Rapporten finns endast som papperskopia.Polisen i Skellefteå betraktar våldet utomhus mellan obekanta som ett högprioriterat område. Skellefteåpolisens mål är att öka allmänhetens trygghet på Gator och torg under dygnets alla timmar. Hur jobbar Skellefteåpolisen mot detta? Vad har de för strategi för att minska våldet utomhus mellan obekanta? Inom den brottsförebyggande forskningen finns flera teorier om hur man kan jobba just mot våld utomhus mellan obekanta. Vi har sammanfattat de mest framträdande teorierna och kommit fram till att Skellefteåpolisen arbetar efter rutinaktivitetsteorin och beslutsteorin.

Denna uppsats syftar till att, utifrån en granskning av tre olikt gestaltade Gator i Stockholm, belysa faktorer och förhållanden vilka gynnar eller missgynnar vistelse och därigenom påverkar möjlighet för möten och interaktion mellan människor. Vi ämnar visa hur Stockholms stad arbetar med sociala aspekter knutna till Gator inom planering och gestaltning samt om det finns verktyg för utvärdering av sociala kvaliteter.Genom fallstudier av Sergelgatan, Götgatan och Hammarby allé erhölls resultat om respektive gatas förutsättningar för vistelse. Utifrån litteraturstudier av Jan Gehls och Jane Jacobs mest erkända böcker samt av Stockholms stads styrdokument vid planering och gestaltning av staden, analyserades observationerna av Gatorna.Resultaten i studien bekräftar för det mesta Gehls och Jacobs teorier om hur offentliga rum bör gestaltas, med undantag från vissa upptäckter. Ett annat erhållet resultat är att Stockholms stads arbetsdokument inte är tillräckliga för att genomföra en detaljutformning av stadens gaturum. Dokumenten behandlar oftast en mer översiktlig planering och beskriver snarare ett synsätt än fungerar som konkreta hjälpmedel för planerare och arkitekter vid utformning av staden.En mångfald måste finnas i staden för att många kontakter, både ytliga och mer intensiva, ska uppstå och ge staden ett socialt liv.

Dagens städer är byggda och formade med en stor ojämnlikhet i hur utrymmet fördelas mellan olika fordon och transportslag. Parkeringar längs med vägar fungerar endast som förråd åt bilar. Gator har blivit transportsträckor utan någon riktig identitet.Hur kan vi återta och omprogrammera en del av dessa parkeringar? Fokus ligger på hur man genom små förändringar på flera olika platser kan ta tillvara på de lokala krafter som finns och samtidigt skapa en levande och dynamisk stad.Syftet är att skapa en grogrund för en stadsutveckling på en gräsrotsnivå och som sedan kan påverka i vilken riktning våra städer utvecklas och förändras. Målet är att omdefiniera det publika rum mellan stadens byggnader, som idag till stor del upptas av motorfordon, till att bli något nytt och berikande åt staden som helhet..

Under mina tre år på Konstfack har jag arbetat fram en värld av ickefigurativa mönster. I mitt examensarbete låter jag mönstren röra sig bortom skolans väggar och ut i det offentliga rummet. Genom att titta på hur reklamen idag tar plats i staden, på Gator, väggar, tidningar och i kollektivtrafiken har jag hittat en för mig ny exponeringsyta.Mitt arbete består av två delar:I min processbeskrivning utforskar jag ickefigurativa mönsterbilders värde och roll i både konstnärliga och vetenskapliga sammanhang. Jag har också studerat hur reklamen tar plats i vårt offentliga rum. I mitt praktiska konstnärliga arbete har jag använt dessa teoretiska kunskaper tillsammans med en grupp tillvägagångssätt som jag gett samlingsnamnet PATTERN ATTACK.I mitt konstnärliga arbete presenterar jag hur olika PATTERN ATTACKs kan gå tillväga. .

I stadsranden sker det fysiska mötet mellan vägar och Gator samt mellan stad och land. Här sker även mötet mellan urbana och rurala ideal. Syftet i detta arbete är att identifiera och belysa de urbana och rurala ideal som ligger bakom vår uppfattning om stad och land. Dessa ideal står i fokus för den litteraturstudie som belyser det bipolära förhållandet mellan den pastorala naturliga landsbygden och den vitala kulturella staden. Bakgrunden till dessa ideal studeras samt hur gestaltningen och utvecklingen av stad och land påverkats av dessa ideal.

In this report the situation for cyclists on 2+1-roads is analysed and studied. Theseroads are often the old 13-meter roads that have been changed into 2+1 to increasethe security. Two road sections outside Motala in Sweden has been deep studiedand analysed. The different parts in the planning process show how the progressgoes. To begin with the change should be within the old 13 meters but after thepilot study was circulated for comments the result became a broadening to 13,75and 14,00 meters.

Syftet med denna studie är att undersöka trafikbullrets betydelse för var vi väljer att bosätta oss genom att besvara frågeställningen: finns det något samband mellan trafikbullernivåer och efterfrågan på bostäder i Stockholms innerstad? Metoder som används är regressionsanalys och intervjuer. Statistik från 251 enskilda bostadsrättsförsäljningar fördelade på 12 stycken innerstadsGator i Stockholm har insamlats för 2013. Genomsnittliga kvadratmeterpriser på dessa Gator har ställts mot trafikbullernivåer som Stockholm stad uppmätt 1999. Trafikbullernivåer, kvadratmeterpris och boyta är centrala variabler för denna uppsats.

Examensarbetet syftar till att utreda möjligheterna till ett nya bostäder i norra delen av Ljungby stad. Det utgörs av ett komplext och splittrat område som består av såväl bostäder, industrier, avslutade deponier med mera. Metodiken består av inventering, analys och planförlag. Inventeringen skapar grund för analysen som ska utkristallisera vilka områden som kan vara lämpliga för nya bostäder ? det vill säga planförslaget.

Denna uppsats handlar om vilka kommunala åtgärder som kan få människor att välja cykeln i större utsträckning med utgångspunkt från Uppsala stad. Metoden är kvalitativ i form av en mindre enkätundersökning med invånarna, en intervju med en trafikplanerare och en litteraturstudie av såväl vetenskapliga artiklar som kommunala och statliga dokument. Fokus ligger både på direkta och indirekta åtgärder som främjar cykling i form av infrastruktur och beteendepåverkan. Eftersom undersökningen utfördes i början av december kom en relativt stor del av uppsatsen ta upp vilka åtgärder som kan få personer att välja cykeln även på vintern. Grundläggande för att göra cykling attraktivt är ett koordinerat och mångfacetterat arbetssätt samt den aktivt förda politiken inom områden som transport, markanvändning, stadsutveckling, miljö och parkeringsnormer.

Luleå stadskärna brann ner till grunden den 11 juni 1887. Syftet med uppsatsen är att utreda hur stadsplanen arbetades fram och genomfördes när staden skulle byggas upp på nytt. För att sätta processen i ett sammanhang har jag också gjort en jämförelse med Sundsvall och Umeå som båda brann ner år 1888. Under åren som följde efter branden påbörjades och avslutades mängder med olika byggprojekt i Luleå. Befolkningsmängden ökade, både till följd av urbaniseringen och till följd av industrialiseringen.

Cyklandet i Malmö har ökat sista åren både relativt och i absoluta tal. Malmö är med sin plats i Öresundsregionen en stad med storstadsambitioner. Studier av litteratur och ute i fält avslöjar att det separerade systemet för cyklister, som Malmö håller fast vid, har vissa brister. Jämförelser med andra städer visar att cykelfält på Gatorna fungerar bäst i stadskärnan, medan separerade cykelvägar är bäst i städers perifera delar. För att kunna profilera sig som storstad bör cykelfält finnas på större Gator.

Examensarbetet syftar till att utreda möjligheterna till ett nya bostäder i norra delen av Ljungby stad. Det utgörs av ett komplext och splittrat område som består av såväl bostäder, industrier, avslutade deponier med mera. Metodiken består av inventering, analys och planförlag. Inventeringen skapar grund för analysen som ska utkristallisera vilka områden som kan vara lämpliga för nya bostäder ? det vill säga planförslaget. Med ett andra ord ett traditionellt examensarbete inom ramen för programmet för Fysisk planering. Ljungby växer långsamt.

Syftet med uppsatsen är att belysa en aspekt av Faluns omvandling till modern stad. Den del i denna modernisering som vidrörs i uppsatsen är införandet av elektrisk gatubelysning. Frågeställningarna i uppsatsen rör diskussionen som föregicks i stadsförvaltningen då man införde elektrisk gatubelysning i Falun och anledningarna till införandet av elektrisk belysning. Materialet som har använts för undersökningen är protokoll från stadsfullmäktige och drätselkammare i Falun under perioden 1863-1888. Gatubelysningen i Falun har sedan 1849 varit i stadsförvaltningens regi.

Syftet med uppsatsen är att belysa en aspekt av Faluns omvandling till modern stad. Den del i denna modernisering som vidrörs i uppsatsen är införandet av elektrisk gatubelysning. Frågeställningarna i uppsatsen rör diskussionen som föregicks i stadsförvaltningen då man införde elektrisk gatubelysning i Falun och anledningarna till införandet av elektrisk belysning. Materialet som har använts för undersökningen är protokoll från stadsfullmäktige och drätselkammare i Falun under perioden 1863-1888. Gatubelysningen i Falun har sedan 1849 varit i stadsförvaltningens regi.

Denna uppsats behandlar hur trafikplanering möter olika mål, vilka konflikter som kan uppstå samt hur trafiksäkerheten kan öka. Arbetet är upplagt som en fallstudie och undersökningen har ägt rum i Växjö tätort.Det finns flera olika mål som står i konflikt med varandra i samhällsplaneringen och dessa konflikter kan även ses i trafikplaneringen. De mål som har granskats i denna uppsats är trafiksäkerhet, miljö och estetik. Fokus har legat på hur trafiksäkerheten påverkas när det estetiska och miljöfrågorna ska involveras i planeringen. Det finns risk att trafiksäkerheten hamnar i skymundan av de andra målen, särskilt när det kommer till miljöfrågor.I Växjö kommun arbetas det aktivt med trafikfrågor, både ur ett miljöperspektiv som ett säkerhetsperspektiv.