Detta examensarbete är utfört på Helsingborgs Dagblad AB i Helsingborg. Examensarbetet omfattar en analys ur kvalitetssynpunkt av HD:s material-, energi- och transportflöden, dess påverkan på miljön, kopplingen mellan HD:s tre kärnvärden och vikten av ett strukturerat miljöarbete samt ett antal förslag på fortsatt arbete. HD:s materialflöden består främst av material för tryckningen men även en hel del elektroniska apparater. Ett stort antal datorer och annan kontors-utrustning står på dygnet runt, året runt vilket orsakar onödigt stor energiförbrukning. HD:s verksamhet är beroende av transporter, både av material och personer.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på mer om Gefle IF fotbollsförenings värden och undersöka hur dessa på ett bättre sätt skulle kunna användas i organisationen för att stärka varumärket. Vi har valt att göra en fallstudie i tre steg. Vi började arbetet med att gå på ett föredrag som hölls av Gefle IF:s tränare och sportchef, Pelle Ohlsson. Detta gjorde vi för att komma in i ämnet och skapa oss en bild av problemet för Gefle IF. Nästa steg var att genomföra fem intervjuer med anställda inom föreningen. Intervjuerna var ett sätt att få en djupare förståelse för verksamheten och deras arbete med varumärket.

Min hypotes är att Gefle Baptistförsamlingen borde vara en arbetarförsamling. Mitt huvudsyfte är att göra en social klassificering av Gefle Baptistförsamling vad gäller klass, kön och ålder. Ett annat syfte är att undersöka vad Gefle Baptistförsamling ansåg vara viktig information om sina medlemmar samt att undersöka om vilka medlemmar som blev uteslutna från församlingen och varför. Klassificeringsschemat har hämtats från Sven Lundkvist och tillägg på schemat har gjorts av mig själv och Udd. Arbetarklassen utgjorde liksom kvinnorna en stor majoritet i församlingen, medan styrelsen utgjordes av män, troligen från medelklassen.

Syfte: Förklara begreppen empowerment och medarbetarskap samt visa hur de kan tesig i praktiken inom kulturnäringarna.Metoder: Kvalitativ metod med material från litteraturstudier och ostruktureradesamtal med medarbetare på olika positioner och nivåer i åtta gävleorganisationer inomkulturnäringarna.Resultat & Slutsats:Observationerna gjorda på plats stämmer relativt bra med befintliga tankar om välfungerande organisationer i litteraturen. Organisationer inom kulturnäringarna överlever alla på något vis genom sina medarbetares kreativitet. För att utnyttja det på bästa sätt bör organisationen......vara organisk, det vill säga kunna anpassas efter de personligheter ochkompetenser som finns i den. Detta sätter å andra sidan höga krav pårekrytering och social kompetens....ha någon form av plattform (i uppsatsen också kallat idékatalysator) där medarbetare från organisationens delar kan mötas, utbyta information och komma med synpunkter på varandras idéer. Detta kräver dock att man har ?högt i tak? samtidigt som man respekterar varandras expertområden....göra medarbetare delaktiga ? då ökar deras engagemang och viljan att vårda det de själva är med och bygger upp.

Vi flyger över en stad och ser från luften en stor, rektangulär, grön plätt. Genast blir vi nyfikna på vad denna plätt kan ha för funktion och bestämmer oss för att undersöka saken närmare.Gefle IF är ett allsvenskt lag som verkar ha det svårt att synas och kan upplevas som försiktiga och tråkiga. Genom att studera Gefle IF:s lagkultur och hur tränaren Per Olssons ledarskap påverkar laget ska vi ge förslag på förändringar som kan genomföras för att göra laget mer attraktivt och intressant. Gemensamt för all organisationskultur är att den är mycket unik. Faktorer som organisationens typ och egenart, likväl omgivningen och medarbetarnas typ och egenart, spelar en viktig roll när organisationskulturen formas.

Den övergripande frågeställningen för uppsatsen är: Vad innebär det ur ett demokratiperspektiv när en abonnerad morgontidning väljer att ge ut en gratistidning för att nå lågresursgrupperna i samhället??. Bakgrunden till frågan är att Helsingborgs dagblad valt att ge ut gratistidningen Xtra Helsingborg för att nå ut i de områden där tidningen har få läsare. Gemensamt för dessa stadsdelar är att de tillhör de fattigaste i Helsingborg och att en större andel av invånarna har utländsk bakgrund än i övriga Helsingborg.Genom att göra en innehållsanalys av Helsingborgs Dagblad och gratistidningen Xtra har jag undersökt vilka innehållsmässiga skillnader det finns mellan tidningarna. Jag har också intervjuat Helsingborgs Dagblads VD Lars Svensson, Xtras chefredaktör Kersti Forsberg och nyhetschefen på HD City Anders Håkansson för att ta reda på vilka tankar man har om skillnader i målgrupp och konkurrensen mellan tidningarna.Innehållsmässigt har Xtra ett större fokus på Nöje, Sport och Opinionsmaterial än HD och bristen på lokal samhällsinformation i Xtra kan skapa stora kunskapsklyftor mellan dem som läser HD och dem som läser Xtra.

Den här studien omfattar en analys av hur Sverigedemokraterna skildrades i Helsingborgs dagblad under valrörelsen 2006. I sydvästra Skåne, vilket är Helsingborgs dagblads spridningsområde, hade Sverigedemokraterna mycket stor framgång i valet 2006. Detta har väckt intresse för en studie av detta slag, vars syfte är att åstadkomma ett underlag för vidare undersökningar angående mediebevakningens betydelse för valutgången.Jag har skrivit en bakgrund med fakta angående Sverigedemokraternas nuvarande politiska position Därefter har jag skrivit en teorigenomgång som tar upp ämnen som rör den politiska kommunikationen samt ramar in problemställningen. Utifrån syftet har jag ställt upp ett antal frågeställningar och genom en kvantitativ innehållsanalys i kombination med en diskursanalys söker jag svar på dessa frågeställningar. Materialet för analyserna består av artiklar ur Helsingborgs dagblad som skrevs inför valet 2006.Analyserna har lett till slutsatser som jag avslutningsvis har diskuterat.

Syfte: Efter årsskiftet 2010/2011 påbörjade fotbollsföreningen Gefle IF FF implementeringen av ett kvalitetssystem för att stärka konkurrenskraften inom svensk fotboll. Forskning gällande implementeringen av kvalitetssystem säger att implementeringen får olika effektivitet beroende på hur processen genomförs. Syftet med denna studie är att utifrån ett teoretiskt ramverk analysera certifieringsprocessen i Gefle IF FF, och dess påverkande variabler i form av framgångsfaktorer och barriärer. Metod: För att studera certifieringsprocessen i Gefle IF FF har en etnografisk metod använts i kombination med kvalitativa intervjuer. Data har samlats in dels genom fältanteckningar men även genom intervjuer med berörda personer i föreningen. Datan har sedan jämförts med det teoretiska ramverket för att identifiera likheter och skillnader.                                                                                                         Resultat & slutsats: Undersökningen visar att trots att föreningen efterlever många framgångsfaktorer, såsom korrekt attityd till systemet, kan bristen på resurser och kvalitetssystemets utformning tillsammans utgöra ett stort hinder för certifieringsprocessens resultat.  Förslag till fortsatt forskning: Författaren eftersöker en jämförelse mellan olika föreningar och hur de har arbetat med certifieringsprocessen.

Syftet med studien var att spegla den bild av Hitler och det nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet som framkommer i tidningar mellan 23 januari 1933 till 6 februari 1933. För att kunna göra detta grundades undersökningarna på tre frågeställningar: Hur framställs Hitler och det nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet i tidningarna? Går det att finna någon skillnad beroende på vilken politiska inriktningen tidningarna har? Går det att finna någon skillnad mellan länderna?                     Källorna i studien består av åtta nordiska tidningar från Norge (Aftenposten och Arbeiderbladet), Danmark (Berlingske Tidende och ØstsJællands Folkeblad), Finland (Hufvudstadsbladet) och Sverige (Gefle dagblad, Arbetarbladet och Norrlandposten). Bilden av Hitler har varierat genom tiderna och hans namn har förknippats med ord som bland annat diktator, ledare, beskyddare, människa och monster. Men genom att det fanns väldigt lite skrivet om Hitler under hans levnad blir tidningar ett sätt att närma sig vad hans samtida samhälle ansåg om honom.

The print- and mailroom at Gefle dagblad (GD-tyck) is handling an increasing amount of commercial jobsalong with the newspaper production. Investments have above all been done in the mailroom to be able tooffer commercial costumers a higher degree of finishing and there are plans to expand further in the commercialmarket. GD-tryck is of the opinion that they need to secure the quality of their production to be ableto do such expansion, which is the reason why a quality system of some kind may be appropriate. Howeverthere are no plans to certify such a quality system according to ISO 9001:2000.In this exam report the present methods of working have been analysed from a quality perspective.Suggestions on how GD-tryck should be working with quality development is presented in the fields whereshortage of quality has been discovered. The suggestions taken together do not form a quality system butcan be looked at as ideas of approach to quality fields that have to be developed if a working quality systemshall be accomplished.Many of the quality fields that have been discussed do not have anything to do with technical qualitydirectly but are in some degree requirements for a working quality system.

The purpose of this BA-study is to analyse articles about blood selling and blood donations in the Chinese daily newspaper People?s Daily between 1985 and 1998.With publications of popular scientific material, reports from rallies and portraits of blood donating ?heroes? etc., the People?s Daily, i.e. the Chinese Com­mu­nist Party, actively addresses the underlying cultural reluctance to give blood by different means. People?s Daily and the CCP resolutely aims to transform negative Confucian and other traditional notions of losing blood into represen­tations of courage, honour, duty, etc.

SammanfattningEfter en ökad konkurrenssituation på tidningsmarknaden i nordvästra Skåne bestämde sig familjen Sommelius och familjen Ander för att starta ett samarbete. Det resulterade i att deras tre tidningar Helsingborgs Dagblad, Nordvästra Skånes Tidningar och Landskrona Posten slogs samman.Syftet med studien ?Efter fusionen? var att göra en uppföljning av Börje Alström och Lars Nords studie ?Den skånska modellen?. De tittade bland annat på innehållet ur mångfaldssynpunkt i Helsingborgs Dagblad, Landskrona Posten och Nordvästra Skånes Tidningar 2001 och 2002, före och omedelbart efter sammanslagningen. Utöver detta studerade vi även hur stor andel av de tre tidningarnas material som är unikt i dag.Vi kom fram till att den inre mångfalden i de lokala nyhetsartiklarna ser ungefär likadan ut 2009 som den gjorde före och omedelbart efter fusionen, men med några undantag.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur närvarande klickstatistik är i det redaktionella arbetet hos fem webbredaktioner och vilken påverkan klickstatistik har på dessa redaktioners nyhetsvärdering. Dessutom är syftet är att undersöka hur journalister ser på sin egen redaktions förhållningssätt till klickstatistik och hur de ser på klickstatistik i allmänhet.De huvudsakliga frågeställningarna som studien utgår ifrån är följande: På vilket sätt används klickstatistik på svenska webbredaktioner idag? Hur påverkar klickstatistik nyhetsvärderingen?  Hur ser de enskilda journalisterna på sina respektive redaktioners förhållningssätt till klickstatistik och hur ser de på fenomenet i allmänhet? Webbredaktionerna som undersökts är dn.se (Dagens Nyheter, gd.se/arbetarbladet.se (Gefle dagblad/Arbetarbladet), na.se (Nerikes Allehanda), nt.se (Norrköpings Tidningar) samt en anonym redaktion.Metoderna som används i studien är direktobservation och samtalsintervju. Två redaktioner har både observerats och intervjuats medan tre redaktioner enbart intervjuats. Teorin som uppsatsen haft som utgångspunkt är de olika teorierna om nyhetsvärdering.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i folkrörelsebegreppet och behandlar idrottsrörelsen som en folkrörelse under ?folkhemmets? första decennier 1945- 1960. Idrottsrörelsen har av Jan Lindroth beskrivits som relativ ideologilös, medan Johnny Wijk menar att idrotten har en tydlig konsensusideologi. Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur den sociala sammansättningen utifrån klass och kön såg ut i styrelsen och bland medlemmarna i Gefle IF och IFK Gävle och om den förändrades något under perioden 1945-1953/1954, dels att undersöka hur Gefle IF och Valbo AIF såg på ungdomen och sin roll som ungdomsfostrare för att besvara om idrotten kan benämnas som ideologilös eller om det fanns en ideologi bakom fostrande av ungdomen och om denna kunde skilja sig åt.Begreppet hegemoni är ett central för denna uppsats. Bakgrunden visar att en mängd förändringar skedde i det svenska samhället under mellankrigstiden och många av dessa var positiva för idrottens fortsatta expansion och popularitet.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i folkrörelsebegreppet och behandlar idrottsrörelsen som en folkrörelse under ?folkhemmets? första decennier 1945- 1960. Idrottsrörelsen har av Jan Lindroth beskrivits som relativ ideologilös, medan Johnny Wijk menar att idrotten har en tydlig konsensusideologi. Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur den sociala sammansättningen utifrån klass och kön såg ut i styrelsen och bland medlemmarna i Gefle IF och IFK Gävle och om den förändrades något under perioden 1945-1953/1954, dels att undersöka hur Gefle IF och Valbo AIF såg på ungdomen och sin roll som ungdomsfostrare för att besvara om idrotten kan benämnas som ideologilös eller om det fanns en ideologi bakom fostrande av ungdomen och om denna kunde skilja sig åt.Begreppet hegemoni är ett central för denna uppsats. Bakgrunden visar att en mängd förändringar skedde i det svenska samhället under mellankrigstiden och många av dessa var positiva för idrottens fortsatta expansion och popularitet.