Examensarbetet handlar om OCR (Optical Character Recognition). OCR-tekniken går ut på att konvertera inskannade bilder från maskinskriven eller handskriven text (siffror, bokstäver och symboler) till datorformat. Syftet med detta examensarbete är att utforska OCRs framtid och vilka användningsområden som finns idag för tekniken. Det intressanta är att se hur OCR klarar sig när mer och mer material är digitala. Genomförandet till detta examensarbete har gjorts med information från böcker, Internet, mejl och genom att tittat närmare på ett företag inom den grafiska branschen som använder sig av OCR, nämligen Aftonbladet. Jag har även testat ett OCR-program, ABBYYs FineReader 8 och gjort tester med några testteman, exempelvis matematiktest och olika tester på artiklar från några tidningar. Mina slutsatser är att OCR har en framtid men tekniken har en del förbättringsmöjligheter, exempelvis tolkning av handskrivna texter. OCR kan finnas kvar även när mer och mer material blir digitala om det integreras i befintliga tekniker, som i ett spam-filter för att tolka texten i bilden.

Syftet med undersökningen är att skapa en förståelse kring vilka hinder och möjligheter som kan vara nödvändiga att ta hänsyn till vid designen av en strategisk kompetensförsörjning inom en stor offentlig organisation. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod. Undersökningen utfördes på Region Halland som befinner sig i designfasen av att samordna en gemensam strategisk kompetensförsörjning. Vi har identifierat att det är viktigt för strategidesignen att ta hänsyn till organisationens kontext, till exempel att toppstyrning inom Region Halland kan bli problematisk. Istället för att designen formas och styrs centralt kan det bli viktigt att snarare inkludera relevanta parter i designens utformning.

De flesta företag har visioner. En visions syfte är att fungera som en kompass som vägleder individer och grupper så att de lättare kan fokusera på företagens mål. Visioner har en förmåga att inge hopp om en bättre framtid, en framtid som är tillräckligt attraktiv att den anses vara värd hårt arbete för att en dag nå dit. Visioner ska fungera som en bas i företaget för att påminna om vad som är viktigt i organisationen, hur den bör relatera till omgivningen och hur intressenter ska bemötas. Tidigare studier visar att nästan alla anställda vid företag har svårt att förstå eller är helt omedvetna om företagets vision.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur slöjdläraren uppfattar slöjdämnets identitet och dess syfte. Genom att intervjua nio slöjdlärare och genom att ta del av statistik, har jag uppnått ytterligare ett syfte med mitt arbete, nämligen att tillföra genusaspekter och framtidsvisioner till studien. Mitt resultat visar att slöjdämnet följer sin tradition med uppdelningen i textilslöjd som ett ämne och trä- och metallslöjd som det andra ämnet. Slöjd har haft ett gemensamt betyg sedan Lgr 80 som ett gemensamt ämne, men denna ordning är alltså i praktiken inte gällande. Jag upplevde att fler slöjdlärare var kritiskt inställda, än positiva till införandet av en ny kursplan, och många slöjdlärare såg ämnets framtid som mörk.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra ungdomars framtidsdrömmar utifrån ett klass- och genusperspektiv. Frågeställningar:? Hur tänker och resonerar ungdomarna om sina framtidsdrömmar och sina valmöjligheter utifrån arbete, utbildning, familj och relationer? ? Hur ser ungdomarna på sina möjligheter och hinder inför framtiden?? På vilka sätt samstämmer och/eller skiljer sig ungdomarnas framtidsbilder åt utifrån ett klass- och genusperspektiv?Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, utifrån en abduktiv ansats. Resultaten från de fyra fokusgrupperna som vi har genomfört har analyserats utifrån ett klass- och genusperspektiv. Analysen av resultaten har samtidigt genomsyrats av teorier om kulturell friställning och vårt senmoderna samhälle.

Globalisering innebär att världen går snabbt. Varor och tjänster skickas mellan länder i rekordfart, tack vare Internet. Att flytta runt och vara rörlig har därför blivit ett krav från många arbetsgivare, och många är beredd att flytta för att få sitt drömjobb. Men vägen dit är fylld av många svåra val. Denna uppsats handlar om ungdomar som befinner sig i ?övergångsåldern?, d.v.s i övergången mellan skolan och arbetsliv.

Problem: Den ekonomiska kris som präglat världsmarknaden under 2007 till 2010 har drabbat börser världen över till olika grad. Denna uppsats studerar hur krisen drabbat den svenska fondmarknaden och tillväxtmarknadsfonder ur perspektivet risk och avkastning. Detta är i denna studie belyst utifrån en svensk småsparares perspektiv.Problemlösning: Utifrån portföljteorin i form av Sharpekvoten och Modigliani-Modiglianis modell för riskjusterad avkastning har avkastning, till för de båda kategorierna gemensam risknivå, fastställts. Den placering med högst avkastning till likställd risk används som en indikator för val av placering.Slutsats: Skillnaden i avkastning givet gemensam risk är marginell under perioden och anses inte vara tillräckligt hög för att användas som indikator, gällande placeringsalternativen emellan, för en svensk småsparare..

Måldokument och betygskriterier på nationell nivå är generellt utformade för att möjliggöra lokala tillämpningar, bedömningar och beslut (det sk ?lokala frirummet?). Detta ställer krav på skoloratt omforma de nationella dokumenten till lokala kursplaner och bedömningskriterier. Det förefaller finnas en vilsenhet bland lärarna om relationen mellan lokala och nationella kriterier.Det förefaller också finnas en vilsenhet bland skolledningar om hur arbetet med att ta fram lokala bedömningsgrunder skall ledas för att komma bort från ?inre mallar? när bedömningar görs.I examensarbetet studeras vad regelverket egentligen kräver och olika begrepp benas ut.

En omfattande omflaggning av svenska fartyg har pa?ga?tt under en la?ngre tid. Tidigare har det fra?mst bero?rt andra segment av den svenska sjo?farten, men det senaste a?ret har trenden med omflaggning a?ven spridit sig till fa?rjor. Syftet med denna studie har varit att kartla?gga vilka utmaningar som finns med att bedriva fa?rjesjo?fart under svensk flagg och hur framtiden kan komma att se ut fo?r svenska sjo?befa?l inom fa?rjesjo?farten.

Bland lärare i år 2-6 och elever år 4-6 vill vi försöka ta reda på om och då eventuellt hur synen på svenskämnet skiljer sig åt. Vi vill också undersöka svenskundervisningens betydelse och funktion i övriga skolämnen. Kan det vara så att skolans traditioner och värderingar av svenskundervisningens betydelse och funktion, där formell undervisning dominerat, är så starkt förankrade och rotade att svenskan blir osynlig och mindre betydelsefull i övriga skolämnen eller förhåller det sig på något annat vis? Är svenska något vi lär isolerat och i isolerade situationer för att t.ex. lära oss läsa och skriva eller är det något annat? Ingår svenskundervisningen i övriga skolämnen eller är och blir denna osynligt när den inte står på schemat? I vårt forskningsarbete valde vi att använda oss av den kvalitativa undersökningsmetoden i form av skriftliga och muntliga intervjuer samt klassrumsobservationer. Resultatet av undersökningen bland lärarna visar en relativt gemensam syn på svenskämnet och dess betydelse och funktion i undervisningen trots att utbildningsbakgrund, tjänsteår och form av anställning skiljer lärarna åt.

Gymnasieskolan är precis som sina elever i ständig förändring. Snart får vi en ny skola indelad i tre delar och utan obligatorisk högskolebehörighet. Vad tycker elever och lärare själva om de beslut som fattas om deras framtid och hur påverkas de? Här möter du de politiker som fattar besluten, och de elever och lärare som berörs direkt av dem..

De flesta företag har visioner. En visions syfte är att fungera som en kompass som vägleder individer och grupper så att de lättare kan fokusera på företagens mål. Visioner har en förmåga att inge hopp om en bättre framtid, en framtid som är tillräckligt attraktiv att den anses vara värd hårt arbete för att en dag nå dit. Visioner ska fungera som en bas i företaget för att påminna om vad som är viktigt i organisationen, hur den bör relatera till omgivningen och hur intressenter ska bemötas. Tidigare studier visar att nästan alla anställda vid företag har svårt att förstå eller är helt omedvetna om företagets vision.

Syftet med vår undersökning är att synliggöra och problematisera demokratin i praktiken utifrån några pedagogers synvinkel med läroplanen som utgångspunkt. De metoder vi har valt att använda oss av i vår undersökning är intervjuer. Vi inledde vår undersökning med intervjuer på tre olika förskolor i Skåne, intervjun innehöll en generell del om demokrati och förhållningssätt och en del andra frågor som berör ämnet. Vår teoretiska utgångspunkt är sociala representationer, anledningen till vårt val är att vi anser att läroplanen och begrepp som exempelvis demokrati och inflytande kan öppna upp för olika tolkningar hos pedagogerna. Resultatet visar på att pedagogerna tycker att demokrati som begrepp är svårt att greppa och förklara, pedagogerna visar i studien vikten av att ha gemensam barnsyn och förhållningssätt.

Detta arbete har två olika delar som behandlats på olika sätt. Inledningsvis har dagssituationen för teknikämnet i grundskolan kartlagts. Bland resultaten återfinns ett samband mellan behöriga tekniklärare samt de lärare som själva valt att undervisa i teknik, och intresset för ämnet teknik. De behöriga tekniklärarna återfinner vi framförallt i de större städerna. I den största gruppen lärare som undervisar i teknik, No lärarna, har endast tio procent valt att undervisa i ämnet själv.

Denna uppsats är en studie av fyra grundskolors kulturer som år 2008 ska sammanföras i en gemensam, nybyggd F-12 skola med en gemensam syn på elevers lärande. Att kartlägga en skolas kultur är ett viktigt steg i ett förbättringsarbete. Detta för att få syn på vilka utvecklingsmöjligheter en skola har och vilken utvecklingskapacitet som respektive skola behöver bygga upp. Kartläggning kommer att ingå i ett diskussions- och strategimaterial för arbetet med att forma den nya F - 12 skolan. Parallellt med denna studie görs en likadan kartläggning av gymnasieskolans kultur.Undersökningen genomfördes med hjälp av lärande samtal och intervjuer där större delen av grundskolans, lärare, skolledare och elevrådets representanter deltog.Resultat visar på att kulturen och infrastrukturen på de fyra grundskolorna är olika och att de olika delsystemen i infrastrukturen inte är utvecklingsbefrämjande i alla delar.