Syftet med föreliggande studie var att belysa hur några individer, på ett positivt sätt, handskats med problematiken runt alopeci vid cytostaticabehandling. Följande frågeställningar har varit i fokus: Hur såg dessa individers copingstrategier ut innan, under och efter håravfall? Finns det någon gemensam nämnare mellan individer som till synes har en väl fungerande  copingstrategi? Ostrukturerade intervjuer genomfördes samt skriftliga källor såsom bloggar och berättelser användes.Det resultat som kunde utläsas ur materialet har bland annat pekat på hur olika kamoufalgestrategier använts samt hur situationsbundna dessa var. Flertalet deltagare använde sig av såkallade anicipatory coping, såsom att införskaffa olika typer av camoufalge som inte nödvändigtvis kom till användning senare. Två olika strategier användes för att handskas med alopecin, antingen inkorporrerades hårlösheten som en del av personligheten eller så sågs utseendeförändringen som en ovidkommande del av sjukdomsförloppet som var skiljd från personligheten.

Bakgrund: Syftet är att undersöka hur elever med ADHD har upplevt sin skoltid samt hur eleverna anser att lärare bemöter elever med ADHD. Metod: Genom kvalitativa metoder har sex vuxna personer med diagnosen ADHD intervjuats. Undersökningen utgår ifrån tre frågeställningar om hur elever med ADHD har upplevt sin skolgång, vilka relationer de haft till lärare och hur anpassning av undervisning sett ut. De teoretiska utgångspunkterna för undersökningen är socialkonstruktivismen och relationella perspektivet. Analysen utgår utifrån en hermeneutisk ansats.

Denna studie är ett försök att sammanställa redan befintliga kunskaper om hur patienter med diagnosen Parkinsons sjukdom omhändertas i Sverige genom en kartläggning av hur många neurologiska öppenvårdsmottagningar i landet som har dokumenterat lokalt vårdprogram för diagnosen Parkinsons sjukdom och hur dessa vårdprogram är utformade. Kartläggning ägde rum under våren 2005 genom ett brev dels med förfrågan om mottagningen hade lokalt vårdprogram och att via ett svarsbrev skicka in detta vårdprogram till studien. Alla mottagningar svarade och av 60 mottagningar hade två lokalt vårdprogram enligt studiens definition av lokalt vårdprogram. Detta får anses som en mycket låg siffra. Avsaknad av nationella riktlinjer kan vara en orsak till den låga siffran, en annan att det saknas en gemensam definition av vårdprogram i landet.

I denna uppsats görs en diskursanalys av alliansregeringens integrationspolitik avsedd för åren 2008 till 2010. Syfte är att titta på hur integrationspolitiken är organiserad, vilka beskrivningar och föreställningar som kommer till uttryck kring integration och vilka konsekvenser organiseringen kan få i integrationspolitiken. Den teoretiska och metodologiska utgångspunkten är diskursteori där fokus ligger på språket och hur föreställningar om verkligheten organiseras. I studien påvisas hur integrationspolitiken bygger på en föreställning om ett homogent och harmoniskt samhälle. ?Utanförskap? och ?mångfald? upprättas som yttre gränser för samhället och som hot mot ordningen.

Uppsatsen handlar om samverkan kring psykiskt funktionshindrade. Psykiatrireformen trädde i kraft 1995 med syftet att förbättra de långvarit psykiskt funktionshindrades livssituation och öka deras möjligheter till delaktighet i samhället. Kommunerna fick ansvar för att samordna de insatser som psykiskt funktionshindrade behövde. Syftet med studien är att genom lärande få en fördjupad förståelse för hur samverkan sker kring människor med psykiska funktionshinder.Studien är genomförd som en fallstudie med ett kvalitativt angreppssätt. Undersökningsgruppen representeras av sex personer som aktivt arbetar i samverkan kring psykiskt funktionshindrade. En person från varje organisation intervjuades.

Samuel P. Huntingtons bok The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order har ända sedan utgivningen 1996 varit föremål för en stor debatt inom flera akademiska fält. I samband med attackerna mot World Trade Center i september 2001 och USA:s krig mot Irak som inleddes på våren 2003 pånyttföddes intresset för Huntingtons bok.Jag har utifrån en diskursteoretisk utgångspunkt jämfört Huntingtons bok med Bushadministrationens uttalanden i samband med krigsutbrottet med syftet att undersöka vilka likheter som finns dem emellan samt vad dessa likheter kan ha inneburit för västerländska och muslimska identiteter. Mina resultat visar att de skiljer sig åt i sina respektive identitetskonstruktioner, där Huntington strikt fokuserar på religionens roll medan Bush skapar en västerländsk identitet kring begreppet frihet och en motidentitet kring begreppet terror, men att de har en gemensam nämnare i deras fiendebilder, där grova generaliseringar präglar deras framställningar..

De flesta politiska riktlinjer har idag en hållbar samhällsutveckling som övergripande och gemensam nationell ambition. Det innebär att uppsatta mål för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet ska nås i samverkan mellan aktörer från olika sektorer och på olika beslutsnivåer. Att förstå vad det innebär på lokal och regional nivå, och hur man kan nå de målen, är inte så enkelt. Syftet med denna studie är att skapa ett underlag som kan användas i arbetet med hållbar landsbygdsutveckling, inom den informella regionen Bergslagen i Sverige. Hinder och möjligheter för hållbar landsbygdsutveckling har analyserats genom att arrangera fokusgruppdiskussioner med olika intressegrupper i samhället.

I Sverige finns det idag ett stort antal yrken och en del av dessa är i en professionaliseringsprocess. Studie- och yrkesvägledaryrket är ett exempel på ett yrke i denna process. Syftet är att beskriva utvalda aktörers syn på studie- och yrkesvägledaryrkets avgränsningar, kompetens samt eventuella auktorisation i ett professionaliseringsperspektiv. En kvalitativ metod har använts och fem elitintervjuer har genomförts med representanter från Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges vägledarförening, Högskoleverket samt Skolverket. Samtliga respondenter ansåg att det finns specifika kompetenser som endast studie- och yrkesvägledare besitter men åsikten om vilka kompetenser detta är, gick isär.

Studien handlar om en destination i den svenska fjällvärlden som består av två närbelägna orter. Aktörerna är flera och av olika storlekar, destinationsmarknads-föringen har därigenom flera utmaningar att hantera och beakta då värderingar och intressen är åtskilda. De två orterna är olika till karaktären och medan den ena orten utvecklas gör den andra orten inte det lika starkt. Orterna tillsammans sänder ut en rad olika budskap genom olika marknadsföringsinsatser som sammantaget inger en diffus bild av destinationen och de olika avsändarna.En destination som inte gemensamt samarbetar och koordinerar sina marknadsföringsinsatser sänder ut en diffus bild till både besökare och investerare. En destination som består av flera aktörer är i stort behov av såväl samarbete som konkurrens ? på ett positivt och inte destruktivt sätt.

Denna uppsats sammanställer de finanspolitiska åtgärderna som genomförs i Portugal, Irland,Grekland och Spanien. Baserat på tidigare forskning diskuteras hur finanspolitiken bör utformas för att ge en så liten negativ effekt som möjligt på ekonomisk tillväxt.I den aktuella situationen har Portugal, Irland, Grekland och Spanien gemensam valuta vilket medför att länderna inte kan använda penningpolitiken för att påverka ekonomin och länderna kan inte heller förlita sig på att förändringar av växelkursen kan dämpa en eventuell negativ effekt på BNP.Dessutom diskuteras skuldutvecklingen i samtliga länder under olika förutsättningar, och beroende på hur åtstramningarna faller ut, för att se hur statsskulden påverkas.Uppsatsen kommer fram till att de finanspolitiska åtstramningarna troligtvis inte kommer att leda till expansiva effekter. Om åtstramningarna inte är tillräckliga för att skapa en hållbar utveckling av statsskulden, till exempel på grund av att de negativa effekterna på BNP blir större än väntat, finns egentligen bara två alternativ. Antingen tvingas länderna förhandla med långivarna om nedskrivning av skulderna eller så får länderna lämna eurosamarbetet..

 Uppsatsen handlar om kristendomens syn på inkarnationen och dess betydelse för ikonen. Det är en studie av ikonens teologiska och historiska bakgrund, kopplad till kristologiska frågor som uppstod redan under den tidiga kristendomen. Synen på inkarnationen, Guds människoblivande i Kristus, är inom kristendomen skiftande även om det finns en gemensam trosbekännelse. Studien behandlar ikonens teologi och inkarnationsfrågan i samband med Gamla testamentets bildförbud och hur detta påverkar delar av den kristna tron. Under en längre period fanns ett stort motstånd gentemot heliga bilder inom kyrkan som till viss del påverkade brytningen mellan ortodox och katolsk kristendom.

Ett gruvbolag har ansökt om tillstånd att få starta en gruva i Jokkmokks kommun. Detta har skapat en stor debatt om vad en gruvetablering kan innebära för Jokkmokks kommun. Frågan om nya gruvetableringar är ett exempel på en policykonflikt. Syftet med uppsatsen är att förstå aktörernas olika synsätt om gruvetableringsprocessen samt hur de olika synsätten i sin tur påverkar deras handlingsstrategier. Aktörerna som utforskas är JIMAB, Socialdemokraterna i Jokkmokk, Urbergsgruppen i Jokkmokk samt samebyarna Jåhkågasska och Sirges.

Uppsatsen grundar sig på en studie som genomförts på ett företag i lokalvårdsbranschen. Syftet med uppsatsen är att belysa vilka förutsättningar för lärande som kan finnas under arbetsplatsträffar. Vi frågar oss hur utformningen av arbetsplatsträffen påverkar möjligheten till reflektion, hur reflektion uttrycks under en arbetsplatsträff samt vilken betydelse arbetsplatsträffar har för gemensam reflektion. Studien är avgränsad till att gälla fenomenet reflektion som är en viktig faktor för lärande.Vi har använt oss av en kvalitativ metod med observation som huvudsaklig datainsamlingsmetod. Vi har observerat två arbetsplatsträffar i företaget.Observationerna visar att det finns flera faktorer i utformningen av mötena som kan påverka möjligheten till reflektion för deltagarna.

Vårt examensarbete handlar om estetiska lärprocesser. Syftet var att synliggöra ochbeskriva hur lärarstudenter definierar och uppfattar begreppet, samt hur de vill användadet i sitt framtida yrke. Vi ville också ta reda på hur man legitimerar användandet.Studien grundas på tre kvalitativa gruppintervjuer med tolv lärarstudenter. Derasutsagor sammanställdes och bildade olika kategorier. Resultatet av vår undersökningvisar att det finns ett Hettal olika sätt att se på begreppet estetiska lärprocesser.

Ämnesintegration är ett sätt att organisera undervisning för att eleven ska se det som förmedlas i ett större perspektiv, i syfte att skapa en helhetssyn på kunskaper, i ett effektivare lärande. Meningen är att elevernas motivation ska öka liksom måluppfyllnaden för undervisningen. Studien har för avsikt att undersöka hur karaktärsämneslärare på Industriprogrammet uppfattar ämnesintegration. Det som undersöks är vilka möjligheter och hinder för ämnesintegration karaktärsämneslärarna uppfattar genom kvalitativa intervjuer med 6st karaktärsämneslärare på Industriprogrammet. Undersökningen kompletteras också med en jämförelse av kärnämneslärares uppfattning om infärgning i en annan studie.