Sökresultat:
1798 Uppsatser om Gemensam läsning - Sida 47 av 120
Hur ska jag göra med Lisa?! : En studie om vilket stöd klasslÀrare kan fÄ i arbetet med barn i socioemotionella svÄrigheter
Syftet med uppsatsen var att undersöka vilket stöd klasslÀrare kan fÄ i arbetet med barn i socioemotionella svÄrigheter, om det finns nÄgon form av handledning att tillgÄ samt hur man arbetar med barn- och ungdomspsykiatrin. Studien genomfördes med bakgrund att det finns mÄnga barn i socioemotionella svÄrigheter i skolan och fÄ vet hur man ska bemöta dessa barn. Dessa socioemotionella svÄrigheter visar sig ofta som en beteendeproblematik som kan skapa problem i samspelet med andra, det hÀr leder sÀllan till en diagnos och barnen fÄr dÄ sÀllan det stöd de behöver. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer och antalet informanter Àr fyra specialpedagoger och en speciallÀrare som arbetar pÄ olika skolor i samma kommun. Resultatet visar pÄ att arbetet med barn i svÄrigheter Àr komplext och Äsikterna skiljer sig mellan informanterna hur man ska bedriva det arbetet.
TV som motivationshöjande faktor för vuxna andrasprÄksinlÀrare
Under min verksamhetsförlagda tid pÄ lÀrarutbildningen vid Malmö högskola har jag arbetat med vuxna andrasprÄkselever. Jag har i mötet med lÀrare och rektorer upplevt en önskan om att öka motivationen hos deltagarna för att studietiden inte ska bli sÄ lÄng och för att fler personer ska fÄ möjlighet till utbildning.
Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka om och hur TV skulle kunna fungera som motivationshöjande faktor i vuxnas lÀrprocess av ett andrasprÄk, för att pÄ sikt bidra till en ökad genomströmning inom SFI-utbildningen.
Jag började tidigt i mina möten med elevgrupperna att diskutera deras egen syn pÄ sin sprÄkutveckling och vad som stimulerar den. Vid upprepade tillfÀllen fick jag reda pÄ att de nÀst efter skolan ser TV:n som den viktigaste kÀllan till att lÀra sig det svenska sprÄket.
I detta arbete har jag undersökt deltagarnas TV-vanor och stÀllt frÄgan om dessa vanor pÄ nÄgot sÀtt motiverar den studerande att lÀra sig det svenska sprÄket.
Jag har kommit fram till att det finns en motivationsfaktor i det förhÄllande som undersökningsgruppen har till svenska TV-program. Denna motivation gÄr att utnyttja i skolan för att bland annat bidra till en gemensam kontext att utgÄ ifrÄn och som stimuli till fortsatt sprÄkligt arbete.
InstÀllningen till anvÀndningen av Lync : En kvantitativ fallstudie av anstÀllda pÄ avdelningen Verksamhetsstöd inom FörsÀkringskassan grundad pÄ UTAUT-modellen
Detta ar en studie dar man undersokt varfor mikroforetag deltar i portaler och vilketstod mikroforetag ar i behov av via portaler. Detta ar intressant da utvecklingen avICT (informations- och kommunikationsteknik) innebar nya forutsattningar forsmaforetags mojligheter att marknadsfora och salja varor och tjanster och dessatillsammans med de medelstora foretagen utgor upp emot 99% av helaforetagspopulationen i EU-landerna och star for en stor del av de nya arbetstillfallensom skapas i vastvarldens ekonomier. Begransningen till mikroforetag gors eftersomtidigare forskning i forsta hand har berort det som definierats som sma ochmedelstora foretag och inte mikroforetag (1-10 anstallda). E-commerce funktionalitetskall finnas i portalerna eftersom man kan finna tidigare studier som behandlarsamarbete mellan mikroforetag utan e-commerce i portaler.For att genomfora studien valde man att gora en multipel flerfallsstudie efter engenomgang av befintlig forskning pa omradet. Data till flerfallsstudien samlades ingenom dokument, observationer, enkater och intervjuer.
Datalagring och skyddet för den personliga integriteten : En analys av EU-domstolens ogiltigförklarande av datalagringsdirektivet samt konsekvenserna för svensk datalagringslagstiftning
Detta arbete utgör en första del av ett forskningsprojekt vars intentioner Àr att synliggöra och öka kunskapen om SFI (svenska för invandrare) och SVA (svenska som andrasprÄk). Studien Àr kopplad till min egen arbetsplats. Intentionen med detta projekt Àr att beskriva och analysera bÄde process och innehÄll i en gemensam kunskapsutveckling i en forskningscirkel.Projektet fokuserar i första hand pÄ kulturmöten, livsÄskÄdning och livsfrÄgeperspektiv samt olika livssituationer. Dessa betraktas huvudsakligen utifrÄn de medverkande lÀrarnas perspektiv. Detta medför att invandrarelevernas uppfattning och upplevelser i berörda aspekter inte berörs direkt i detta projekt.
AffÀrsmodeller för produktutvecklingskonsulter - en fallstudie av Syntronic AB
Problemformulering: Tekniska konsultföretag, som Syntronic, tycks idag konvergera till en gemensam bransch för produktutvecklingskonsulter, drivna av nya kundbehov. Hur kommer dessa behov att utvecklas i framtiden och vilka affÀrsmodeller Àr bÀst lÀmpade för att möta dessa behov? Inom respektive affÀrsmodell, vilka Àr de nyckelelement som skapar konkurrensfördelar? Vilken av dessa affÀrsmodeller skall Syntronic vÀlja, och vilka strategiska förÀndringar krÀver det? Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att formulera en ny strategi för Syntronic, och att skapa insikt i produktutvecklingskonsulternas utvecklingsvillkor och möjligheter till konkurrensfördelar. Metod:För att bygga upp den nödvÀndiga förstÄelsen har vi genomfört en omfattande studie av Syntronic, deras kunder och konkurrenter. Ett ramverk med teorier om extern försörjning, Value Migration och strategi har hjÀlpt oss att utveckla affÀrsmodellerna och vÄra strategiska rekommendationer.
Familjecentrerad vÄrd inom barnsjukvÄrd : Verklighet eller filosofi
Sjuksköterskors syn pÄ familjens nÀrvaro och delaktighet i barnets vÄrd har pendlat under det senaste seklet. I relation till uppkommen evidens genom forskning har familjecentrerad vÄrd blivit ett alltmer vedertaget begrepp inom barnsjukvÄrd. Familjens delaktighet i barnets vÄrd har visat sig vara en hÀlsofrÀmjande resurs för hela familjen. Sjuksköterskor har en viktig roll i att engagera och involvera familjen i omvÄrdnaden, sÄledes kan sjuksköterskors synsÀtt pÄverka i vilken mÄn det utförs. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors synsÀtt pÄ familjecentrerad vÄrd nÀr ett barn vÄrdas pÄ sjukhus, och resultatet utgörs av 11 vetenskapliga artiklar.
Tala till mig : en litteraturöversikt om faktorer som pÄverkar kommunikationen vid afasi och sjuksköterskans möjlighet att förbÀttra den.
Studien har som grund den nya gymnasiereformen som tagit fart och medfört att svenska ridgymnasier har utvecklats. DÄ det tidigare riksidrottsgymnasiet inte lÀngre kommer att drivas, har svenska ridsportförbundet valt att satsa pÄ NIU, nationellt godkÀnda utbildningar. UtbildningsmÄlet Àr att ryttarna ska kunna befinna sig pÄ nationell elit vid gymnasiets slut. Syftet med studien var att undersöka hur ridsportens elva nationellt godkÀnda utbildningar ser pÄ begreppet talang, samt vilken roll hÀstmaterialet har i en ryttares talangutveckling. Skolornas tankar och Äsikter presenteras kring NIU:s upplÀgg, uttagningsprocesserna, samt ryttartalang och att vad som krÀvs för att bli elitryttare.
En pedagogisk syn pÄ vÀrdegrunden : Hur omsÀtter förskolepedagoger vÀrdegrunden i praktiken
Syftet med detta arbete Àr att belysa hur pedagoger i förskolan ser pÄ vÀrdegrunden och dess vÀrden samt hur de omsÀtter den i praktiken. VÀrdegrundsfrÄgor i skola och förskola lyfts inte fram pÄ samma sÀtt som lÀs- och skrivÀmnen nÄgot som kan resultera i att vÀrdegrundsarbetet ges mindre och mindre utrymme i verksamheten. I detta arbete bryts begreppet inledningsvis ner via tidigare forskning och aktuell litteratur rörande Àmnet. HÀr beskrivs vÀrdegrundsbegreppets intÄg i de svenska lÀroplanerna via vÀrdegrundsprojektet, de demokratiska vÀrdena i lÀroplanerna men Àven andra begrepp som vÀrdegrunden Àr uppbyggt pÄ beskrivs. Arbetet gÄr Àven pÄ djupet med att beskriva de fyra grundlÀggande etiska vÀrdena som Àr autonomi, integritet, jÀmstÀlldhet/jÀmlikhet och solidaritet.
För patientens bÀsta : kommunikation mellan sjuksköterska och lÀkare
För att sÀkra patientsÀkerheten krÀvs att kommunikationen mellan vÄrdpersonal frÀmjas, de har visat sig att kommunikationen har ett samband med de misstag som sker i patientvÄrden. Ett speciellt behov av vidare forskning pÄ kommunikationen mellan sjuksköterska och lÀkare finns, detta för att professionernas kommunikation sinsemellan Àr en stor del av patientens vÄrd och sÀkerhet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som pÄverkar kommunikation mellan lÀkare och sjuksköterska relaterat till patientsÀkerheten. Studien utfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att C-HIP och SBAR ansÄgs vara anvÀndbara för att frÀmja en god kommunikation mellan professionerna och för att frÀmja patientsÀkerheten.
Samverkan i arbetslag : utifrÄn rektorers uppfattning
Bakgrund: Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi upplevt att samverkan i arbetslag inte Àr sjÀlvklar. Beroende pÄ vilka lÀrare man talar med ser samverkan olika ut. Enligt Lpo94 skall lÀrare samverka, men det finns inga riktlinjer för hur detta ska ske i praktiken. Rektor har ansvar för att samverkan sker lÀrare emellan, men vi kÀnner att rektorernas direktiv inte Àr tydliga. UtifrÄn detta vÀcktes vÄrt intresse för hur olika rektorer uppfattar att de organiserar för samverkan pÄ sin skola.
Ska vi vara med och leka? : En studie om pedagogers perspektiv pÄ sitt deltagande i barns lek pÄ förskolan
Syftet med studien var att belysa hur pedagoger resonerar om det egna lekdeltagandet och hur de anser att lek bidrar till lÀrande för barn pÄ förskolan, samt hur de beskriver miljöns betydelse för barns lek. I studien medverkade personal frÄn tvÄ olika förskolor. En kvalitativ datainsamlingsmetod har anvÀnts dÄ data har samlats in genom intervjuer. För att vÀga pedagogernas svar mot fakta har vi genomfört en litteraturstudie, dÀr vi lyfter fram olika författares teorier om lek och vuxnas deltagande i barns lek. I vÄr studie fick vi fram tre förhÄllningssÀtt som pedagogerna hade nÀr det gÀllde att vara deltagande i barns lek; aktiv deltagare, observatör samt stödjande inspiratör. UtifrÄn det resultat vi har fÄtt fram i vÄr studie kan vi se att de flesta av pedagogerna ansÄg att det Àr vÀrdefullt för barnen att pedagoger Àr deltagande i leken.
Besöks inte prÀsten krÀvs ett möte med juristen : Om sambolagstiftningens förhÄllande till arvs- och testamentsrÀtten
SammanfattningSambolagstiftningen i Sverige har till syfte att skydda den svagare parten nÀr samboförhÄllandet avslutas pÄ grund av antingen separation eller att den ena sambon avlider. Det Àr en minimilagstiftning dÀr lagstiftaren ansett det viktigt att sambolagen undviker att nÀrma sig regleringen av Àktenskap och pÄ sÄ vis bli en Àktenskapsliknande samlevnadsform av lÀgre dignitet. För att reglera sitt förhÄllande pÄ de punkter dÀr lagstiftningen brister eller samborna önskar en annan utgÄng Àn vad sambolagen erbjuder Àr sambor hÀnvisade till att avtala.    Familjebildningen har sedan 60-talet genomgÄtt en stor förÀndring dÀr Àktenskap fortfarande Àr den dominerande samlevnadsformen men Àr inte lÀngre det enda och sjÀlvklara valet. Antalet samboförhÄllanden ökar, samtidigt som en del av de bakomliggande tankarna kring regleringen i sambolagen kan anses förÄldrade.    Till följd av att samboförhÄllanden blir vanligare kommer det hÀr arbetet att behandla sambolagstiftningens förhÄllande till arvs- och testamentsrÀtt som Àr en av de punkter dÀr sambolagstiftningen skiljer sig avsevÀrt frÄn regleringen av Àktenskap. Vid den ena sambons bortgÄng har efterlevande sambo ingen legal arvsrÀtt.
Andra rangens val, andra rangens rapportering?
Titel: Andra rangens val, andra rangens rapportering? En jÀmförelse avlokalrapportering frÄn Svenska och Norska val.Författare: Erik Westergren-MörtbergKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionenför journalistik och masskommunikation vid Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen -10Handledare: Bengt JohanssonAntal ord: Ca 18000 ord.Syfte: Att genom en jÀmförelse av Svenska och Norska dagstidningars innehÄll dagarna före ett lokalval, avgöra hur gemensam respektiveseparata valdagar pÄverkar lokaltidningarnas rapportering om lokalpolitiska frÄgor.Metod: Kvantitativ metod. Textanalys av 630 artiklar frÄn fyra tidningar frÄnSverige och Norge.Material: Samtliga politiska artiklar frÄn 14 nummer av fyra tidningar. Totalt630 artiklar frÄn 56 nummer fördelade över fyra tidningar, tvÄ frÄn Sverige och TvÄ frÄn Norge.FrÄn Sverige:Skaraborgs AllehandaBorÄs TidningFrÄn Norge:Romerikes BladFedrelandsvennenResultat: Studien visar att de norska tidningarna prioriterar kommunalvalet högre Àn de svenska tidningarna. Det kommunala materialet Àr större,högre prioriterat och mer synligt i de norska tidningarna.
Revisionsstandard - RS : Vad innebar bytet frÄn Revisionsprocessen för revisorerna?
SammanfattningIntroduktionEtt antal skandaler hos företag som Enron och Parmalat har visat pÄ ett behov av tydligare regler för revision. För EU men Àven internationellt Àr införandet av revisionsstandarder ett sÀtt att införa harmonisering och jÀmförbara regler inom revision. Resultatet har blivit att EU infört International Standards of Auditing (ISA) som gemensam grund. I Sverige har den anpassats och översatts men anvÀnds under benÀmningen Revisionsstandard i Sverige, RS.Tidigare utfördes revision i Sverige under vad som dÄ kallades revisionsprocessen.SyfteSyftet med studien Àr att visa vad införandet av RS inneburit och hur det pÄverkat revisorernas arbete, vilka skillnader det Àr mellan RS och RP. Den delstandard vi kommer att lÀgga mer fokus pÄ Àr RS 570.MetodVi har utgÄtt frÄn att först studera gÀllande texter och regler, vad som fanns skrivet i RP och RS, samt debatter i branschtidningar.
Samarbete mellan modersmÄlslÀrare och lÀrare i övriga Àmnen
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka samarbetet mellan modersmÄlslÀrare och lÀrare i övriga Àmnen. I vilken utstrÀckning, hur de eventuella samarbetena ser ut och vilken instÀllning de olika lÀrarna har till ett sÄdant samarbete undersöks ocksÄ. Dessutom lyfts vilka möjligheter och hinder lÀrarna ser för ett sÄdant samarbete.
Studien har genomförts pÄ tvÄ grundskolor i Sverige och deltagarna har varit bÄde modersmÄlslÀrare och lÀrare i övriga Àmnen. BÄde enkÀter och kvalitativa intervjuer har anvÀnts för att samla in empirin. Sammanlagt var det sex modersmÄlslÀrare och femton lÀrare i övriga Àmnen som deltog i enkÀtundersökningen.