Sök:

Sökresultat:

1726 Uppsatser om Gemensam förvaltning - Sida 38 av 116

Kaos i socialförsÀkringsadministrationen - en studie av orsakerna till FörsÀkringskassans förstatligande

År 2005 förstatligades FörsĂ€kringskassan, vilket innebar att de 21 sjĂ€lvstyrandelĂ€nsförsĂ€kringskassorna och RiksförsĂ€kringsverket slogs samman till enmyndighet. I en litteraturbaserad fallstudie undersöks orsakerna till förstatligandetoch vilken betydelse det har haft för socialförsĂ€kringsadministrationen. Detta görsgenom att vi utifrĂ„n ett instrumentellt och ett kulturellt perspektiv tittar pĂ„ hurFörsĂ€kringskassans verksamhet, processer, struktur och organisationskultur sĂ„g utföre respektive efter förstatligandet.Resultaten visar att FörsĂ€kringskassan instrumentellt sett blev statlig eftersomregeringen ville öka sina möjligheter till styrning och ansvarsutkrĂ€vande avFörsĂ€kringskassan. Ytterligare orsaker var att man avsĂ„g öka verksamhetensmĂ„luppfyllelse, resursutnyttjande, samordning, specialisering och standardisering.Kulturellt sett genomfördes förstatligandet dĂ„ regeringen önskade skapa engemensam organisationskultur för att öka vĂ€rdestyrningen, rĂ€ttssĂ€kerheten,kompetensutvecklingen och tilltron till myndigheten.Slutsatsen Ă€r att det finns en basal förklaringsfaktor till förstatligandet, vilkenĂ€r regeringens önskan om ökad styrning. DĂ€rtill finns det tvĂ„ bakomliggandeförklaringsfaktorer, vilka utgörs av regeringens krav pĂ„ effektivisering ochbesparingar..

Fritidspedagogens arbete med fysisk aktivitet pÄ fritidshemmet

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vad fritidspedagoger frÄn olika skolar anser om fysiska aktiviteters betydelse samt hur fritidspedagogerna arbetar med att frÀmja och stödja elevernas fysiska utveckling pÄ fritidshemmet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om fysisk aktivitet och fritidshemmet. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag fÄ reda pÄ hur fritidspedagoger tÀnker kring fysiska aktiviteter betydelse för barn, hur fritidspedagoger arbetar med fysiska aktiviter pÄ olika fritidshem och vad fritidspedagoger tycker om sitt nya uppdrag att komplettera skola nÀr det gÀller fysiska utveklingen. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att alla intervjuade fritidspedagoger har gemensam uppfattning om vilken stor roll har fysiska aktiviter i barns utveckling och hÀlsa. Dock fanns det inte nÄgot mÄlinriktat arbete med fysiska aktiviteter pÄ fritidshem som undersöktes. Det visade sig att alla respondenter försöker planera och arbeta för att kunna bjuda barn som vistas pÄ fritidshemmet pÄ olika fysiska aktiviter sÄ ofta sÄ möjligt.

VÀgen till det goda exemplet Erfarna specialpedagogers uppfattningar om framgÄngsrikt specialpedagogiskt arbete

Syftet med arbetet Àr att belysa vad sju erfarna specialpedagoger menar vara framgÄngsrikt specialpedagogiskt arbete. Den ska ge svar pÄ vad specialpedagogerna menar vara vÀgen till ett gott exempel. Hur uppfattar specialpedagogerna det positiva och framgÄngsrika arbete som ger elevgrupper och enskilda elever en bÀttre situation. Med hjÀlp av intervjuer vill jag se hur specialpedagogerna beskriver sitt arbete som leder till en förbÀttrad situation för elever och elevgrupper. Sammanfattningsvis visar mitt arbete att specialpedagogerna menar att allt gott arbete bygger pÄ goda relationer, tillit mellan de olika parter som arbetar tillsammans och att en kÀnsla av framtidstro kan frammanas. För att utvecklingen ska bli positiv mÄste arbetet ske pÄ olika nivÄer anser specialpedagogerna och omfatta alla skolans pedagoger och skolledning. Alla som arbetar i skolan ska ha en gemensam syn pÄ vad skolan stÄr för och ska fungera som modeller för elever och varandra.

"En vÀg in" : En socialpsykologisk studie om de anstÀlldas upplevelser kring organisationsförÀndringen "En vÀg in"

Syftet med studien Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt- och relationellt perspektiv, skapa en djupare förstÄelse och förklaring för hur medarbetarna pÄ kundservice "En vÀg in" i Varbergs kommun upplevt denna organisationsförÀndring. Urvalet bestod av sex medarbetare och tvÄ personer ur ledningsgruppen. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har anvÀnts, samt en hermeneutisk ansats. För att analyseraoch tolka det empiriska materialet har tidigare forskning och vetenskapliga artiklar valts ut, samt teorierna Jacobsens (2013) förÀndringsledarskap och motstÄnd, Maslows behovstrappa (Aronsson m.fl. 2012), Herzbergs tvÄfaktorsteori (Aronsson m.fl.

Varför gifta sig? En kvalitativ undersökning om varför mÀnniskor vÀljer att gifta sig

Syftet med arbetet Ă€r att förstĂ„ varför mĂ€nniskor i dagens samhĂ€lle vĂ€ljer att gifta sig. Vad Ă€r skĂ€len för giftermĂ„l nĂ€r man i dagens Sverige kan bo i ett samboförhĂ„llande utan att vara gift. Är kĂ€rleken viktigast eller finns det andra aspekter som pĂ„verkar mĂ€nniskor nĂ€r de vĂ€ljer att ingĂ„ ett Ă€ktenskap? Huvudtanken med arbetet Ă€r att förstĂ„ mĂ€nniskor som ingĂ„r Ă€ktenskap och varför de gör det, samtidigt vill vi förstĂ„ de som bor i ett samboförhĂ„llande och varför de inte gifter sig. För att förstĂ„ detta har vi valt att utgĂ„ frĂ„n kvalitativ metod.

HÄllbart företagande : miljöanpassning och avfallshantering hos smÄföretag i Sandvikens kommun

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

GÀnget och jag - - Fyra gymnasieungdomar berÀttar om hur deras umgÀngeskrets pÄverkar deras identitetsskapande

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur ungdomar skapar en gemensam identitet i sin kamratgrupp samt hur individen inom gruppen pÄverkas av detta. Dessa studier Àr viktiga ur ett lÀrarperspektiv dÄ lÀroplanen fastslÄr att en trygg identitet Àr en förutsÀttning för att ungdomarnas empatiska förmÄga ska kunna utvecklas (Lpf 94). Teorier om identitetsskapande inom ungdomsgrupper prövas mot verkliga fall. Fokus ligger pÄ hur kamratgrupper anvÀnder sig av symboler, riter och ?vi- och dem kÀnsla? för att skapa gemenskap.

ANPASSNING I PRAKTIKEN : En studie om anpassning mellan IT och verksamhet i ett e-handelsföretag

En av nyckelfaktorerna för framgÄngsrik affÀrsverksamhet Àr en nÀra anpassning mellan IT och verksamhet. Intresset för omrÄdet har vÀckts i samband med att organisationer i stor utstrÀckning finner ett gap mellan IT-funktionen och verksamhetsomrÄden. Flertalet ÄtgÀrder för att nÄ anpassning inom organisationer diskuteras och följande tvÄ perspektiv Àr mest förekommande i samband med anpassning -? formella och informella strukturer. Formella strukturer handlar om strategier, infrastrukturer och planeringsmetoder i organisationer.

BerÀttelsen om Negotium : En analys av narrativer frÄn ett företag iförÀndring

Negotium Àr ett teknikintensivt företag som, till följd av förÀndrade marknadskrav och ett behov av att kostnadseffektivisera, idag stÄr inför ett omfattande produktskifte. Skiftet Àr en del i företagets strategi för att fortsÀtta vara marknadsledande, men innebÀr Àven stora utmaningar. Den nya, gemensamma produkten krÀver nya sÀtt att arbeta; samarbete mÄste ske över de traditionella enhetsgrÀnserna pÄ ett för Negotium helt nytt sÀtt. För att ta reda pÄ vilka möjligheter och hinder som kan tÀnkas föreligga i utvecklingen av dengemensamma produkten har ett narrativt angreppssÀtt antagits. Narrativ teori bygger pÄ en socialkonstruktivistisk grund och ett antagande om att mÀnniskan skapar och tolkar sin verklighet genom sprÄket. Genom att studera narrativer, berÀttelser, som cirkulerar inom Negotium tÀnker vi oss att skapa en ökad förstÄelse för varför mÀnniskor agerar som de gör.Uppsatsens syfte Àr sÄledes att; narrativt analysera utsagor om utvecklingen av den gemensamma produkten.

EU och det sociala kapitalet : En studie av sambandet mellan socialt kapital och valdeltagande bland EU:s medlemslÀnder

Den 25 maj 2014 valde Sverige, likt resterande medlemslÀnder inom EU, parlamentariker till Europaparlamentet för perioden 2014-2019. Detta val tenderar att engagera lÄngt fÀrre vÀljare Àn nationella parlamentsval trots att det Àr ett av fÄ reella verktyg en vÀljare har att pÄverka EU:s arbete och inriktning. Fenomenet kan exemplifieras med Sverige som i riksdagsvalet 2010 uppnÄdde ett valdeltagande pÄ 84,63% av den röstberÀttigade befolkningen, men i valet till Europaparlamentet 2009 röstade endast 45.3%. Generellt i EU röstar 20 procentenheter fÀrre i valet till Europaparlamentet. I och med valet 2004 föll det sammanlagda valdeltagandet till under 50 % för första gÄngen.I boken ?What?s wrong with the European union & how to fix it? pÄvisar Simon Hix denna problematik och kallar Europaparlaments-valet ett ?second-order election?.

Varför överlÄter medlemsstaterna makt Ät EU? : En fallstudie om utvecklandet av en gemensam asyl- och flyktingpolitik inom EU.

The aim of this study is to explain the paradox of the memberstates willingness to surrender power of important issues such as asylum and refugee policy and therefore partly abandon its sovereignty. We also discuss the relation between internationalization, regionalization and globalization since these processes form the context in which our research problem is found. A case study is used as a method in this paper.In our quest for answers we use a theory of internationalization that we place in its context by primarily discussing the relation between globalization and regionalization. The theory is used as an explanatory force and to give it a concrete form we operationalised its three processes; internationalization of problems, internationalization of the societies and internationalization of the descisionmaking.The result of the case study shows that the increase in asylumseekers leads to a higher risk of negative competition wich give rise to the memberstates need to coordinate their politics.We found that when societies and problems are being internationalized, the state finds it difficult to resolve problems on their own and this leads to the internationalization of the dedescisionmaking. The internationalization of the decision-making process is therefore natural, which in this case means the decisions are taken by the EU rather than by the member states..

Livskvalitét hos personer med multipel skleros : En litteraturöversikt

Idag lever ett stort antal mÀnniskor med Multipel Skleros (MS) av varierande grad i Sverige. MS pÄverkar livskvaliteten negativt genom att personen kan fÄ koordinationsstörningar, kÀnselnedsÀttning, miktionsbesvÀr samt problem med gÄngfunktionen och den sexuella funktionen. Det finns mÄnga studier gjorda pÄ livskvalitet hos personer med MS men dock ingen gemensam litteraturöversikt och sammanstÀllning av dess resultat. Syftet med studien var att analysera den hÀlsorelaterade livskvaliteten hos personer med MS utifrÄn granskning och sammanstÀllning av studier dÀr mÀtinstrumentet MSQOL-54 anvÀnts. En litteraturöversikt med fem studier har genomförts dÀr det kvantitativa mÀtinstrumentet MSQOL-54 anvÀnts.

Barn med sprÄkstörning interagerar : -en samtalsanalytisk studie av samtal mellan barn och barn samt barn och logoped

This paper explores the interaction of children with language impairment (LI). The present essay is a conversation analytic study of child-child and child-therapist dyads. The aim was to explore in what ways children with LI reach common understanding. Another purpose was to investigate if there are differences in interaction between dyads with children with LI and dyads with children with LI and speech language therapist. Seven children, three girls and four boys, with LI participated in the study.

Fritidspedagogers uppfattningar kring sÀrskilt stöd : En kvalitativ studie om sÀrskilt stöd och behovet av sÀrskilt stöd i fritidshemmet

Syftet med studien Àr att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar behovet av sÀrskilt stöd rent allmÀnt, men Àven om behovet som idag Àr allt vanligare i skolan ocksÄ existerar i fritidshemmet. Studiens metod bygger pÄ kvalitativa fokusgruppsamtal med sex olika arbetslag pÄ tvÄ olika skolor. Totalt deltar tretton stycken högskoleutbildade fritidspedagoger som Àr anstÀllda och jobbar inom fritidshemmet pÄ respektive skola. Resultatet av studien visar att fritidspedagogerna mÄnga gÄnger ser ett behov av sÀrskilt stöd Àven i fritidshemmet. Personalen Àr ocksÄ medveten om att det Àr kunskapsbristerna hos elever som underlÀttar för sÀrskilt stöd Àven om fritidspedagogerna mÄnga gÄnger upplever att det finns ett stort behov av social trÀning i fritidshemmets verksamhet.

Arbetsterapeuters resonemang vid implementering av kognitivt stöd inom habiliteringen: En kvalitativ studie

Syfte. Syftet med studien var att beskriva hur arbetsterapeuter resonerar kring implementering av kognitivt stöd inom habiliteringen, samt arbetsterapeuters erfarenheter av betydelsen av sÄdana insatser. Litteraturen visar att det finns god evidens för att kognitivt stöd kan öka sjÀlvstÀndigheten hos personer med kognitiv nedsÀttning. NÀr det gÀller arbetsterapeuters resonemang finns mycket beskrivet, men inget specifikt för denna klientgrupp och intervention.Metod. En kvalitativ studie genomfördes, baserad pÄ semistrukturerade intervjuer med sju arbetsterapeuter inom vuxen- och barnhabilitering.

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->