Denna fallstudie bygger på och är ett fall av en gränsöverskridande operativ funktion mellan Sverige och Norge. Utbyte av och idéer kring en gemensam Recognized Air Picture (RAP) har under ett decennium pågått mellan de nordiska länderna Sverige, Norge och Finland. Arbetet har varit en osammanhängande följetong. Trots detta är utbyte av RAP ett av mycket få nordiska militära samarbetsprojekt som genomförts från idé till operativ drift sedan initiativet till Nordic Defence Cooperation (NORDEFCO). Det är därför intressant att lära mer om de drivande faktorerna bakom detta lyckade samarbetsprojekt.

Bakgrund och problem: Fondsparandet har under senaste 30 åren ökat kraftigt i Sverige, där befolkning såg en möjlighet till att säkra upp en framtid. Dagens situation angående information om fonderna ser ut på så vis att internet har möjliggjort tillgängligheten, vilket kan göra det svårt för spararen att välja bland urvalet av fonderna. Därmed kan valet hamna på att låta en förvaltare från en av storbankerna som Handelsbanken och Swedbank att sköta fonderna. Frågan som författarna ställer sig är från vilka av de utvalda förvaltarna Handelsbanken, Swedbank och andra fondbolag som fonderna är mest lönsamma att investera i?Syfte: Huvudsyftet med denna undersökning är att se vilka av fonderna ur de valda fondgrupperna som presterat främst under en femårsperiod och de som är bäst att investera i.

IT-system kan delas upp i två huvudgrupper: Enterprise Resource Planning (ERP)-system och Best of Breed (BoB)-system. Ett ERP-system definieras som ett system vars funktioner använder en gemensam databas och kan därigenom binda ihop olika IT-system. Användaren kan då enkelt komma åt data inom den egna organisationen från sin egen arbetsstation utan att söka igenom flera olika system, jämfört med system som arbetar parallellt och inte samlar data i en gemensam databas. BoB-system a?r inriktade pa? en specifik tja?nst, men a?r utvecklade fo?r att klara av att utföra den sa? bra som mo?jligt.

Ämnet för uppsatsen är aktierelaterade incitamentsprogram.Incitamentsprogram är en omstridd typ av ersättning. Historien bjuder på många exempel på hur dessa program givit ett utfall som varit alltför generöst mot ledande befattningshavare. Det finns även gott om exempel på hur man utnyttjat programmen och även i flera fall brutit mot lagen.De regler som omger incitamentsprogram och dess beslutsgång är inte ett regelverk skapat i ett gemensamt sammanhang utan reglerna står att finna i flera olika källor. Området regleras inte bara i lagstiftning utan även ett antal självregleringsorgan som står marknaden nära ger ut regler. Faktumet att reglerna kring incitamentsprogram inte skapats i ett gemensamt sammanhang gör att det kan vara svårt att fastställa vilka regler som gäller när man skall besluta om olika typer av incitamentsprogram, både vad gäller vilka konstruktioner som är tillåtna och vad som krävs för att kunna fatta ett giltigt beslut om att införa respektive program.

Uppsatsen behandlar kiwimetoden som läsinlärningsmetod bland elever i årskurs F-2. Kiwimetoden innefattar fyra moment i läsinlärningen; gemensam läsning, vägledd läsning, självständig läsning och högläsning och metoden fokuserar på att samtala kring text. Syftet med undersökningen är bland annat att undersöka vad undervisande pedagoger anser är för- och nackdelarna med kiwimetoden och hur de upplever att eleverna utvecklas i sin läsning med hjälp av metoden. Undersökningsmetoden är intervjuer med fyra pedagoger som har olika mycket erfarenhet av kiwimetoden i läsundervisningen. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna upplever att eleverna tycker det är intressant med läsning och att eleverna läser mycket genom metoden.

Bakgrund. Uppsatsens utgångspunkt var att synliggöra den närståendes situation då en anhörig insjuknat i Parkinsons sjukdom. Den närstående tvingas in i en förändringsprocess och för att beskriva denna användes begreppet transition som teoretisk förankring. Syftet med denna litteraturstudie var att få kunskap om hur närstående till personer med Parkinsons sjukdom upplevde att deras liv förändrades under sjukdomsprocessen. Metod: Litteraturstudien bestod av tolv vetenskapliga artiklar från Sverige, Storbritannien, Irland, USA, Canada och Korea.

Anledningen till att Nationella Insatsstyrkan skapades var en utredning som tillsattes efter mordet på Olof Palme. Utredningen kom fram till att Sverige behövde en styrka som skulle kunna användas vid terrorangrepp. Innan styrkan skapades figurerade det flera förslag på hur styrkan skulle se ut, var den skulle vara placerad, och hur stor den skulle vara. Den 21 juni 1990 beslutade regeringen att en styrka på ca 50 man skulle bildas och att den skulle inrättas vid dåvarande polismyndighet i Stockholm. Sedan dess har ansvaret för styrkan flyttats och är i dagsläget inrättad under Rikskriminalpolisen.

Proejktet har syftat till att utveckla en gemensam design för ett antal produkter som ett företag tillverkar. Proukterna är olika hjälpmedel som är till för att påminna användaren om olika saker i hemmet, så som spisen, kaffebryggaren och ytterdörren. För att hitta en röd tråd som alla produkter kan anta har olika koncept utvecklats och som sedan har utvärderats med hjälp av olika produktutvecklingsverktyg..

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur EU kan skapa eller vidmakthålla en gemensam identitet för hela unionen. Detta gjordes utifrån antagandet att en sådan EU-identitet är en form av kollektiv identitet och formas i ett föränderligt samhälle. Undersökningen gjordes i form av en litteraturstudie kring de tre begreppen kollektiv identitet, nationell identitet samt organisationsidentitet. Det kollektiva identitetsskapandet studerades mot bakgrunden av ett föränderligt samhälle, där kollektiv identitet ses som en förutsättning för gruppers och samhällens fortlevnad och skapas i sociala sammanhang.I bearbetningen av materialet försökte vi dra paralleller mellan EU:s åtgärder för att skapa eller vidmakthålla EU-identiteten samt de åtgärder som traditionellt används på nationell- respektive organisationsnivå. Nationella identiteter skapas via uppifrån styrda projekt med statsmakten som initiativtagare.

Torsken har minskat i Östersjön sedan mitten av 1980-talet och dess bestånd är idag under en hållbar nivå. För artens överlevnad krävs det en viss salthalt, vattentemperatur, syrehalt m.m. Torskbeståndet är uppdelat i två populationer, ett östligt och ett västligt. Eftersom torsken rör sig över stora ytor och finns i ett begränsat antal anses den vara en gemensam resurspool. Problem som kan uppstå i och med detta är överfiske.

Rapporten kommer att behandla definitionen av begreppet homestyling, med avseende på dess ursprung, bakgrund, tillämpning och resultat, samt se hur dess marknad och framtid ser ut. Vidare kommer rapporten visa jämförelseteorier med övriga yrken och tjänster, samt se till medias framställning av ämnet. Rapporten bygger på intervjuer med personer inom branschen, litteratur och artiklar, samt en praktisk undersökning..

Just nu pågår stora förändringar i byggbranschen. Kostnaderna för att bygga är idag för stora och branschen letar efter nya metoder för att effektivisera byggandet och minska kostnaderna. Genom att använda sig av den relativt nya Building Information Modeling-tekniken (BIM) öppnar sig flera nya dörrar för vad som är möjligt.BIM är kort sagt en digital modell där all information för hur ett byggprojekts utformning, konstruktion, utrustning och förvaltning ska hanteras. En gemensam modell skapas som arkitekten, byggnadskonstruktörer, vvs-konstruktörer, el-konstruktörer och förvaltare har tillgång till. Ändringar som görs i modellen blir direkt synliga för de andra parterna.Den gemensamma modellen ligger lagrad på en gemensam server för att underlätta kommunikationen.I produktionen har man mycket att vinna av BIM.

I min undersökning studerar jag elevernas interaktion face-to-face på raster där den bärbara datorn finns med. Syftet är att undersöka hur den bärbara datorn påverkar interaktionen mellan eleverna på raster. Mina frågeställningar är hur och när elever är socialt responsiva respektive asocialt responslösa på raster samt hur elevernas interaktionsritualer ser ut? Jag har använt en kvalitativ metod för att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar. Jag intervjuade fem elever i årskurs ett på en gymnasieskola i Karlstad och genomförde tre observationstillfällen. Studien visar att den egna datorn både kan ses som en tillgång och hinder på raster för elever på gymnasiet vid interaktion.

Är strängare krav och eventuell lagstiftning, avseende miljöredovisning, att vänta för samtliga företag i Sverige, inte enbart de statliga? Vilka åtgärder krävs för att fler svenska företag i framtiden skall framställa en extern miljöredovisning och för att miljöinformationen ska vara värdefull?Syftet med uppsatsen var att undersöka hur framtidens krav på svenska företags miljöredovisning kan komma att se ut och vilka åtgärder som krävs för att fler svenska företag i framtiden skall framställa en extern miljöredovisning av värde.Rapporten bygger på en explorativ undersökning. Vi har valt att använda en kvalitativ inriktad forskning med ett helhets- och framtidsperspektiv. Information och data har samlats in från såväl dokument som muntliga källor för analys och utifrån detta har vi skapat en teori om framtida ändringar vilket benämns induktion. Medvetet har vi valt att fokusera på och lägga tyngd vid aktuella rapporter och information från olika organisationers hemsidor då rapporten behandlar framtida eventuella ändringar.Det inledande avsnittet behandlar begreppet ?hållbar utveckling?, följs av dagens olika krav på företagens miljöarbete, både lagkrav och marknadens krav.

Denna studie handlar om ledarskap ur ett genusperspektiv. I Sverige finns av regeringen fastställda mål om en jämställd arbetsmarknad. Trots detta är andelen kvinnliga chefer låg. Det finns många olika påståenden om kvinnligt ledarskap i litteratur och media till varför andelen kvinnliga chefer är så liten. Det är dock inte ofta som de kvinnor som lyckats bli ledare får göra sina röster hörda och berätta om sina upplevelser av hur det är att vara chef.