktiviteterna för att ta reda på om deras förståelse utvecklats. Resultatet visar att det går att utveckla barns förståelse för de olika fenomenen och i diskussionen framkommer det att det finns viktiga aspekter att tänka på för att göra detta möjligt. Bland annat är det av vikt som pedagog att vara påläst om lärandeobjektet, öppna frågor leder till att barnens tankar kommer fram vilket gör att pedagogen kan utmana barnen samt för att kunna planera kommande aktiviteter efter barnens nivå.

Denna studie har som syfte att undersöka hur den spatiala organisationen av artefakter påverkar överrapportering mellan sjukvårdspersonal på en intensivvårdsavdelning. Syftet äratt kunna förstå överrapporteringsprocessen mellan sjuksköterskor och de artefakter de har tillsitt förfogande och att ge förslag på strukturförbättringar så att dessa överrapporteringar kan effektiviseras både tid- och energimässigt. Det leder till studiens andra syfte, nämligen att ge förslag på hur en gemensam arbetsyta vid överrapporteringar, ett så kallat worktable, skulle kunna arbetas fram. Resultatet av denna studie visar att det inte finns en given struktur för hur överrapporteringar ska genomföras och därför finns det inte heller en bestämd ordning över artefakters spatiala organisation. I slutet av denna rapport ges det förslag på vilka funktioner ett framtida gemensamt arbetsbord borde innefatta..

Projektet Bastu och bad på Värmdö är beläget i Stockholms skärgård. Den speciella platsen på kanten av ett berg är överväldigande och inspirerande men ställer även krav på en varsam placering för att spara berget och den sköra växtligheten.Badet är balanserat nära bergskanten för att ge känslan av att simma i det intilliggande havet med blicken vilande mot  horisonten. Badet är långt nog för en kort simtur, det mindre huset har endast rum för vila och plats för enkla måltider samt en bastu. Huset är enkelt utformat och har en låg profil med tak och fasader av grånat trä. Projektet Bostäder i Blackeberg visar fyra punkthus, grupperade två och två med en gemensam gårdsyta och kontakt och utblickar till den intilliggande skogen.Husen har varierad form med en högre del i nio våningar och en lägre med sex våningar. Det är  fem lägenheter per våningsplan med tre etagelägenheter högst upp.

Syftet med denna studie var att undersöker hur behandlare reflekterar över sitt bemötande av individer som missbrukar cannabis som primär drog. Vidare undersöks hur behandlaren individanpassar behandlingen för ungdomarna samt vilka egenskaper som är bra för en behandlare att besitta. Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats. Undersökningen gjordes av semistrukturerade intervjuer med hjälp av fyra behandlare inom missbruksvården som arbetar medungdomar som främst brukar cannabis. Studien utgickifrån Moira von Wrights relationella teori om det relationella perspektivet som är ihop vävt med Donald Schöns teori om den reflekterande praktikern.

I denna fallstudie av en specialpedagog belyses uppdraget att stödja lärande och utveckling. Detta uppdrag påverkar och påverkas av den relationella och komplexa värld som skolan är, där lärare befinner sig i ett fält av politiska beslut och styrningseffekter. Syfte med studien är att undersöka hur specialpedagogens uppdrag organiseras, med särskilt fokus på utveckling, och inom detta syfte undersöka hur specialpedagogiska frågor hanteras i skolans praktik. Metoden utgörs av intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visar på ett mångfacetterat uppdrag, där specialpedagogens expertroll bygger på särskild kunskap, men där hennes förmåga att stödja lärare till ökade prestationer, är beroende av nära relationer och en specialpedagogik och pedagogik i förening.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera enhetschefers syn på sina medarbetares kompetensutveckling för att sedan kunna ställa detta i relation till hur det praktiska kompetensutvecklingsarbetet faktiskt går till. Detta gjordes genom en intervjustudie som inkluderade sju semistrukturerade intervjuer med enhetschefer inom en avdelning i Östergötlands Landsting.Studien redogör för såväl skillnader som likheter i uppfattningar dem emellan och även mellan vad som sägs, och vad som görs. Slutligen visar det sig att det inom ett antal frågor förekommer en diskrepans mellan vad som sägs, och vad som görs. Frågor som visade sig vara inkongruenta återfanns bland annat inom ledarskapsområdet, kartläggnings- och uppföljningsområdet samt personalpolicyområdet. Denna inkongruens problematiserades och härleddes sedan till möjliga orsaksfaktorer vilka i sin tur utgör potentiella förbättringsområden i en optimering av verksamhetens kompetensutvecklingsarbete..

Aktivt lyssnande är en teori som berättar hur man kommunicerar med studenter när man undervisar. Detta är ett försök som tillämpar Aktivt lyssnande vid samtal gällande matematisk problemlösning på gymnasienivå. Syftet med detta försök är att studera förändringen av dialogen mellan läraren och studenten under matematiklektionerna. Hur förändras typen av matematiska frågor som studenten ställer till läraren under dialogerna? Hur förändras - tidpunkten då studenten väljer att ställa sin fråga före, under eller efter påbörjad lösning? Kan Aktivt lyssnande hjälpa läraren att tolka studentens språk och förmedla sitt budskap? Datainsamlingen skedde sommaren 2007 hemma hos forskaren med aktivt deltagande.

Många organisationer arbetar idag på en internationell marknad och måste på så sätt också anpassa sig till det nya samhällsklimatet. Att se och arbeta över gränser, arbeta utifrån att kompetens och nya affärsmöjligheter inte har någon etnisk tillhörighet. Alla är vi lika oavsett ursprung. Det handlar om kunskap, att få individen att lära och i längden skapa en gemensam syn.Syftet med denna studie är att analysera en organisations planerade och påbörjade mångfaldsarbete samt att diskutera möjliga ytterligare åtgärder.Studien är av kvalitativ karaktär med kvalitativa, semi - strukturerade intervjuer som datainsamlings metod.Resultatet av studien visade att organisationens företagskultur och värderingar var väl implementerade men att kommunikationen behöver bli tydligare om den lyckade förändring som organisationen vill ska kunna förverkligas..

Studiens syfte är att få en inblick i Gävles kommunala skolors trygghets- och likabehandlingsplaner, några rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lärarnas/pedagogernas främjande insatser för elevers psykiska hälsa i grundskolans tidigare år. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer på Gävles kommunala skolor för att få en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkätundersökning bland lärare/pedagoger i grundskolans tidigare år på de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn på trygghet skiljde sig åt, medan de hade en gemensam syn på likabehandling. Lärarna/pedagogerna gav en oenig bild av det främjande arbetet för barnens psykiska hälsa.

Otrygghet och stress förekommer i arbetet för många sjuksköterskor. Detta upplevs som psykiskt påfrestande och kan leda till utbrändhet. Genom att erbjuda sjuksköterskor utrymme för reflektion och bearbetning av känslor, kan man förebygga dessa problem. Handledning, med syfte att reflektera tillsammans i grupp, är ett sätt att skapa trygghet i yrkesrollen för sjuksköterskorna. Syftet med denna uppsats är att utifrån tidigare studier och forskning beskriva sjuksköterskornas upplevelser av handledning i grupp.

I Lgr 11 (Skolverket, 2011) står det att ingen ska utsättas för kränkande behandling. Uppsatsen belyser åtgärder som finns mot mobbning, vilket ingår under begreppet kränkande behandling enligt Skolverket (2004). Det finns otaliga åtgärder mot mobbning och en gemensam nämnare hos dem, som belyses i uppsatsen, är att kommunikation är viktigt för att kunna bekämpa mobbning.Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med åtgärder mot mobbning ute i verksamheten. För att ta reda på detta gjordes en kvalitativ studie där vi intervjuade sex verksamma lärare. Vi har även bearbetat litteratur och tillsammans med det och resultatet av intervjuerna har vi kunnat dra slutsatser.Resultatet av vår undersökning visar att kommunikation, likabehandlingsplanen, grupper som arbetar mot mobbning och kuratorn är viktiga åtgärder i arbetet mot mobbning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida den kyrkliga församlingsverksamheten kan påvisas bidra till att stärka bygemenskapen. Mitt antagande är att det finns ett samband mellan stor församlingsaktivitet och stark gemenskapskänsla. Grunden till empirin består av intervjumaterial, deltagande observationer och insamlat skriftligt material. Den österbottniska by Purmo utgör föremål för min undersökning. Valet av undersökningsort var inte svårt eftersom jag är född och uppvuxen där. Purmo församling hör till Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet. Den kyrkliga samfälligheten består av fem olika församlingar med en gemensam administration. Varje enskild församling styr över den egna verksamheten på basen av en egen budget. En tydlig sekularisering kan märkas i Finland idag.