SAMMANFATTNINGÖland är en känd och välbesökt destination. Trots det har Öland blivit en destination som konkurrerar mindre väl om de nationella och internationella besökarna jämfört med liknande destinationer. Idag är samarbetet mellan de olika aktörerna på Öland svagt. Däremot vill de vända denna trend och sträva mot ett tätt samarbete. Att det idag inte finns ett samarbete aktörer emellan kan vara en bidragande orsak till varför Öland konkurrerar mindre väl om de nationella och internationella besökarna.

Studiens syfte var att unders?ka kuratorers upplevelser av att m?ta och arbeta med v?ldsutsatta kvinnor, samt att identifiera de faktorer som kuratorerna ans?g vara viktiga i detta arbete, liksom att analysera de utmaningar som f?rekommer. Resultatet grundar p? nio semistrukturerande intervjuer med kuratorer fr?n olika geografiska omr?den i Sverige, verksamma inom h?lso-och sjukv?rd, socialtj?nst och ideell organisation. Empirin analyserades genom tematisk analys, en kvalitativ metod.

SAMMANFATTNINGÖland är en känd och välbesökt destination. Trots det har Öland blivit en destination som konkurrerar mindre väl om de nationella och internationella besökarna jämfört med liknande destinationer. Idag är samarbetet mellan de olika aktörerna på Öland svagt. Däremot vill de vända denna trend och sträva mot ett tätt samarbete. Att det idag inte finns ett samarbete aktörer emellan kan vara en bidragande orsak till varför Öland konkurrerar mindre väl om de nationella och internationella besökarna.

Anmälningar av barnmisshandel ökar för varje år. I många av dessa fallen är det misshandel i hemmiljö som gör att barnet tillsammans med sin mamma måste fly till en kvinnojour. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur barns vardag ser ut när de bor på en kvinnojour. För att undersöka detta har följande fyra frågeställningar använts: Hur ser personalen på barnens vardag i allmänhet? Hur arbetar personalen med att hjälpa barnen med skolarbete, aktiviteter och kontakter? Hur anser personalen att deras kunskapsnivå är för att möta barnen i deras vardag? Hur fungerar barns vardag när de bor på kvinnojour?För att finna svar på detta har enskilda intervjuer genomförts med personalen vid sex olika kvinnojourer i Göteborg och i några av de angränsande kommunerna.

Enligt Allied Command Operations (ACO) Comprehensive Operations Planning Directive (COPD) utgör direktivet en gemensam stomme för planering av North Atlantic Treaty Organization (NATO) bidrag till operationer inom ramen för ett Comprehensive approach. Direktivet är avsiktligen detaljrikt för att kunna nyttjas för utbildning. Samtidigt ska det utgöra ett verktyg för erfarna planerare att kunna värdera alla faktorer i komplexa operationer och därigenom ge högkvalitativa operationsplaner på både strategisk och operativ nivå. Framtagandet av ett koncept för ledning är en central del i framtagande av operationens plan. Men för att kunna ta fram ett koncept måste operationens ledningsbehov tas fram.

Bakgrund Tidigare studier belyser vikten av att företag integrerar marknadsfunktionen och logistikfunktionen, detta då en sådan integration leder till fördelar för företag. När funktionerna är integrerade kan företag bland annat möta kunders förväntningar vad gäller produkttillgänglighet och leveransservice på ett mer effektivt sätt än om funktionerna inte är integrerade. I dagsläget finns endast begränsade studier om hur integration mellan marknadsfunktioner och logistikfunktioner ser ut i praktiken. En empirisk kunskapslucka vad gäller integration mellan marknadsfunktioner och logistikfunktioner i svenska detaljhandelsföretag kunde således påvisas och det är dennakunskapslucka som legat till grund för denna studie.Syfte Denna studie syftar till att analysera om, och i så fall hur, marknadsfunktioner och logistikfunktioner inom svenska detaljhandelsföretag är integrerade.Genomförande För att uppnå syftet genomfördes intervjuer med medarbetare på marknadsfunktionen och logistikfunktionen inom tre svenska detaljhandelsföretag. Dessa företag var Cervera, Glitter och KappAhl.

Studier om elever i behov av särskilt stöd domineras av lärarperspektivet, få studier har ett elevperspektiv. Den här studiens syfte är att beskriva och förklara uppfattningar som elever i behov av särskilt stöd har av det särskilda stödet, vad det gäller vari problematiken ligger, stödåtgärdernas utformning generellt sett, det egna lärandet och på de specifika åtgärderna utvecklingssamtal och åtgärdsprogram. För att beskriva elevers uppfattningar har metoden i studien en fenomenografisk ansatts. Data har insamlats via intervjuer med 11 elever i grundskolans senare år. Resultatet visar att eleverna uppfattar särskilt stöd i tre dimensioner, individ dimension, gemensam dimension och yttre dimension. I individ dimensionen är elevernas uppfattningar fokuserade på individnivå, eleven har problem med ett eller flera skolämnen. Lärandet är inriktat på att nå målen för godkänt utan att reflektera över nyttan av kunskaper.

2004 pa?bo?rjades ett projekt inom Fo?rsvarsmakten, vilket syftade till att ta fram och implementera en gemensam va?rdegrund fo?r hela organisationen. Ansvariga fo?r projektet blev konsultfo?retaget Bikupan AB. Under de 6 a?r som Bikupan var ansvariga fo?r va?rdegrundsarbetet genomfo?rdes en ma?ngd medarbetarunderso?kningar och intervjustudier, i syfte att lyfta fram de va?rderingar och tankar som fanns hos de ansta?llda inom Fo?rsvarsmakten.Denna studie lyfter fram vad som egentligen gjordes under va?rdegrundsarbetet.

I EU råder det idag en tänkt etableringsfrihet för företag inom gemenskapen. EUD har genom ett antal avgörande domar gett en bild av hur tolkningen av den stadgade etableringsfriheten ska ske. På grund av etableringsfriheten och EUDs praxis genom åren har möjligheter kommit upp för medlemsstater att konkurrera med varandra för att erhålla den bästa lagstiftningen för bolag att starta upp sin verksamhet i.Vissa förespråkare anser att möjligheten till regelkonkurrens riskerar att försämra medlemsstaternas bolagsregler ur ett arbetstagarperspektiv då medlemsstaterna i framtiden kommer att utforma lagar som är förmånliga för bolagen men med ett sämre skydd för arbetstagare, ett såkallat race to the bottom. Andra menar att regelkonkurrens tvärt om stärker den inre europeiska marknaden då medlemsstaterna aktivt strävar efter att utforma de bästa lagarna ur allas perspektiv och att en sådan konkurrens behövs inom gemenskapen för att aktivt lyfta och utveckla kvalitén på medlemsstaternas bolagsregler, ett såkallat race to the top.Inom EU diskuteras idag förslag till ett gemensamt privat europeiskt aktiebolag (SPE-bolag) som ska gälla inom hela EU och där bolagsreglerna är desamma i alla medlemsstater. Gemensam harmonisering bland medlemsstaterna kan tänkas motverka en negativ utveckling av regelkonkurrensen (race to the bottom med försämrat arbetstagarskydd som följd) men kan även medföra att den goda utvecklingen som kan ske genom fri regelkonkurrens mellan nationella bolagsregler stannar upp bland medlemsstaterna.

LKAB är en statlig högteknologisk mineralkoncern som producerar förädlade järnmalmsprodukter. Företaget har sin förädlingsverksamhet placerad i Kiruna, Malmberget och Svappavaara. För att utöka kulrullningskapaciteten i Svappavaara kulsinterverk har ett anläggningsprojekt ?Utökad kulrullningskapacitet Svappavaara? utförts. Anläggningsprojektet delades in i två etapper där endast första etappen är utförd.

Hur påverkas skapandet och omskapandet av identiteter i en ny kulturell miljö? Vilka faktorer är det som spelar in? I denna antologi har vi grävt djupare i dessa frågor genom att genomföra varsitt fältarbete. Med hjälp av observationer och intervjuer fick vi ta del av människors erfarenheter av att befinna sig i en kulturell minoritet. I uppsatsens första individuella del undersöker Louise Olofsson hur svenskar som väljer att flytta utomlands i vuxen ålder integreras i det nya samhället och hur detta påverkar den identitetsskapande processen. Therése Andersson riktar in sig på hur skönhetsidealen i ett samhälle kan vara en bidragande faktor i integration och identitetsskapande. Vi avslutar med en gemensam diskussion kring sambandet mellan etnicitet, identitet och integration..

Min musikaliska bana har sin utgångspunkt i kyrkan. Det var här jag fick min första scenerfarenhet och musikaliska influenser. I och med min utbildning i jazz och improvisation har jag saknat att inte kunna spela min nyupptäckta musik i det sammanhang som jag kommer ifrån. Arbetet mynnade ut i en gudstjänst baserad på improvisationsmusik som hölls i Equmeniakyrkan Lerkil. Istället för att använda musiken till gemensam sång fick den rollen av att vara lots genom en nattvardsgudstjänst, i form av en ovanlig duo bestående av kontrabas och trummor.

Studien syftar till att belysa och skapa en större förståelse för hur spelberoende män uppfattar fenomenet nätkasinoreklam på TV. Vem bör bära ansvaret och hur upplever man sig påverkas av den typen av reklam, är centrala frågor i uppsatsen.Den metod som används i studien är kvalitativ intervju med bildstöd och detta sker utifrån en fenomenografisk ansats. Resultatet visar att många spelberoende personer uppfattar nätkasinoreklam på TV som ett fenomen som borde tas mer på allvar. Att reklamfilmerna upplevs vara missvisande och skapa obehag är gemensamt hos alla deltagare.En gemensam uppfattning är att en tydligare lagstiftning samt ett mer framträdande ansvarstagande är av vikt..

Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur en organisation kan arbeta med sin rekryteringsprocess, sitt ledarskap och sin organisationskultur för att främja de fyra ledstjärnorna laganda, handlingskraft, sunt förnuft och kundfokus. Uppsatsen är genomförd på Gekås Ullared AB och inriktar sig på rekrytering, ledarskap och organisationskultur. Data samlades in genom intervjuer och enkäter. Totalt har tio intervjuer utförts samt en enkätundersökning med 142 deltagare. Resultatet i relation till tidigare forskning och teorier visade att utvecklingsmöjligheter finns inom de undersökta områdena, till exempel framtagning av en för Gekås gemensam kompetensmodell, utbildning i transformativt ledarskap samt fortsätta att utveckla en stödjande och öppen organisationskultur..

Studiens syfte har varit att via fokusgrupper undersöka rektorers sociala representationer av lärarskicklighet samt hur de samtalar om bedömning och premiering av de lärare som de upplever är skickliga. Det resultat som framkommit är att rektorer har en gemensam bild av vad lärarskicklighet är utifrån formell och informell kompetens, men att tonvikten läggs på olika kompetenser i rektorsgrupperna. Det finns en sammastämmighet i att skickliga lärare har en medfödd talang, en tyst kunskap. Hur de ser på vad lärarskicklighet är, får konsekvenser för hur de bedömer och premierar de lärare som de upplever som skickliga.  I första hand är det inte vardagsarbetet i klassrummet som premieras, utan övergripande utvecklingsarbete av verksamheten som helhet..