Vi lever idag i en värld vars klimat är under förändring. De stigande temperaturerna leder till att havsnivån har stigit och även i framtiden kommer att fortsätta att stiga. När havsnivån stiger kommer kustnära områden vara tvungna att på något sätt skydda sig emot de högre vattennivåerna. Huvudstudien är över Göteborgs stad, där intervju genomfördes med Ulf Moback på Göteborgs stad. För att få perspektiv på Göteborgs stads arbete gjordes valet att även studera en annan stad med liknande problematik, Malmö.Studiens syfte var att undersöka hur Göteborg och Malmö avser att skydda staden från den stigande havsnivån.

Mot bakgrund av ett o?kat intresset fo?r stadska?rnan, i ba?de svensk planeringskontext och i diskursen om staden, belyser den ha?r studien den svenska planeringspraktikens intresse fo?r stadska?rneutveckling i perifera omra?den. Syftet med studien a?r att kritiskt analysera hur periferin konstrueras som rum fo?r stadska?rneutveckling och att fo?rdjupa fo?rsta?elsen fo?r vad detta inneba?r fo?r planeringen av staden.Studiens teoretiska och metodologiska ramverk utga?r fra?n ett diskursteoretiskt fo?rha?llningssa?tt vilket fo?r med sig ett antal logiker och begrepp som anva?nts fo?r analysen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet tar utga?ngspunkt i hur utbyggnadsomra?det Hyllie i Malmo?.

Denna undersökning syftar till att med hjälp av intervjuer undersöka ett antal pedagogers uppfattning av kvalitet, likvärdighet och ansvar i en skola samt hur skolans arbetssätt påverkar kvalitet och likvärdighet för eleverna. De parametrar som finns definierade av skolans ledning som strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelmått på pedagogisk utveckling återkommer inte spontant hos de intervjuade pedagogerna, det räcker inte att tala om kvalitet för att kunna mäta och utveckla den. Den huvudsakliga slutsats som kan dras av undersökningen är att det saknas en gemensam syn på kvalitet och vad kvalitet konkret innebär i det pedagogiska arbetet och det pedagogiska ledarskapet för att skapa och säkerställa kvalitet och likvärdighet inom skolans alla funktioner; kvalificerande, socialiserande och subjektifierande..

Uppsatsens titel:Den stora utmaningen ? en fallstudie över vikten av en gemensam värdegrund i ett detaljhandelsföretag Kurs: SMA405 Examensarbete - Magisterkurs Författare:Emma Halvarsson &Agnes Sjögreen Handledare: Örjan Hallgren & Sumi Park Dahlgaard Nycklord: Företagskultur, ledarskap, intern marknadsföring, kommunikation, visioner, värderingar Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och undersöka hur en gemensam värdegrund kan bli en del av företagskulturen. Uppsatsens huvudsakliga frågeställning är: Hur implementeras och sprids visioner och värderingar på ett framgångsrikt sätt i ett detaljhandelsföretag? Metod:Det empiriska materialet samlades in utifrån en kvalitativ undersökningsmetod, med djupintervjuer som huvudsakligt tillvägagångssätt. Med hänsyn till uppsatsens syfte har vi valt att utgå ifrån en hermeneutisk forskningsansats, där tolkning utgör den huvudsakliga forskningsmetoden.

Sammanfattning Studien ämnar ta reda på vilken teori som är mest applicerbar, den Ricardiansak ekvivalensen eller den klassiska Keynesianska teorin.  Studien är kvalitativ och bygger på en enkätstudie riktad mot studenter där de tillfrågade svarat på hur deras inställning till vissa frågor är. Resultatet analyserades genom en kvalitativ analys samt jämfördes med tidigare rapporter inom ämnet för att se om resultaten ligger i gemensam linje. Utifrån resultaten antyder att den Ricardiansak teorin inte efterföljs, något som även stöds av tidigare rapporter inom ämnet.  Statsskulden har ingen påverkan på studenternas konsumtionsbenägenhet utifrån undersökningens resultat..

Syftet med denna undersökning var att se vad pedagogerna har för förhållande och hur de genom egna erfarenheter definierar hållbar utveckling, samt att få möjlighet att höra hur de arbetar med hållbar utveckling och miljöfrågor i förskolan och därtill även hur de ser att barnen förstått innehållet i arbetet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna och resultatet visar att pedagogernas förhållande skiljer sig lite åt, men en gemensam nämnare är att det till stor del ligger på tankeplanet hos de flesta av dem. När det kommer till barnens förståelse så menar pedagogerna att barnen förstått när de själva börjar ställa mer frågor och när de själva uppmärksammar ämnet..

Denna studie utgår ifrån lärarens perspektiv på hur konflikter hanteras och vilka strategier som tillämpas i förskolan. Vi har valt att utgå ifrån en kvalitativ metod i vår studie där vi har intervjuat sex verksamma förskollärare och två förskolechefer. Vi har även observerat hur förskollärarna bemöter konflikter. Resultatet visar att lärarna dagligen stöter på konflikter mellan barn och att de försöker låta barnen själva få lösa konflikterna. Dock kan barnen behöva vägledning med att lyssna till varandra, ordval och att de inblandade finner en gemensam lösning.

Detta examensarbete syfta pa? att automatisera en paketeringsprocess av mynt som idag utfo?rs manuellt av personalen pa? fo?retaget Loomis. Det automatiserade konceptet som kommer presenteras fo?r fo?retaget skall kortfattat klara av att paketera deras va?rdepa?sar med myntenheter.Projektet startar med att skapa en fo?rsta?else fo?r vad som skall utfo?ras pa? fo?retaget och vilka problem som finns idag. I arbetets fo?rsta fas utfo?rs samtal med beho?rig personal da?r noggrann dokumentation och granskning om hur arbetsmetodiken utfo?rs fo?r tillfa?llet.Efter att tillra?ckligt med fakta hade samlats bo?rjade na?sta fas med informationsinsamling.

Problemformulering: År 2002 trädde regeringens 11-punktsprogram i kraft, vars syfte var ökad hälsa i arbetslivet. Samma år delades finansiella medel för det innefattande hälsobokslutsprojektet ut till de med­verkande offentliga verksamheterna. Studien syftar till att undersöka två av de medverkande kommunerna specifikt, Sigtuna och Skellefteå kommun. Vår intention är att ge svar på följande frågor utifrån deras perspektiv:v  Vad är hälsobokslutsmodellen baserad på?v  Vilken funktion har hälsobokslutet fått i respektive kommun?v  Vilka synpunkter finns beträffande målet att skapa en gemensam hälsoboksluts­mo­dell för kommunal verksamhet?v  Har hälsobokslutsarbetet lett till att hälsan synliggjorts och sjukfrånvaron mins­kat?Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera vad hälsoboksluten i kommunerna Sigtuna och Skellefteå har baserats på, vilken funktion det har och om det bidragit till att synliggöra hälsan i verksamheten.

Syftet med studien är att undersöka hur socionomer, utifrån den kunskap de fårmed sig från socionomutbildningen, skapar sin yrkesidentitet. Detta görs genomfokusgruppsintervjuer med yrkesverksamma socionomer som arbetar somsocialsekreterare, kuratorer eller chefer inom socialt arbete. Analysen som görs istudien är tematisk och tar sitt avstamp i en socialkonstruktionistisk tradition. Deresultat som lyfts fram i studien är att en gemensam värdegrund formas underutbildningen och sätter grunden för den yrkesidentitet som utvecklas i de olikayrkesroller som väntar efter examen. De olika rollerna har olika förutsättningaroch påverkar därför identitetsskapandet på olika sätt vilket skapar en splittringmellan de olika grupperna.

Charles de Gaulle, en fransk general, var president i Frankrike från 1958 till 1970. Redan innan sitt makttillträde ?58 hade han verkat för att Frankrike skulle skaffa sig ett självständigt kärnvapenförsvar och göra sig mer självständigt och suveränt, främst gentemot NATO och USA. Detta arbete tog rejäl fart efter hans makttillträde och det franska självständiga kärnvapenförsvaret förverkligades 1967. Året innan, tog han Frankrike ur NATO:s militära samarbete.

Vårt syfte med den här uppsatsen är att förstå hur kompetensutvecklingsåtgärder bidrar till att medarbetarna får ökad kompetens. Detta ska ses utifrån både ett lednings- och ett medarbetarperspektiv. Vi har tagit reda på vilka förutsättningar som har betydelse för att medarbetarnas kompetens ska kunna utvecklas. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för insamling av empiri. Intervjuerna vi har gjort med medarbetarna har varit semistandardiserade med en öppen ansats. Det vi har kommit fram till i denna uppsats är att de kompetensutvecklingsåtgärder som vi har funnit, för att öka medarbetarnas kompetens, bygger på tre förutsättningar. Dessa tre är att vara uppdaterad, engagemang och intresse samt en gemensam grundsyn kring lärande.

Lysande relationer är ett projekt som har sin utgångspunkt i temat relationer, människor emellan. Projektet har resulterat i tre funktionella vardagsprodukter med ett adderat mervärde med syfte att frammana reflektion över våra relationer till andra människor.De tre produkterna finns i de vardagsritualer där möten mellan människor sker och skapar en förutsättning för lysande relationer.Produkterna är en klädhängare/golvlampa, en takarmatur och en ljusstake. Här bidrar ljuset som en gemensam nämnare i de tre produkterna som en symbol för värme, känslor och förändring i situation. Lysande relationer är ett designprojekt ur en humanistisk synvinkel och vad som händer när brukaren interagerar med produkter. Det är inte produkterna i sig själva som skapar lysande relationer, utan dess tankar och handlingar som produkternas mervärden tillför när brukaren använder produkterna.

Detta arbete undersöker hur den nya zeeländska läsinlärningsmodellen Whole language kan se ut i praktiken på en svensk skola utifrån läsinlärningsmaterialet Kiwi. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur materialet är uppbyggt, hur lärarna arbetar med det och vad de anser om metoden som bygger på läsning i tre former: gemensam, vägledd och självständig. Min metod består av tre delar: kvalitativa intervjuer med 5 lärare på min VFT-skola, hänvisningar till min fältdagbok som jag skrev där och en mindre textgranskning av kiwimaterialet. Det viktigaste resultatet är att det finns både lärare som helt har tagit metoden till sig och lärare som skulle vilja slippa arbeta med den. Min viktigaste slutsats är att Kiwi och storbok fungerar bäst om det finns resurser för det.

Allt fler svenska vårdgivare ger patienter direktåtkomst till sina patientjournaler via internet. För att göra sådana tjänster så lättanvända som möjligt är det viktigt att förstå vad användarna har för bild av vad en patientjournal är och hur den är strukturerad. I den här rapporten presenteras en undersökning av hur användare uppfattar patientjournaler. Undersökningen har omfattat intervjuer, öppen kortsortering (med inledande free-listing) och användningstest ? metoder som kompletterat varandra bra.